Syftet med studien var att belysa hur professionella beskriver sitt arbete med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik. Frågeställningarna var: vilka arbetssätt och metoder används i de olika verksamheterna samt hur beskriver professionella att samverkan kring gravida kvinnor med missbruksproblematik fungerar? Studien har en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Studiens resultat belyser vikten av ett professionellt förhållningssätt samt det relationella perspektivet för att kunna se och möta kvinnan bakom missbruket. Resultatet visar bland annat att en utveckling i samverkan mellan aktörerna inom missbruksvården behövs, för att främja ett lyckat förändringsarbete. I resultatet framkom det även att intervjupersonerna ansåg att det behövs mer kunskap och utveckling kring det sociala arbetet tillsammans med gravida kvinnor med missbruksproblem Slutsatsen som framkommit visar att de professionella som arbetar tillsammans med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik förhåller sig professionellt i sin yrkesroll, oavsett vad den professionella kan tänka eller tycka privat. De professionellas roll i arbetet är betydelsefull, för att fånga upp gravida kvinnor med missbruksproblematik i ett tidigt skede. Det är viktigt att professionella bygger upp en relation med kvinnan som grundar sig på tillit och därmed motiverar kvinnan till att söka samt ta emot hjälp för sitt missbruk.

Förskollärare och barnskötare ställs inför olika val i förskolan i förhållande till den fria leken. Det är en anledning till att det kan bli problematiskt om förskollärare och barnskötare inte vet hur de ska förhålla sig till den fria leken, eftersom leken är en central del i utbildningen. Syftet med studien har varit att undersöka förskollärare och barnskötares förhållningssätt till barnens fria lek, vilket har gjorts med hjälp av en webbenkät. Vi har analyserat resultatet utifrån det didaktiska perspektivet och tre ut­gångspunkter som läroplanen kan tolkas utifrån den existentialistiska, systematiska och deliberativa utgångspunkten. Resultatet visar bland annat att den existentialistiska utgångspunkten uttrycks främst samt att det finns didaktisk medvetenhet hos förskol­lärarna och till viss del hos barnskötarna. Slutsatsen av studien är att alla utgångspunk­ter behövs för att uppnå det som styrdokumenten ger uttryck för samt att det inte finns endast ett sätt att förhålla sig till den fria leken.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare hanterar spontana kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet och om dessa bidrar till en trygg klassrumsmiljö där eleverna känner att de kan ge uttryck för sina åsikter. Det har vi försökt besvara i form av en huvudfråga och två hjälpfrågor. Huvudfrågan som vi ställer är följande: Vad behövs för att skapa en trygg och öppen klassrumsmiljö där spontana kontroversiella frågor kan vara en del av undervisningen? De två hjälpfrågor är följande: 1.Hur hanterar samhällskunskapslärare spontana kontroversiella frågor i klass-rummet?2.Hur upplever elever att deras samhällskunskapslärare hanterar spontana kontro-versiella frågor i klassrummet? Vi har först läst och sammanställt tidigare forskning kring ämnet för att få en grund att reflektera över i förhållande till vårt resultat av undersökningen. Undersökning har ge-nomförts i kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare samt en kvantitativ enkät med 133 elever. Resultatet har sedan redogjorts för och analyserats av oss. Vi har där konstaterat att det finns några skillnader mellan de båda skolornas lärare samt ele-ver. I vår analys kan vi inte koppla skillnaderna mellan lärarna till deras skolors respek-tive arbetssätt i någon större utsträckning utan det skiljer sig åt från individ till individ. Elevernas syn på lärarnas arbetssätt kan vi däremot konstatera är något mer positiv på Skola 2 än Skola 1 och det skulle kunna kopplas till det faktum att Skola 2 arbetar på ett mer individbaserat arbetssätt, vilket kan bidra till att eleverna känner sig mer sedda. Fortsatt arbete inom ämnet skulle kunna vara en undersökning i större skala eller ett fokus på mer subtila kontroversiella uttryck i klassrummet.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålets plats på en mångkulturell förskola och vilken inverkan detta kan tänkas ha på barnens andraspråksinlärning. För att få en så rättvis bild som möjligt har vi genomfört vår studie på en mångkulturell förskola i en större stad i södra Skåne, där det endast finns barn med svenska som andraspråk.Vi har valt att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till barnens val av språk samt vilka arbetsmetoder pedagogerna använder sig av för att stödja barnen i deras första och andraspråksutveckling. Med tanke på Sveriges stora invandring så är vår undersökning relevant för vår framtida yrkesroll som förskollärare då en mångkulturell förskola innebär en utmaning för personalen, som ska ge barnen rätt förutsättningar att utveckla sitt första och andraspråk. I vår analys använder vi oss av Vygotskijs sociokulturella teori och Piagets konstruktivistiska teori och kommer att belysa utvalda begrepp som dessa teoretiker lyfter inom barnens inlärning och utveckling, som vi anser är relevanta för vår studie. Vi utgår från en kvalitativ studie där observationer i barngruppen får belysa vilken plats modersmålet har på förskolan. Vi har intervjuat barnen kring språkets användning för att få ett barnperspektiv på deras förhållande till första och andraspråket. För att kunna besvara två av våra frågeställningar har vi dessutom intervjuat pedagogerna för att synliggöra deras förhållningssätt och vilka arbetsmetoder de använder för att främja barnens språkutveckling. Vårt resultat visar att modersmålet har en betydande plats i verksamheten för både barn och pedagoger. Vi har kommit fram till att barnens språkutveckling sker i samspel med omgivningen i ett klimat där både första och andraspråket är accepterat. För att möjliggöra en inlärning av andraspråket krävs det en stabil grund i modersmålet, vilket vi bevittnar under studiens gång. När barnen väljer att kodväxla mellan sitt första och andraspråk så får de ett maximalt utnyttjande av sina språkresurser.Vårt resultat belyser att pedagogerna jobbar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att de visar en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Pedagogerna skapar miljöer och förutsättningar för att barnen ska utvecklas i det svenska språket och på sitt modersmål. Alla pedagoger är eniga om att flerspråkighet är en kompetens för både individ och samhälle. Därför anser vi att flerspråkiga barn ska fortsätta få möjlighet att språka sina aktuella språk då det har en god effekt på barnens första och andraspråksutveckling.

Sammanfattning/AbstractLudvigsson, Evelina och Tillenius, Kristina (2020). Differentierad matematikundervisning =matematikundervisning för alla? Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien utvecklar kunskapen kring differentierad undervisning i matematik och hur eleveruppfattar den undervisning läraren planerat och designat. Studien lyfter fram tre komponenterför differentierad undervisning; lärares förhållningssätt, relationen mellan lärare och eleversamt didaktiska verktyg, utifrån elev och lärarperspektiv.Syfte och frågeställningarSyftet är att skapa kunskap om lärares syn på differentierad undervisning i matematik samt hurelever i matematiksvårigheter uppfattar klassrumsundervisningen. Studien vill även synliggöralärares och elevers uppfattningar om hur differentierad undervisning i matematik kan bidra tillatt elever i matematiksvårigheter ges goda möjligheter till lärande i klassrumsundervisning. Hur resonerar lärarna kring planering och design av differentieradmatematikundervisning för att skapa goda möjligheter för elever imatematiksvårigheter? Hur resonerar och beskriver elever i matematiksvårigheter sina erfarenheter ochupplevelser av klassrumsundervisning i relation till det egna behovet? På vilket sätt förhåller sig elevens bild av klassrumsundervisningen till hur lärarenplanerat och designat lektionen?TeoriFör att analysera och förstå det empiriska resultatet utgår studien från ett sociokulturelltperspektiv på lärande och kommunikation. Sociokulturella teorier och tidigare forskning kringdifferentierad undervisning visar hur lärande sker i samspel mellan människor. För att drivatänkandet och handlingen framåt använder människan medierande redskap. Dessa redskap kanutgöras av stödjande faktorer såsom relationer till andra människor och i form av materiellaredskap och stödstrukturer.4MetodStudien bygger på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med inspirationav en fenomenologisk ansats. Två lärare från två olika skolor har intervjuats inför och efter enlektion. För att synliggöra elevens bild av undervisningen har även åtta elever intervjuats. Isamband med intervjuerna har även observationer genomförts. Dessa syftade till att utgörabakgrund inför efterintervjuerna.ResultatStudien pekar på tre villkor för att möjliggöra differentierad matematikundervisning: lärarensförhållningssätt, relationen mellan lärare och elever samt didaktiska verktyg.Lärarna belyser att deras intentioner med undervisningen är att alla elever ska kunna varamed i undervisningen och delta utifrån sina förutsättningar och behov. Lärarna ser framföralltelevgruppen som en viktig stödstruktur för elever i matematiksvårigheter.Övervägande del av eleverna upplever att gemensamma aktiviteter och grupplärandestödjer deras matematikinlärning, gör att matematiken blir roligare samt skapar en trygghet ilärandet. Materialet påvisar inte elevers medvetenhet om övriga stödstrukturer som lärarnabeskriver. Studien påvisar även en åtskillnad i hur lärare och elever beskriver vad som bedömssom viktigt i matematikundervisningen.Lärare och elever skildrar gemensamt differentiering avseende omfång och nivå vidindividuella matematikuppgifter som en viktig faktor i differentieringsarbetet.Studien ger bilden av att de intervjuade lärarna inte utgår från teoretiska eller praktiskamodeller för den differentierade undervisningen att vila på.Specialpedagogiska implikationerDen här studien vill rikta fokus mot hur en undervisning kan planeras och designas för attomfatta alla elever i klassrummet. Specialpedagogik handlar i hög utsträckning om att arbetafrämjande genom att förebygga att elever hamnar i svårigheter och om att tillgängliggöraundervisningen. Föreliggande studie utgår därmed från att en varierad och bred undervisningminskar behovet av anpassningar och särskilt stöd på individnivå. Speciallärarens uppdrag kaninnefatta organisatoriska frågor, handledning och elevstöd utifrån en differentieradundervisning i matematik.Specialläraren kan fungera som kvalificerad samtalspartner utifrån studiens tre villkor fördifferentierad matematikundervisning för att elever i matematiksvårigheter ska ges goda5möjlighet till lärande. Resultatet kan bidra till hur specialläraren tillsammans med arbetslagetkan reflektera kring stödjande strukturer i undervisningen.

Den här studien har undersökt implementeringen av och transformationen mot agila förhållningssätt på ICA Gruppen, i syfte att ta reda på varför implementeringen görs, hur det agila förhållningssättet tolkas på företaget samt vilka effekter förändringarna har på de anställda. Studien är en kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Datainsamlingen har gjorts genom tio semistrukturerade intervjuer med anställda på ICA Gruppen samt interna dokument om transformationen, vilka ICA Gruppen själva tillhandahållit. Materialet har analyserats med hjälp av termer som organisationsförändringar, trender, legitimitet och spridning av organisationsidéer. Resultatet visar att agila förhållningssätt implementerades hos ICA Gruppen som en respons på en föränderlig omvärld, med en förhoppning om en effektivare verksamhet och en ökad motivation hos företagets anställda. Studien visade även att implementeringen har resulterat i önskade effekter där de anställda upplever en stärkt motivation och en ökad effektivitet i arbetet, då de får utrymme att ta egna beslut i större utsträckning än innan transformationen. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras, att implementeringen av agila förhållningssätt hos ICA Gruppen är väl grundad och förankrad i organisationens behov.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur förskollärare arbetar med könsstereotyper genom högläsning; en undersökning som skett genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med förskollärare utifrån deras förhållningssätt till högläsningsmaterial och könsstereotyper i förskolan. Vidare har vi utforskat möjligheten att eventuellt synliggöra skillnader mellan förskollärares arbetssätt i relation till vilket klassområde förskolan de arbetar på är belägen. Resultatet visar på att förskollärare i stor utsträckning använder högläsning som en metod för att arbeta med könsstereotyper. Däremot uppmärksammas en särskiljning i vilken litteratur förskollärarna väljer att använda, och hur de väljer att använda litteraturen, för att belysa och utmana könsstereotyper i relation till högläsningen. Detta har uppmärksammats genom redovisade intervjuer där förskollärarna tenderar att skilja sig i förhållning till om de använder normkritisk litteratur eller inte, samt hur de hanterar stereotyp litteratur. Resultatet visar också på att vilket arbetssätt förskolläraren väljer inte har en specifik koppling till vilket socioekonomiskt upptagningsområde förskolan är belägen i.