Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem. De verktyg som förskollärarna använde för att underlätta dessa barns vardag och även för att försöka bygga upp ett socialt samspel och en kommunikation mellan barnen var bland annat tecken som stöd och bilder.  Att använda bildschema med bilder som synliggör allt som ska ske under dagen var väldigt viktigt för dessa barn och det arbetades det mycket med på förskolorna. För de här barnen är det viktigt med rutiner, struktuerad miljö och ett särskilt rum dit de kan gå och " tanka" ny energi. På de flesta förskolor hade dessa barn en assistent vilket förskollärarna upplevde som positivt då de kan erbjuda den bästa förutsättningen för barnet att utvecklas på. Trots att barn med autism har svårigheter att utveckla sociala relationer och att kommunicera betonade förskollärarna att det är viktigt att dessa barn känner sig som " en i gruppen".

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där begreppen samspel, zoneof proximal development (ZPD), scaffolding, medierande redskap, artefakter och appropriering är centrala. Dessa begrepp har använts som analysverktyg i föreliggande studie. Resultatet visar att pedagogerna förhåller sig till barnens lek och lärande på flera olika sätt.Pedagogerna har visat olika grad av engagemang i barnens lek både gällande verbalt samspel och kroppsligt agerande. Vid vissa tillfällen förhöll sig pedagogerna helt observerande till barnens lek på förskolans utegård medan de vid andra tillfällen var deltagande. Utifrån detta är vår slutsats att pedagogernas olika förhållningssätt till barnens lek på förskolans utegård harbetydelse för barnens egna möjligheter att agera i leken och att pedagogernas olika förhållningssätt är betydelsefulla för att skapa en variation för barnens lek och lärande.

No description available.

Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning. I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats. Intervjupersonerna består av sju ämneslärare som alla har lång erfarenhet av undervisning och personlig handledning. Intervjusvaren presenteras inom ett antal definierade kategorier som i analysen leder fram till sju framgångsfaktorer för personlig handledning: 1) Skolan har ett uttalat engagemang, 2) Läraren har legitimitet i relation till eleven, 3) Läraren omfattar de förhållningssätt som skapar trygghet hos eleven, 4) Läraren skuldbelägger inte eleven, 5) Läraren är lösningsorienterad och visar på nya vägar framåt, 6) Läraren har en väl utvecklad verbal och kommunikativ förmåga och 7) Läraren arbetar målmedvetet med att skapa ett relationellt kontrakt med eleven. Dessa framgångsfaktorer har sedan diskuterats dels mot innehållet i intervjukategorierna, dels mot den forskning som presenteras i litteraturöversikten. Undersökningens resultat tyder på att det finns starka kopplingar mellan de sju framgångfaktorerna för personlig handledning och relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt. Det framstår till och med som om personlig handledning inte blir möjligt att genomföra på ett meningsfullt vis om det relationella lämnas utanför.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskornas etiska kod ska alla patienter behandlas lika och det är den värdegrund som samtliga sjuksköterskor förhåller sig till. Trots detta råder idag en stigmatisering av personer med missbruksproblematik inom både sjukvården och i det övriga samhället. Patienter med missbruksproblematik är en grupp som ständigt ökar och det innebär att de allra flesta sjuksköterskor oavsett inom vilken vårdinrättning de arbetar kommer att möta denna patientgrupp. I grundutbildningen för sjuksköterskor läggs inte mycket fokus på missbruksvård vilket medför att de flesta sjuksköterskor har undermåliga kunskaper och saknar de rätta verktygen för att vårda denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkohol- och narkotikamissbrukproblematik samt att belysa de faktorer som påverkar upplevelserna. Resultatet bygger på 11 studier varav 7 kvantitativa och 4 kvalitativa. Analysen visar ett homogent resultat oavsett var någonstans i världen artiklarna har sitt ursprung eller vilken vårdinrättning som undersökts. Undantaget var psykiatrisjuksköterskorna som tydligt såg en problematik i vårdandet av patienter med missbruksproblematik medan allmänsjuksköterskor inte delade samma uppfattning utan verkar stigmatisera dessa patienter.  Resultatet påvisar att vården av denna grupp påverkas av faktorer som förhållningssätt, kunskapsbrist och organisatoriska förutsättningar. Känslor som sjuksköterskorna upplever i denna vårdsituation tydliggörs i resultatet och känslorna ensamhet, otillräcklighet, meningslöshet och rädsla verkar vara universella i vården av patienter med missbruksproblematik. I diskussionen argumenteras möjliga orsaker till varför sjuksköterskorna upplever dessa känslor. De bakomliggande faktorerna som diskuteras är undermålig kunskap och utbildning i missbruksvård, implementeringen av värdegrunden, ett etiskt förhållningssätt i praktiken och en pressad arbetsmiljö med få kollegor och liten möjlighet till handledning och reflektion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötare upplever sina yrkesroller och sitt samarbete emellan varandra i förskolan. Vi använder en kvalitativ metod i vår studie, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare och fyra barnskötare. Studien visar att förskollärarna anser att de har större ansvar jämfört med barnskötare, att båda har viktiga roller i arbetslaget, samt att de är medvetna om att samarbetet mellan dem är viktigt och nödvändigt för verksamheten. Resultat visar även att barnskötarna upplever att de har samma arbetsuppgifter som förskollärarna har, trots att förskollärarna har mer ansvarsområden inom förskolans uppdrag. En slutsats av studien är att båda yrkesgrupperna anser att grundläggande för ett bra samarbete i arbetslag är ett professionellt förhållningssätt, såväl som att kompetensskillnader mellan personalen betraktas som positiva redskap inom arbetslaget. Utifrån de tre dimensionerna pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens framstår det som att förskollärare har en högre ämneskompetens och didaktisk kompetens. Samtidigt upplever båda yrkesgrupperna att de kompletterar varandras kompetenser till ett bra gemensamt arbete.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder. Resultatet visar att personalen upplever att de får bra stöd och hjälp från olika instanser. De slutsatser som kan dras är att de flesta av personalen på förskolorna har kompetens och utbildning för att kunna möta upp och arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att de upplever att de får den stöd och hjälp som de behöver i sitt arbete med barnen

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts. Totalt har 5 elever intervjuats med syfte att ta del av elevernas tankar och perspektiv i frågan. Resultaten i denna studie visar att det finns flera faktorer som påverkar elevernas motivation och prestation till skolarbete och sin specialidrott. Eleverna lyfter fram målen, de goda relationerna till lärarna och tränarna samt kamraternas betydelse för motivation och prestation. Resultaten visar även en skillnad vad gäller elevernas inre och yttre motivation. Eleverna drivs mer av den inre motivationen när det gäller specialidrotten än vid skolarbete. Vidare kan också sägas att det finns ett tydligt samband mellan inställning, den tid man lägger ner och prestation.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till. Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra. Eftersom vi enligt Vygotskijs teori lär oss i sociala sammanhang torde bilderboksläsning i förskolan kunna fungera som ett ypperligt tillfälle för barn att utveckla sin språk och kommunikationsförmåga samt sin matematiska förmåga. Dock visar studiens teoretiska perspektiv att bilderboken oftast endast används för att stödja barns språkutveckling men det finns forskning som visar att bilderboken kan fungera som ett matematiskt inspirerande material. I denna undersökning deltog sju förskollärare som vi intervjuat och intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Utskrifter har gjorts av det insamlade materialet och sedan tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Resultatet visar att endast en förskollärare av sju ser bilderboken som en inspirerande matematisk miljö och som ett matematiskt redskap. De intervjuade förskollärarna ser bilderboken som ett språkligt material och inte som ett matematiskt material. Dock visar resultatet att även när förskollärarna endast talar om språk går det utifrån studiens teoretiska perspektiv se det utifrån ett matematiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna har förmågan att kombinera bilderboksläsning med matematik men majoriteten av de intervjuade förskollärarna nämner inte bilderboken som ett matematiskt material.