I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola. Syftet är dessutom att ge ökade kunskaper i detta hänseende och att konkretisera vad som är viktigt att tänka på vid ett utvecklingssamtal. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerad intervjumetodik. Frågeställningarna är utformade för att klargöra vad som är viktigt att tänka på när man genomför ett utvecklingssamtal Resultatet visar hur viktig pedagogernas inställning till samt genomförande av utvecklingssamtalet är. Det påvisar vikten av att göra goda förberedelser för att uppnå optimalt resultat. De intervjuade pedagogerna anser att Reggio Emilias pedagogik är överlägsen därför att Reggio Emilia-pedagogiken alltid sätter barnets tillgångar främst vilket ger barnet stora möjligheter att lyckas. Reggio Emilia-pedagogikens grundtanke är att barnet synliggörs utifrån sina egna möjligheter. Här finns möjligtvis framtidens pedagogik.

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas: Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare? Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare? Vilka problem och hinder beskriver förskollärare? Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet? I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Sex förskollärare på två olika förskolor intervjuades individuellt för att bilda uppfattningar av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades för att kunna fånga upp det centrala i studien. Studien visade ett centralt resultat där alla intervjuade förskollärare hade en positiv syn på flerspråkighet och att de flerspråkiga barnen ansågs berika verksamheterna. I studien framkom det en av förskollärarnas uppfattning kring förhållningsätt och arbetssätt där av, visa intresse för flerspråkiga barn, samt synliggöra flerspråkiga barns kulturer i verksamheten och ta in deras olikheter in i sin undervisning. Ett ytterligare centralt resultat i studien visade att genom interaktion och kommunikation till flerspråkiga barn där verbalt och icke verbalt språk, som talsituationer och skriftspråk främjar barnens språkutveckling.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, är det i ögonblicket eller är det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt läroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lärande som även främjar barns lärande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och läste sedan svaren vid flera tillfällen och kodade innehållet. Vi använde oss av olika nyckelord så som förhållningssätt, tekniska verktyg, olika åldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation. Vi gav de olika nyckelorden olika färg för att särskilja dem. Tillsammans sammanställde vi likheter och skillnader utifrån de svar vi fått av förskollärarna om hur de tar tillvara på vardagstekniken i förskolan. I denna studie har det framkommit att förskollärarna tycker att teknik finns överallt och i allt de gör på förskolan. De uttrycker själva att de måste bli bättre på att synliggöra den och benämna den för barnen. De efterlyser mer utbildning inom detta område Vi tror att flera av de medverkande förskollärarna har fått upp ögonen för teknik i förskolan på grund av att vi har både gjort vår pilotstudie men även denna studie inom teknik på förskolorna. Genom våra intervjufrågor tror vi att förskollärarna synliggör tekniken mer, samt reflekterar kring teknik i förskolan både med sig själv och med sina kollegor. Detta tror och hoppas vi har betydelse för deras fortsatta utveckling inom teknik

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av. Resultaten visade att på den privata förskolan förekom mer omedvetet könsskapande från pedagogerna i det att pojkarna tilläts ta mer plats i aktiviteterna. Resultaten från den kommunala förskolan var mer svårtolkade då inget tydligt bemötande utifrån könsstrukturerna förekom. Istället för pedagogernas bemötande av barnen valde författarna att också tolka barnens beteende utifrån tidigare forskning.

I läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska således arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus är det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhällets förväntningar på hur vi som kvinnor eller män ska vara.  Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid på två förskolor i en liten kommun i Mellansverige. Deltagarna i observationen är bland annat genuspedagog samt en förskollärare med uttalat intresse för genusarbete. Resultatet visar inte att pedagogerna använder flickor som hjälpfröknar eller stöttepelare för att lugna stökiga pojkar (Hedlin, 2006). Vid några situationer syns skillnad i förhållningssätt mot flickor respektive pojkar. I de flesta tillfällen får barnen ögonkontakt med pedagogerna. Övervägande är det pojkar vars ögonkontakt uteblir.

No description available.

Syftet med studien är att jämföra pedagogers och lärares syn på, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt är syftet att utifrån detta se vilka förutsättningar som skapades för barn och elever. Studien är kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lärare från en skola och tre pedagoger från en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes också som essentiellt för att kunna skapa en jämställd verksamhet. De deltagande ansåg att de behövde vara förebilder för barnen i de olika verksamheterna för att kunna motverka de könsstereotypa rollerna. Utmärkande i studien är också att pojkarna i skolan får mest uppmärksamhet, vilket inte kunde urskiljas i förskolan. Sammanfattningsvis visade alla en medvetenhet kring att de i deras roll påverkar barnen både positivt och negativt.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar. Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld. Vi har intervjuat fyra grundskolelärare med olika lång yrkeserfarenhet i en kommunal skola. Intervjustudien har mynnat ut i två övergripande inriktningar av föräldrasamverkan med tillhörande teman, där en del kallas formell samverkan och den andre personlig/ omsorgsfull samverkan Vårt resultat visar att lärarens förhållningssätt som levd erfarenhet, påverkas av ovan nämnda teman. I dessa teman finns ständigt närvaron av situationens kontextuella betydelse och lärarens yrkeserfarenhet, likväl har Lgr 11 och rådande styrdokument framkommit som betydelsefulla för lärarens förhållningssätt. Det har framkommit att lärarna upplever att föräldrasamverkan i det stora hela är problemfritt, men som intervjustudien har visat så finns det också många svårigheter. Studien har även påvisat vikten av en fungerande föräldrasamverkan, då det kan hjälpa barnet att nå måluppfyllelse, vilket även forskning har visat. Vi sammankopplar det här resonemanget med strävan efter en likvärdig utbildning, där då en god föräldrasamverkan får en central roll.

Studiens syfte var att få en uppfattning kring förskollärarnas och barnskötarnas tolkning kring begreppen kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med undersökningen var då att få förståelse för hur förskollärare och barnskötare uppfattar och definierar dessa begrepp. Vi intervjuade fyra förskollärare och fyra barnskötare. Resultatet visar att båda grupperna har kunskap om problematiken, men uttrycker den på helt olika sätt. Resultatet visar också på ett anmärkningsvärt problem, nämligen att barnskötarna upplever förskollärarna som auktoritära. Vår slutsats är bland annat att förskollärarna bör öka sin kännedom kring hur barnskötarna upplever sin position i förskolan.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger främjar barnens fysiska aktivitet och hur miljön på förskolan påverkar detta. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:Hur uppmuntrar pedagogerna till barnens fysiska aktivitet? Hur påverkar inne- och utemiljön på förskolan barnens fysiska aktiviteter? Hur upplever pedagogerna att deras kunskap kring fysisk aktivitet ser ut? För att uppfylla syftet och undersöka frågeställningarna har vi intervjuat sju pedagoger i förskolan och analyserat svaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De resultat som framkommit vid de undersökta förskolorna visar att pedagogerna är eniga om att miljön spelar stor roll för barns fysiska aktivitet. De anser även att det är av stor vikt att man som pedagog har ett inspirerande förhållningssätt och främjar fysisk aktivitet.