<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande. I resultatanalysen, som är inspirerad av ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, presenteras fyra för deltagarna betydelsegrundande kategorier; Deltagarnas egen vilja och motivation, dramapedagogens förhållningssätt, Aktiviteter/övningar och tid .  Dramakursen upplevdes som något positivt av deltagarna och deras utsagor tyder på att en viss personlig utveckling har skett. Resultatet beror till stor del på dramapedagogens förhållningssätt till deltagarna som bygger på empati och lyhördhet och ett inifrånperspektiv, där varje individ blir sedd och lyssnad till och där syfte och mål med samtal och övningar framstår som tydliga för samtliga deltagare. Att kursen upplevdes som positiv av deltagarna och att de kände sig bemötta på ett respektfullt sätt kan i sig ha betydelse när det gäller hur snabbt deltagarna når arbete eller studier.

Syftet med den undersökning som redovisas i detta examensarbete var att undersöka hur läro-böcker för kursen Samhällskunskap A i gymnasieskolan uppmuntrar elever till att inta ett kritiskt förhållningssätt. I syftet ingick också att undersöka huruvida några ideologiska kopplingar kunde finnas i lärobokstexterna. Med en kvalitativ textanalys av 10 läroböckers texter om EU undersöktes i vilken utsträckning texterna hade en problematiserande framställning, för att på så sätt uppmuntra eleverna till att reflektera kritiskt och formulera egna ståndpunkter. I förekommande fall undersöktes framställningens samband med de avgörande frågor kring EU-projektet som ställs inom ideologierna konservatism, liberalism, demokratisk socialism och ekologism. Resultatet av analysen visade att fyra av läroböckerna har en starkt problematiserande framställning medan majoriteten av böckerna har en framställning som är obetydligt eller svagt problematiserande. Generellt hittades en stark koppling till liberalismen i läroböckerna, en något svagare till konservatismen, medan kopplingar till demokratisk socialism och ekologism var representerade i liten eller mycket liten utsträckning. De böcker som uppmuntrar elever att utveckla ett kritiskt förhållningssätt genom att vara starkt problematiserande visade sig vara få, och än färre var de böcker som problematiserar EU på ett allsidigt sätt utifrån olika ideologiska perspektiv.

Abstract   Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utsträckning förskollärarna är delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån Batesons kommunikationsteori. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet.   I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgångspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har påvisat att pedagoger både ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, då den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fältanteckningar har använts i studiens empiriska undersökning. Observationerna är utförda på fyra förskollärare som är verksamma på samma förskola i en kommun i södra Sverige. Ett omfattande material har samlats in, analyserats samt diskuterats i förhållande till tidigare forskning.   Slutsatsen som kan dras är att barns lek stimuleras och utvecklas beroende på hur förskollärarna använder metakommunikation.   Ämnesord: Metakommunikation, förskollärares förhållningssätt, delaktighet, fri lek, leksignaler, förskola

Abtrakt Syftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor. Det vi har kommit fram i våra resultat är att klienterna på Henjahemmet har väldigt individuella liv och därför så är deras tillfrisknad väldigt individuell. Det finns däremot vissa faktorer som är liknande för var och än utav dem. Behandlarna och kliententerna hade ibland lite olika sätt och se om vad som gav mest till en individs tillfrisknad. Det som framhölls som verksamt var den terapeutiska alliansen med en kombination av många olika metoder som Henjahemmet erbjuder och ger möjlighet till. Annars så kunde man se en tydlig struktur som behandlarna ville upprätthålla med sina klienter. Och det passade klienterna på Henjahemmet.

Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.