Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål. Elevernas delaktighet och inflytande över undervisningen betonas som viktig. Hurlärarna kan arbeta med elevinflytande beskrivs. Det framkommer att lärlingsutbildning kanvara ett alternativ för vissa elever men att denna utbildningsform ställer högre krav på denenskilde eleven. Lärarnas pedagogiska förutsättningar beskrivs och förslag på hur lärarna skall kunna arbetaför att ett bättre pedagogiskt arbete skall bedrivas framförs. Olika strategier att stärka motivationen hos eleven har beskrivits och det framgår att det ärbetydelsefullt vilken eller vilka strategier lärare väljer för att fånga elevernas intresse att lära ien given situation.

Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet.   Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet. De resultat som växer fram innebär att delaktighet för förskolebarn kan ses utifrån två delområden som inom studien benämns som ”Delaktighet som varande” samt ”Delaktighet som görande”.  Utifrån specialpedagogens roll redovisas olika aspekter som kan påverka förskolebarns delaktighet. Slutsatserna visar vad delaktighet för alla barn inom förskolans verksamhet kan innebära, samt hur specialpedagogens roll skulle kunna stödja arbetet för alla barns delaktighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod. Vi genomförde intervjuer med tillhörande stimulated recalls med tre pedagoger i förskoleklass för att få syn på formuleringsarenan. Vidare videoobserverade vi tre samlingar och tre planerade aktiviteter i en förskoleklass för att få tag på realiseringsarenan. Detta analyserades sedan utifrån centrala begrepp och ett postmodernt och konstruktionistiskt perspektiv på lärande, kunskap och barn.  I vårt resultat fann vi att pedagogerna gav uttryck för lite olika barnsyn och förhållningssätt. Vi kunde även se att två diskurser kunde göras gällande i denna förskoleklass. I vissa fall, och av vissa pedagoger, sågs barnen som kompetenta medkonstruktörer av den kultur de ingår i. I andra fall framkom en barnsyn som kan beskrivas som att vuxna vet vad som är bäst för barnen att veta och att det är pedagogens uppgift att förmedla dessa kunskaper. Under studiens gång fann vi att lyssnandets pedagogik och intagandet av barns perspektiv kan anses som viktiga faktorer för att barnen ska få bli delaktiga och kunna påverka sin vardag. Resultatet visade även att pedagogerna uttryckte en vision om att barnen skulle få vara delaktiga och få ha inflytande i alla situationer under dagen men att det i realiteten inte alltid blev så. Pedagogerna gav uttryck för att yttre faktorer såsom stora barngrupper, brist på personal och tidsbrist påverkade barnens möjlighetsvillkor för delaktighet och inflytande.

HIV och AIDS är globalt en tabubelagd sjukdom som omges av okunskap och rädsla. Brist på kunskap i samhället och inom hälso- och sjukvården resulterar ofta i diskriminering och utanförskap av personer med HIV och AIDS. Sjuksköterskors ansvar att upprätthålla ett positivt förhållningssätt i omvårdnaden av personer med sjukdomen bör därför uppmärksammas, då samhällets diskriminering ofta hindrar personer med positiv HIV- och AIDS- diagnos från att söka vård. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors kunskap och förhållningssätt kunde påverka omvårdnaden av personer med HIV och AIDS. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på tretton vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats för att identifiera kunskap och förhållningssätt i relation till sjukdomen. Kunskap om HIV och AIDS, tidigare vårderfarenheter och viljan till att vårda personer med sjukdomen har störst inverkan på sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors positiva förhållningssätt. Rädsla och okunskap är de främsta faktorerna till negativt förhållningssätt hos sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Forskning om HIV och AIDS bör prioriteras i relation till den tickande bomb som sjukdomen anses vara. Kunskap om sjukdomen och virusets smittvägar måste förbättras i samhället, hälso- och sjukvården samt sjuksköterskeutbildningen för att möjliggöra optimal sjukvård av personer med HIV och AIDS. / HIV and AIDS is globally a disease surrounded by taboo, lack of knowledge and fear. Lack of knowledge in society and health care often results in discrimination and exclusion of people with HIV and AIDS. Nurses’ responsibility to maintain a positive attitude in care of people with the disease should be cautioned, when societal discrimination often prevents people with positive HIV- and AIDS- diagnosis in the search of care. The purpose of the study was to describe how nursing students’ and nurses’ knowledge and attitudes could affect the care of people with HIV and AIDS. The study was conducted as a literature study and is based on thirteen scientific articles, which were reviewed and processed to identify knowledge and attitudes. Knowledge about HIV and AIDS, previous care experiences and willingness to care for people with the disease have the greatest impact on nursing students’ and nurses’ positive attitude. Fear and lack of knowledge are the main factors responsible for negative attitudes of nursing students and nurses. Research on the subject should be prioritized in relation to the ticking bomb that the disease is considered to be. Knowledge about the disease and the virus transmission routes must be improved in the society, health care and nursing education to enable optimal care of people with HIV and AIDS.

In this experience-based essay, I give examples of events that take place during a typical day at preschool. By highlighting these everyday events, I discuss around the parental role and its importance for children and child development. I apply a historical review when it comes to views on children and child rearing, and reflect on different approaches that we have towards the children. In the discussion, I reflect on the Childs need for boundaries, and thereby try to understand why we act differently in this respect. To gain more knowledge and understanding of the events I have taken help from theories in literature and from my own practical knowledge. In this essay, I wish to highlight the question whether the children really have the necessary conditions and maturity for all the choices they may face during a typical day at home and at preschool. I also describe the dilemma of how teachers relate ethically and morally right in the daily meeting we have with children and their parents.

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation.

I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar. Detta framgår i vårt resultat vilket tyder på att trots att samtliga av de undersökta läromedelsförfattarna har en gemensam och näst intill identisk kunskapssyn skiljer sig deras val av bredd, fokus och tillägnat utrymme för var och ett utav de olika avsnitten för religionerna. Undersökningen visar även att två av tre av de undersökta läromedelsböckernas författare speglar religionerna i enlighet med Skolverkets styrdokument.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningen hur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material. Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien. Undersökningsgruppen har bestått av elever i årskurs tre på gymnasiets estetiska program i en mindre mellansvensk stad. Genom ett tredimensionellt gestaltande arbete, där eleverna utifrån en given uppgift väljer och förhåller sig till ett smörgåsbord av material av traditionell och icke-traditionell, industriell karaktär, besvaras undersökningens frågeställning, praktiskt och visuellt. Resultatet av undersökningen visar på att den undersökta gruppen som en indikation för gruppen ungdomar och gymnasieelever inte värderar material utifrån de kriterier som förvaltas av hemslöjdsrörelsen. Hos den undersökta gruppen har det framkommit att material i första hand svarar för ett visuellt uttryck, en komponent i en bild snarare än som en bärare av traditionsbunden kunskap och värderingar om material. Undersökningsresultatet redovisas i en utställning där resultatet av det designpedagogiska projektet, elevernas praktiska arbeten, tillsammans med undersökningens skrivna del besvarar frågeställningen.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen. Resultatet visade att behandlingspedagoger har kompetens att arbeta som kuratorer och pedagoger i skolan. Arbetsuppgifter de har är exempelvis enskilda samtal med både elever och föräldrar, arbeta för samverkan med andra myndigheter och att motivera elever. Slutsatsen som kan dras är att man har kompetens att arbeta inom skolans verksamheter efter att ha genomgått utbildningen till Fil. kand. behandlingspedagog.