Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation. Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.

Klyftan mellan lågpresterande och högpresterande elever i matematik växer och skillnaderna uppstår främst mellan elever med olika sociala bakgrunder samt olika språk (Skolverket, 2016). Elevers språkliga förmågor är något som anses viktiga att utveckla i svensk skola (Skolverket, 2018) och därför bör alla lärare arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs i årskurs 3 respektive årskurs 6. För att uppfylla syftet har matematiklärare intervjuats. Studien grundas i den sociokulturella teorin där fokus ligger på att språkutveckling sker i sociala samspel. Resultatet av studien visar hur matematiklärare arbetar språkutvecklande och använder sig av metoder såsom stöttning, matematiska texter, lärobok och enskilda utmanande uppgifter. Det framkom även vad lärarna anser om sitt uppdrag att utveckla elevers språk och att det finns flertalet faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Slutsatsen av studien är att det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs genom att matematiklärana anser att de har ett viktigt uppdrag, om de har de möjligheter i verksamheten som behövs och använder sig av gynnsamma språkutvecklande arbetssätt. / The gap between the underperforming and the high performing Swedish pupils in mathematics is growing and the differences appear mainly between the pupils with different language and social backgrounds (Skolverket, 2016). Pupils’ linguistic skills are considered most important in the Swedish school system (Skolverket, 2018) and therefore are all teachers obliged to work with language development in their subjects. The purpose with the study is to contribute with knowledge of how working with the development of language in mathematics is enabled in grade 3 and 6. Mathematics teachers for pupils in grade 3 and 6 were interviewed to fulfill that purpose. The study is based on the socio-cultural theory where the focus is on that the teacher together with the pupils creates an education where the language develops in social interaction. The result of the study reveals that mathematics teachers in grade 3 and 6 are working with development of language in mathematics and utilize methods such as individual support, mathematical texts, textbook, and challenging assignments for individuals. It was  revealed how teachers view  their task to develop pupils’ language and there are multiple factors that affect the quality of teaching. The conclusion of the study shows that the language development in mathematics is enabled through the teachers who believe they have an important role if they have the opportunities that are necessary and use favorable ways to work with.

I förskolans läroplan lpfö18 (2018) skrivs det fram att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska”. Detta citat är utgångspunkten i studiens syfte vilket är att bidra med kunskap om några förskollärares förhållningssätt i relation till flerspråkiga barns språkutveckling och inomhusmiljöns betydelse för detta. Frågeställningar som används i studien är: Hur beskriver några förskollärare att de arbetar med interkulturalitet i förskolans verksamhet? Hur integreras barnets modersmål och kultur i förskolans inomhusmiljö? Vilken syn har några förskollärare på miljöns betydelse för flerspråkiga barn? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomförts med sex förskollärare parvis. Vid intervjuerna har ljudupptagning och anteckningar använts och materialet har sedan tolkats och analyserats med stöd från det interkulturella och sociokulturella perspektivet. Slutsatser som har framkommit i vår studie är att synliggörandet av olika språk är viktigt bland samtliga deltagare. Däremot upplevs det utifrån deltagarnas svar att de interkulturella och mångkulturella begreppen är svåra att särskilja och förstå innebörden av. Mer kunskap behövs därmed för att skapa sig en ökad förståelse om begreppens olika betydelser.

Inledning I vår studie är lärplattan som digitalt verktyg i fokus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat hur olika användningen av digital teknik kan se ut i förskolorna. I läroplan 1998 (rev. 2016) är målen för digital teknik diffusa samtidigt som målen i den nya läroplan 2018 skrivs fram mer tydligt. Vår tolkning av den tidigare forskningen är att det saknas forskning om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med lärplattan tillsammans med barnen samt hur tillgängligheten ser ut. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärarna beskriver användningen av lärplattor i arbetet med barnen i förskolan. Metod För att besvara syftet i undersökningen har en kvalitativ metod med verktyget intervju används. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts på fyra olika förskolor i södra Sverige. Samtliga deltagare skyddas av etiska principer. Resultat Resultatet visar att förskollärarna använder sig av lärplattan tillsammans med barnen. Barnen har alltid tillgång till lärplattorna i verksamheten. Samtliga deltagare vill att barnen frågar innan de använder lärplattan. Det för att förskollärarna ska ha koll på när och hur den används. Två av deltagarna har dock som mål att lärplattan ska kunna ligga framme som ett naturligt material i verksamheten. Förskollärarens närvaro är viktig i samverkan med barn och lärplatta.

I förskolan sker ständiga möten mellan människor och den tidigare forskningen i vår studie visar att pedagoger med sitt förhållningssätt och sin kompetens avgör kvaliteten på verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 6) lyfts det fram att de vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och att vi vuxna är viktiga förebilder för barnen. Syftet med vår studie är att synliggöra olika förhållningssätt, det vill säga attityder och agerande hos förskolans pedagoger i deras möten med barnen. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av observationer och skriftliga intervjuer som metod. De frågeställningar som väglett oss i vår studie är: Vilka olika förhållningssätt kan urskiljas hos pedagogerna och vad anser pedagogerna själva kan påverka det egna förhållningssättet? Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt i stor utsträckning kan ses som en god förebild till barnen där de är närvarande, lyhörda och engagerade i mötet med barnen. Något som påverkar pedagogernas förhållningssätt är enligt dem själva det egna måendet, aktuell arbetsbelastning och möjlig tid till reflektion.

Sammanfattning Detta arbete handlar om att undersöka ledarrollerna hos förskollärarna i förskolan och för att se om ledarrollerna förändras när situationen förändras. Det handlar om att undersöka vilka egenskaper en pedagogisk ledare bör ha och om förhållningssättet gentemot barnen förändras när rollerna byts ut. Syftet med undersökningen är att undersöka vad ledarskap innebär för förskollärarna och om det finns skillnader eller likheter mellan deras ledarroller i planerade och mindre planerade situationer i förskolans verksamhet samt även undersöka om förskollärarnas förhållningssätt påverkas om de byter ledarroller. Forskningsmetoden som används är en kvalitativ undersökning där observation och intervju användes som komplettering. Totalt medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att en pedagogisk ledare bör enligt förskollärarna vara lyhörd, lugn, sprida trygghet omkring sig samt att se till varje barn och dess utveckling. Vidare visar resultatet att förskollärarna byter sina ledarroller beroende på vilka situationer de är i. De har en roll i samlingssituationen och en annan roll i tambursituationen även om de själva inte tyckte att det ändrades. Även om rollerna ändrades så gör inte förhållningssättet det och pedagogerna anser att de alltid behandlar barnen rättvist och omsorgsfullt.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskolepedagogers föreställningar dels om flerspråkiga barn, dels av modersmålsundervisning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur förskolepedagoger på olika sätt arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Intervjuerna med fem förskollärare och en specialpedagog genomfördes vid två olika förskolor i södra Sverige. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Det sammanställda resultatet visade att modersmålsundervisningen saknas i de undersökta förskolorna, vilket ledde till att undersökningen delvis fick en annan fokus. Det saknas också dels specifika arbetsmetoder, dels extra resurser i arbete med flerspråkiga barn. Pedagoger stimulerar emellertid barnens språkutveckling genom olika aktiviteter som bygger på barnens önskemål och intresse så som gymnastik, sång, sagostund, bild, drama och utevistelse. Vidare visar studien att barnen lär sig i samspel med varandra och att förskolepedagogers förhållningssätt har stor betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det krävs engagerade och lyhörda pedagoger för att skapa en tillåtande miljö som stimulerar barnens språkutveckling.

Kunskapsområdet för det här examensarbetet är anknytning. Uppsatsen sätter fokus på anknytningens betydelse och har anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur pedagoger resonerar om små barns anknytning i förskolan. För att få svar på vårt syfte har vi vänt oss till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar. Metoden som vi har använt oss av är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i Mellansverige. I analysen har vi använt oss av Bowlbys anknytningsteori och begreppen, Anknytning, Trygg Bas och Inre arbetsmodeller för att lättare kunna se anknytningen och dess betydelse för att skapa trygga små barn. Vi har använt oss av följande forskningsfrågor för att besvara vårt syfte. Hur uppger pedagogerna att de arbetar för att de små barnen ska få förutsättningar att skapa en trygg anknytning till de vuxna på förskolan? Vilka olika faktorer påverkar barnets anknytning till pedagogerna enligt pedagogerna själva? I de analyserade svaren framkommer det att pedagogerna har en övergripande medvetenhet om anknytningens betydelse och hur de kan hjälpa barnen att skapa trygga relationer. De nämner en rad olika faktorer såsom vårdnadshavare, organisationen samt det egna förhållningssättet som de anser kan påverka barnens förutsättningar till att skapa en trygg anknytning.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare arbetar med likabehandling i förskolans praktik för att arbeta förebyggande och åtgärdande mot kränkningar i förskolan. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna upplever likabehandlingsplanen som ett användbart verktyg i arbetet mot kränkningar. Resultatet visar även att de är personen som blir utsatt för en kränkande behandling som avgör när en kränkning har skett. Det framgår även att lyhördhet, vuxennärvaro och tillgänglighet är av betydelse för likabehandlingsarbetet mot kränkningar. Slutsatsen visar att förhållningssättet, normer och ett normkritiskt förhållningssätt stärker likabehandlingsarbetet.

Att vistas utomhus är en stor del av förskolans vardag, därför blir utomhusmiljön och dess syfte viktig att synliggöra. Genom en kvalitativ studie med intervjuer som metod, avser denna studie att synliggöra sex stycken förskollärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter och hinder. Med dessa uppfattningar syftar studien till att ta reda på hur förskollärare motiverar utomhusvistelse i förskolan samt om uppfattningarna kan framstå på olika sätt beroende på förskolans lokalisering. Genom intervjuer synliggörs sex stycken förskollärares uppfattningar. Därefter har datamaterialet bearbetats för att synliggöra likheter, skillnader och mönster för att få en bild av hur möjligheter och hinder samt hur handlingserbjudanden och barnperspektiv kan komma till uttryck i utomhusmiljön. I resultatet framgår hur utomhusvistelsen är av vikt oavsett förskolans lokalisering. Möjligheter och hinder uppfattas olika av de deltagande förskollärarna, men som resultatet visar så handlar det i synnerhet om deras förhållningssätt, snarare än förskolans lokalisering. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>