Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension. Dessutom lyfter teorin fram olika delar som är av vikt för pedagogens möte med barnen såsom samspel, uppmärksamhet och relationalitet. Vidare förs det ett resonemang om kvalitet och meningsskapande i förskolans praktik.Pedagogernas agerande och interaktion med barnen har dokumenterats genom videoinspelade sekvenser av deras agerande i mötet med barnen. De har sedan kort efter inspelningen tagit del av materialet för att se sig själva i aktion och kommentera sekvenserna. Pedagogens möte med barnet har sedan belysts utifrån de analysbärande begreppen kunskap, delaktighet, erkännande, samspel och uppmärksamhet.Pedagogerna i studien uttrycker att de tycker att mötena med barnen är en viktig del i deras arbete. De uttrycker att dessa möten ger dem möjlighet att bekräfta barnen så att barnen utvecklar en positiv självrelation. De uttrycker också att mötena ger dem möjligheter att skapa lärandesituationer för barnen. De olika intentionerna pedagogerna ger uttryck för gör att de vid varje möte måste bestämma sig för vad de vill uppnå med mötet. De har att välja mellan olika handlingsstrategier som balanserar mellan de krav som situationen ställer. Beroende på vilka val de gör, vilken handlingsstrategi de väljer, kommer deras blick att riktas. Därmed har de också dragit upp linjer för hur deras möte med barnen kan komma att utveckla sig. Hur det pedagogiska mötet kommer att te sig och vilket som är mer vinnande än något annat är en fråga vars svar är beroende av hur situationen ser ut vid just det mötet.

Studiens syfte är att utforska vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolors utomhusmiljöer. Studien bygger på intervjuer med tre aktiva förskollärare på två olika förskolor. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte att ta reda vilket förhållningssätt pedagoger har till förskolans utomhusmiljö. Studien har en miljöpsykologisk ansats och bygger på Johanssons och Külles (2005) definition av miljöpsykologi som innebär om att människor påverkas av omgivningen och tvärt om. Studien visar att både forskare och förskollärare anser att barn behöver utmanas i olika miljöer, både tillrättalagda och naturliga. Förskollärarna anser dock att deras förskolegårdar inte ger barn de utmaningar som behövs vilket medför att förskollärarna måste agera medupptäckare och aktivt utmana barn på olika sätt.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna.För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större talutrymme än flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare än flickor. Resultatet av min studie är att det på den skola jag gjort mina observationer inte är någon skillnad på det talutrymme eller på den uppmärksamhet pojkar och flickor får. Inte heller när det gäller antalet frågor och möjligheten att vidareutveckla sina svar kan man se någon skillnad. Ur denna synpunkt ger alltså den undersökta skolan sina elever lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande oberoende av kön. Möjligen kan detta antyda att jämställdheten i skolan har ökat på detta område de sista 10-15 åren.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna. Barnen har behov av lek och verksamheten på sin nivå. Det varierar hur mycket de får av det, i förskolans verksamhet. I resultatet framkom att en verksamhet, tillsammans med andra funktionshindrade barn, ger en verksamhet helt på barnens nivå. Det var för barnen ett värdefullt komplement, till förskoleverksamheten. Resultatet visar också att mindre grupper på förskolan, har en positiv inverkan. Det framkom också att pedagogers förhållningssätt har betydelse och att delaktighet och samarbete kring barnet, påverkar till ett positivt samspel och utveckling av inkluderingen. Rektorns, specialpedagogens och habiliteringens stöd är viktigt, speciellt i svåra situationer, visar resultatet.

Undersökningen visar att rektors och pedagogers kunskap har betydelse för att föräldrarnas önskemål om stöd respekteras. Enskild språkträning är ett önskemål som föräldrarna har men som endast en av fem barn har fått. / Children with Downs syndrome and their parents´view of learning and development.

SammanfattningPernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur många kärnor har ett rönnbär? En studie om hur lärare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola. Vi har under vår utbildning befäst vårt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass. Enligt den reviderade läroplanen Lpfö98/10 förstärks också vårt uppdrag som förskollärare kring arbete med ämnet matematik. Detta är bakgrunden till inriktningen på vårt arbete. Vårt syfte är att beskriva hur en förskolas lärare arbetar för att utveckla barnens matematiska förståelse samt hur och i vilka situationer det sker matematiska företeelser bland barnen.Vårt arbete utgår från en konstruktivistisk syn på inlärning och utveckling. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vårt urval består av fem lärare, på en förskola i en kommun i Skåne. Dessutom har vi gjort observationer som vi filmade med videokamera.Vårt resultat visar att lärarnas erfarenheter från sin egen matematikundervisning under skoltiden påverkat deras förhållningssätt till matematik idag som lärare. Deras medvetenhet om denna påverkan gjorde att de alla ville ge barnen positiva upplevelser av matematiska aktiviteter. Lärarna arbetade medvetet med att utveckla barnens matematiska förståelse. Detta gjordes på ett lekfullt och lustfyllt sätt och med tyngdpunkt på språket som en betydelsefull faktor i mötet med matematiken. Det visade sig att det var lättare att få in matematiken i de planerade aktiviteterna än vad det var under resten av verksamhetsdagen. Det behövs gedigen kunskap inom matematikens många områden, för att kunna lyfta och synliggöra den i vardagen. När lärare har den kunskapen kan de upptäcka och utveckla de många matematiska företeelserna som sker i barns olika lekar. Nyckelord: Förskola, matematik, förhållningssätt, språk

Sammanfattning/Abstract Larsson Holmqvist, Pernilla (2023). Specialpedagogisk handledning - Pedagogersförhållningssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Special educationalsupervision - Teachers ́approach towards children with special needs in preschool education.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förväntat forskningsresultat av denna studie har varit att genom handledning så kan specialpedagogen stödja pedagogerna i förskolan att få syn på sitt förhållningssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd och på så vis stödja dem att göra synvändor. I förlängningen innebär detta att barn i behov av särskilt stöd får det stöd dom behöver för att utvecklas och lära utifrån sina egna förutsättningar. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att belysa hur specialpedagogisk handledning kan bidra till förskollärares förhållningssätt och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. ● Hur kan handledning främja pedagogers kunskap om förhållningssätt och bemötande iförskolan? ● Vilka hinder och möjligheter upplever specialpedagoger att handledningen kan påverkaoch utveckla pedagogernas förhållningssätt och bemötande? Teori Den fördjupade analysen av empirin gjordes med inspiration av den kommunikationsteoretiska ansatsen (Von Ahlefeld Nisser, 2021). Metod Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ forskningsansats. I studien ingick det fem specialpedagoger. Alla de fem informanterna svarade på frågor i semistrukturerad intervju. Resultat Resultatet i denna studie presenteras utifrån tre olika teman Specialpedagogens roll, Handledning i praktiken och Handledningens för- och nackdelar. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk tolkningsansats som grundas i kommunikationsteorin, tidigare forskning och litteraturgenomgång. Specialpedagogiska implikationer Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är studien viktig då den belyser olika områden och upplevelser kring det handledande uppdraget. Denna studie skulle kunna bidra med att förstå hur man som specialpedagog kan handleda förskollärare i förhållningssätt och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien visar på hur viktigt det är att ha ett bra förhållningssätt och bemötande när man arbetar med människor. Nyckelord Bemötande, förhållningssätt, förskola, handledning,

In this study, we have investigated preschool teachers' understanding of interculturality for the possibility of answering the purpose of the study, if the preschool teachers have an intercultural approach and how the preschool teachers work interculturally in the preschool. Intercultural pedagogical work has existed witihin the preschool and elementary school operations for over two decades, despite this, intercultural pedagogy has been described as a shortage in terms of how it can be shaped in teching situations and in the organization. The study´s results were analyzed and discussed based on sociocultural theory. A qualitative research method was used with av sample of preschool teachers for the collection of datamaterial. The results showed that the preschool teachers had a varied understanding of the concept. The preschool teachers described various useful tools in intercultural work. Language barriers were expressed as one of the major challenges. Opportunitites in intercultural work were described as increased knowledge, new perspectives and understanding of other people´s ways of life. The conclusions in this study were that the preschool teachers expressed and uncertainty about what interculturality means, while it emerged that the preschool teachers had an intercultural approach.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare konstruerar betydelsen av utomhusmiljön irelation till utomhusundervisning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistisktperspektiv och genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av kvalitativaintervjuer. I analysen av materialet förekommer en tematisk analys där det empiriskamaterialet har transkriberats för att sedan sorterats, reducerats och argumenteras. I studiensresultat framträder det olika teman vilka är: förskolegårdens variationer, att lämnaförskolegården, miljöns betydande roll, förutsättningar för att använda utomhusmiljön i sinundervisning samt planerad och spontan undervisning. Inom dessa teman framträder olikakonstruktioner som synliggörs i resultatet. Den konstruktionen som är mest framträdande ärvikten av ett medvetet och gemensamt förhållningssätt gällande utomhusundervisning. Istudien har förskollärares förhållningssätt varit avgörande för om undervisning ska utförasutomhus eller inte. Studien synliggör möjligheter och utmaningar relaterat tillutomhusundervisning och till skillnad från undervisning inomhus är undervisning utomhusinte en självklar del av förskolan ännu. Slutsatsen i denna studie är att en rik utomhusmiljö kan ge bra förutsättningar för att bedrivaundervisning utomhus, men det förutsätter att förskollärare ser utomhusmiljön som en möjligplats att bedriva undervisning i.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra förskollärares upplevelser av omsorgens roll i relation till undervisningen i förskolan. I detta arbete har en kvalitativ metod använts, där två förskollärare i en kommun i norra Sverige har intervjuats. Utifrån det insamlade och bearbetade resultatet framgick att förskollärarna delade gemensamma upplevelser av att omsorgen kan utläsas och tolkas som en förutsättning för att kunna arbeta med undervisning i förskolan.  Resultatet visade att förskollärares medvetenhet om det egna förhållningssättet också är av vikt för att kunna väva samman omsorg och undervisning för att dessa ska kunna bilda en helhet, samt att grundverksamheten är den planering varpå förutsättningarna för detta helhetsarbete kartläggs. Utifrån de intervjuade förskollärarna framkom det även att det finns ett visst motstånd bland förskollärare hur undervisning och omsorg ska arbetas med tillsammans, för att kunna bilda en helhet enligt förskolans uppdrag.