Bakgrund: Transman är en person född som kvinna juridiskt men som identifierar sig som man. Transmän ären specifik grupp med egna behov. Transmän upplever ofta könsdysfori som innebär ett obehag som uppstårnär den upplevda könsidentiteten inte överensstämmer med den biologiska könsidentiteten. För att dämpa könsdysforin krävs ofta könsbekräftande behandling så som hormoner och kirurgi. Behovet av att bilda familj finns i samma utsträckning som hos cispersoner. Syfte: Syftet med den kvalitativa metasyntesen var att undersöka transmäns upplevelser av graviditet, förlossning och postpartumperioden samt hur de upplever vårdmöten inom dessa områden. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna Cinahl, PubMed, Summon, Psychinfo samt Web of sience. I metasyntesens resultat ingår 11 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman: Graviditet, Förlossning, Postpartumperiod och Vårdmöten. I dessa ingår åtta underteman: Nödvändigt, Tillhörighet, Ensamhet, Rädsla, Oro, ”Chestfeeding”, Transfobi och Könsbekräftelse. Slutsats: Transmäns upplevelser av graviditet, förlossning och postpartumperioden samt vid vårdmöten varierade. Upplevelserna var både positiva och negativa, men till största del negativa. Vid graviditeten beskrevs en öka könsdysfori vilket ledde till ensamhet. Det fanns en oro under förlossning att exponera sia genitalier samt att utsättas för transfobi. Under postpartumperioden var upplevelserna bröstrelaterade och ”chestfeeding” en central faktor. Under vårdmöten speglades upplevelserna av hur pronomen och tilltalsnamn benämndes. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas för att öka barnmorskors kunskap avseende transmäns upplevelser av graviditet, förlossning och postpartumperioden samt hur transmän vill bli bemötta i vården under dessa perioder. Kunskapen kan ge barnmorskor en bredare insikt angående könsdefinitioner och könsnormer. / Background: Transman is a person born as a woman legally but who identifies as a man. Transmen are a specific group with their own needs. Transgender people often experience gender dysphoria, which means a discomfort that arises when the perceived gender identity does not correspond to the biological gender identity. To alleviate gender dysphoria, gender-confirming treatment such as hormones and surgery are often required. The need to start a family exists to the same extent as in cis persons. Aim: The aim of the qualitative metasynthesis was to investigate trans men's experiences of pregnancy, childbirth and the postpartum period and how they experience care encounters in these areas. Method: Qualitative meta-synthesis with meta-ethnography as analysis method. Data collection has been performed in the databases Cinahl, PubMed, Summon, Psychinfo and Web of science. The results of the meta-synthesis include 11 articles. Results: Four main themes:Pregnancy, Childbirth, Postpartum Period and Care Meetings. These include eight sub-themes: Necessary, Belonging, Loneliness, Fear, Anxiety, "Chestfeeding", Transphobia and Gender Confirmation. Conclusion: Transmen's experiences of pregnancy, childbirth and the postpartum period as well as at care meetings varied. The experiences were both positive and negative, but mostly negative. During pregnancy, an increase in genderdysphoria was described, which led to loneliness. There was a concern during childbirth to expose genitals and to be exposed to transphobia. During the postpartum period, the experiences were breast-related and "chestfeeding" was a central factor. During care meetings, the experiences were reflected in how pronouns and first names were named. Clinical applicability: The results can be used to increase midwives' knowledge regarding trans men's experiences of pregnancy, childbirth and the postpartum period and how transmen want to be treated in care during these periods. The knowledge can give midwives a broader insight regarding gender definitions and gender norms.

Med förlossningsrädsla menas en rädsla inför förlossning och barnafödande. Förlossningsrädsla kan innefatta rädsla för det egna livet och barnets liv i samband med förlossningen, och rädsla kring den egna förmågan att föda barn. Förlossningsrädsla förekommer hos 14 procent av kvinnor globalt, och med liknade frekvens bland kvinnor i Sverige. Förlossningsrädsla delas upp i lätt, måttlig, svår och fobisk rädsla, och är antingen primär eller sekundär. Primär förlossningsrädsla innebär att kvinnor upplever rädsla och obehag innan de genomgått en förlossning, och sekundär förlossningsrädsla uppkommer efter upplevelsen av en förlossning, vilket leder till att kvinnor blir rädda för att bli gravida och föda igen. Förutom att förlossningsrädsla kan påverka kvinnor psykiskt under graviditeten kan förlossningsförloppet, utfallet och tiden efter förlossningen också påverkas negativt. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förlossningsrädda kvinnors upplevelser och erfarenheter av graviditet och förlossning.  Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analysen utfördes utifrån Fribergs tre analyssteg för allmän litteraturöversikt och en kvalitetsgranskning har gjorts enligt underlag från Caldwell et al.  Artiklarna som inkluderades i resultatet till litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Turkiet, Iran, Thailand, Japan, Australien, USA, Kanada och Kenya, och baseras totalt på 707 deltagande kvinnor. Resultatet redovisas i fyra kategorier: Rädslor relaterade till förlossningsförloppet, Förlossningsrädslans oförutsägbarhet, Förlossningsrädslans konsekvenser samt Yttre faktorer som påverkar förlossningsrädslan. Kvinnor uttryckte rädsla för smärta, att inte ha förmåga att föda, och för interventioner och komplikationer i samband till förlossningen. Även rädsla för att inte ha kontroll över förlossningen eller veta hur den skulle bli uttrycktes. Kvinnor beskrev också hur de påverkades av förlossningsrädslan under graviditet och efter förlossningen genom symptom och mående. Stöd, information och vården kunde ha både positiv och negativ inverkan på förlossningsrädslan beroende på hur förlossningsrädslan yttrades.  Slutsatsen av litteraturöversikten var att förlossningsrädsla kunde härledas till faktiska ting och skeenden under förlossningen, men också från ovissheten och oförutsägbarheten som en förlossning innebär. Historier och bilder från andra förlossningar var ofta grunden för rädsla bland förstföderskor, och jobbiga upplevelser från tidigare förlossningar bland omföderskor. Att få bra och adekvat information och stöd från vårdpersonal och anhöriga kunde ha en lindrande effekt på förlossningsrädslan. Att lida av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum var något som yttrades hos kvinnorna, och att få stöd och behandling för detta är därför av vikt. / The definition of fear of childbirth is entails fear of labour and childbirth, fear for one’s own life and the baby´s life during labour, and birth, and fear of one’s own ability to give birth and how to manage the situation. Statistically, fear of childbirth is found at 14 percent of women globally, and the frequency is similar among women in Sweden. Fear of childbirth can be divided into low, moderate, severe and phobic fear, and is either primary or secondary. Primary fear of childbirth means that women experience fear and discomfort previous to having been through a labour, while secondary fear of childbirth originates from the experience of labour and childbirth and women therefore fear becoming pregnant and giving birth again. Fear of childbirth can not only affect women through mental illness during the pregnancy, but it can also affect the course of delivery, the outcome of delivery and the time after delivery negatively. The aim of this review was to describe the experiences of women who suffer from fear of childbirth during pregnancy and labour. The method that has been used in this paper was a literature review based on 15 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The collection of data was carried out in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The analysis of data was made according to Friberg’s three steps of analysis of reviews, and the quality of data was reviewed according to Caldwell et al. The articles used originated from Sweden, Germany, United Kingdom, Turkey, Iran, Thailand, Japan, Australia, USA, Canada and Kenya, and had a sum of 707 female participants in total. The result is presented in four categories: Fears expressed in relation to labour, The unpredictability of labour, Consequences of Fear of Childbirth, External aspects that affects Fear of Childbirth. Women expressed fear of pain, not having the ability to give birth, interventions and complications due to labour. Fear of not being in control of the labour or knowing the outcome of the delivery was also expressed. Women described how they were affected by fear of childbirth during pregnancy and after the delivery through symptoms and being. Support, information and the health care could have both positive and negative effects on fear of childbirth due to its manifestation. In conclusion, the literature review demonstrated that Fear of Childbirth orginiated from actual events and experiences during labour, but also from the uncertainty and unpredicability that labour entail. Stories and images from other women’s child births were, commonly, the basis of fear among primiparous women and enduring experinces from previous child births among multiparous. Receiving adequate information and support from medical staff and relatives could have a soothing effect on Fear of Childbirth. To suffer from mental illness during pregnancy and postpartum were mentionned by women, and therefore, receving support and treatment of Fear of childbirth is of great importance.

Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet globalt med en tendens till att öka i både låg- och höginkomstländer. Det är viktigt att vården besitter god kunskap och förståelse för hur en postpartumblödning upplevs och dess konsekvenser för de födande kvinnorna för att på bästa sätt kunna förebygga och hantera en postpartumblödning. För att få en bredare bild och skapa förståelse för hur en postpartumblödning kan påverka födande kvinnor var syftet med denna litteraturstudie att belysa kvinnors erfarenheter av en postpartumblödning. En litteraturstudie användes som metod där dataanalysen utfördes med hjälp av en integrerad analys. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i att 18 vetenskapliga artiklar publicerade 2011 till 2022 inkluderades. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan postpartumblödning och en påverkan på förlossningsupplevelsen samt den efterföljande tiden. Resultatet redovisas i två huvudkategorier: Förlossningsupplevelser vid en postpartumblödning och Konsekvenser efter en postpartumblödning. Majoriteten av kvinnorna beskriver postpartumblödningen som en traumatisk upplevelse som påverkade deras förlossningsupplevelse negativt. Konsekvenserna av blödningen hade en negativ inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Slutsatsen av litteraturstudien visar på att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse samt efterföljande fysisk och psykisk problematik. För en positiv förlossningsupplevelse krävs en god kommunikation och ett gott bemötande från vårdpersonal. Därtill behöver vården identifiera kvinnor som drabbats av postpartumblödning i ett tidigt skede och rutinmässigt erbjuda stöd för att på sikt minska sexuell och reproduktiv ohälsa. / Postpartum hemorrhage, in connection with childbirth, is the main reason for global maternal mortality with a tendency to increase in both low- and high-income countries. Care must possess good knowledge and the understanding of how a postpartum hemorrhage is experienced and its consequences, to help reduce and prevent illness, in particular in areas of sexual and reproductive health. To get a broader picture and create an understanding of how a postpartum hemorrhage can affect the women giving birth, this study aimed to shed light on experiences of postpartum hemorrhage. The method used is a literature study where the data analysis was performed using integrated analysis. Database searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and resulted in the inclusion of 18 scientific articles published from 2011 to 2022. The results demonstrate that there is a connection between postpartum hemorrhage and an impact on childbirth experience and the subsequent postpartum period. The results are reported in two main categories: childbirth experiences when suffering a postpartum hemorrhage and consequences after a postpartum hemorrhage. The majority of women describe a postpartum hemorrhage as a traumatic experience that negatively affected their childbirth experience and where the consequences mostly had a negative impact on mental and physical health. The conclusion of the literature study shows that postpartum hemorrhage increases the risk of a traumatic childbirth experience and subsequent physical and mental problems. A positive childbirth experience requires good communication and a good response from healthcare staff. In addition, healthcare needs to pay attention to women who have suffered from postpartum hemorrhage at an early stage, where they are offered routine support in order to reduce sexual and reproductive illness in the long run.

Att föda barn är för var kvinna en unik händelse och upplevelsen kan påverka henne lång tid därefter. Förlossningsupplevelsen påverkas av flertalet faktorer såsom kvinnans inställning, smärtupplevelse, förväntningar, känsla av delaktighet, önskemål samt stöd. Hypnobirthing är en metod vilken ser på födande som friskt och normalt och som fokuserar på det kraftfulla samarbetet mellan sinne och kropp. Genom kunskap om det fysiologiska förloppet såväl som de psykologiska och sociala aspekterna erbjuder metoden tekniker för att motverka rädsla och smärta under födsel för att uppnå en positiv förlossningsupplevelse. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors självrapporterade erfarenheter av att föda med hjälp av hypnobirthing. En netnografisk studie genomfördes med kvalitativ, induktiv ansats. Data från 16 offentligt publicerade förlossningsberättelser där hypnobirthing utövats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema ”en inre resa” med fem tillhörande kategorier. Det framkom att hypnobirthing genom mental träning underlättade för hantering av det oförutsedda, att metoden underlättade för värk- och smärthantering samt att metoden bidrog till kunskap vilken kvinnorna lyckades implementera under födseln. Vidare framkom en förundran över hur fin och enkel en födsel kunde vara samt att gott stöd underlättade för kvinnorna att utföra sina hypnobirthing-tekniker. Det beskrevs en förvåning och stolthet över sin egen förmåga att föda lugnt och kontrollerat. Sammanfattningsvis beskrevs att hypnobirthing stärkte självförtroendet och gav en positiv erfarenhet. / Giving birth is a unique event for each woman and the experience can affect her for a long time afterwards. The birth experience is affected by several factors such as the woman's attitude, pain experience, expectations, feeling of participation, wishes and support. Hypnobirthing is a method which views childbirth as healthy and normal, and which focuses on the powerful cooperation between mind and body. Through knowledge of the physiological process as well as the psychological and social aspects, the method offers techniques to counteract fear and pain during childbirth in order to achieve a positive birth experience. The aim of this research was to investigate women's self-reported experiences of giving birth using hypnobirthing. A netnographic study was conducted with a qualitative, inductive approach. Data from 16 publicly published birth stories in which hypnobirthing was practiced were analyzed with qualitative content analysis. The result showed an overall theme "an inner journey" with five related categories. The results showed that women's experiences of giving birth with hypnobirthing were overall positive. It emerged that hypnobirthing through mental training facilitated the management of the unforeseen, that the method facilitated pain and pain management and that the method contributed to knowledge which the women managed to implement during childbirth. Furthermore, an appreciation emerged for how uncomplicated a birth could be, and that good support made it easier for women to perform their hypnobirthing techniques. Women described a surprise and pride in their own ability to give birth in a calm and controlled manner. In summary, the conclusion showed that hypnobirthing strengthened women ́s self-confidence and gave them a positive experience.

Bakgrund: Migration är ett ständigt pågående fenomen, som kan leda till en förbättrad eller försämrad hälsa över tid. Att bli förälder innebär en omvälvande tid, och att samtidigt migrera kan medförahinder som skapar en svårare övergång till föräldraskapet. Barnmorskans vård och stöd kan underlätta för kvinnan under graviditet, förlossning och postpartum och underlätta övergången till moderskapet. Syfte: Syftet var att beskriva migrerande kvinnors upplevelser av att vara gravid och föda barn i ett nytt land. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Databaser som användes var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning enligt Joanna Briggs granskningsmall och analys har metasyntesens resultat framställts från 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem huvudteman identifierades; hinder i kommunikationen, kulturella aspekter, kvinnosjukvården i det nya landet, diskriminering, och stöd. Elva underteman identifierades; språkförbistring, bristande information, kulturella skillnader, en kulturkrock, tillgänglig kvinnosjukvård bidrar till trygghet, barnmorskeledd, kvinnocentrerad vård i nya landet, ignorans och avsaknad av kulturell kompetens, dåligt bemötande bidrar till minskat förtroende för vården, bristande socialt stöd, förändring i traditionell rollfördelning, och barnmorskans professionella stöd. Slutsats: Kvinnor som migrerat och genomgår graviditet och förlossning i ett nytt land är sårbara i mötet med kvinnosjukvården. Språkförbistring och ett minskat socialt nätverk medför att behovet av barnmorskans professionella stöd ökar. Det finns utvecklingsmöjligheter inom vården, genom ökad kulturell kompetens hos personal, stödgrupper, förstärkt postpartumvård och barnmorskeledd vård genom hela vårdkedjan skulle vården för kvinnor i migration förbättras. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan ses som en vägledning för barnmorskor och annan vårdpersonal genom ökad förståelse för migrerande kvinnors upplevelser. Förhoppningsvis medför detta en ökad medvetenhet om behovet av kulturell kompetens hos barnmorskor samt att sammanställningen i arbetet kan ge underlag för att bemöta kvinnorna utifrån deras behov. / Background: Migration is a constant ongoing phenomenon, which can contribute to improved or deteriorated health over time. Becoming a parent is a turbulent time, and migrating at the same time can bring obstacles that make the transition to parenthood more difficult. The midwife's care and support can make it easier for the woman during pregnancy, childbirth and postpartum and facilitate the transition to motherhood. Aim: The aim is to describe migrant women's experiences of pregnancy and giving birth in a new country. Method: Qualitative meta-synthesis with meta-ethnography as analysis method. Databases used were: CINAHL, PubMed and PsycInfo. After quality assessment and data- analysis, the results of the meta-synthesis have been prepared from 18 scientific articles. Results: Five main themes were identified, language confusion, cultural differences, healthcare in the new country, discrimination, and the importance of support. Eight sub-themes were identified, lack of communication, a culture clash, available women's care, differences in women's care, poor treatment, lack of support, the support of one's own family friends and the partner and the midwife's professional support. Conclusion: Migrant women who undergo pregnancy and childbirth in a new country are vulnerable in the encounter with maternity care settings. Language confusion and a reduced social network means that the need for the midwife's professional support increases. There are opportunities for development in care, through increased cultural competence in midwifes, support groups, strengthened postpartum care and providing midwife-led care through the entire care chain, the care for migrant women would improve. Clinical implications: The result can be seen as a guide for midwives and other healthcare professionals through increased understanding of migrant women's experiences. Hopefully this leads to an increased awareness of the need of cultural competence in midwives but also the compilation may provide a basis for supporting migrant women according to their needs.

Bakgrund Att föda barn kan ses som en av de största händelserna man genomgår i livet. Oavsett om upplevelsen är övervägande positiv eller negativ så är det något som stannar kvar i minnet länge. Att behöva eller vilja genomgå en inducerad förlossning adderar en annan dimension till förlossningsupplevelsen som inte än utforskats till fullo. Med tanke på den tydliga ökningen av induktioner både i Sverige och globalt ökar intresset för att ta reda på hur kvinnor upplever en inducerad förlossning. Syfte Att belysa kvinnors upplevelser av att genomgå en inducerad förlossning. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades efter noggrann kvalitetsgranskning. Datan analyserades med en integrerad analysmetod i tre steg. Resultat Syftet med studien besvarades med två huvudkategorier: att inte känna sig inkluderad och belöningen var större än lidandet. Den förstnämnde berör kvinnors upplevelser av brist på information, att inte känna sig prioriterad och att vara i personalens händer. Den andra huvudkategorin beskriver den upplevda smärtan, oron och missnöjet samt känslor av att vara nöjd med helheten. Slutsats Den generella förlossningsupplevelsen hos kvinnor som induceras är i snitt lägre än hos de med spontan förlossningsstart. Kvinnor vars förlossning som induceras har ofta ett behov av mer information från vårdpersonal. Flera kvinnor rapporterade om lång väntetid och upplevde att de inte blev prioriterade förrän de var i den aktiva fasen av förlossningen. De har en önskan om att få vara delaktiga i sin vård och kommunikationen sinsemellan barnmorskan och kvinnan är avgörande för upplevelsen. / Background To give birth may be one of the biggest experiences to go through in life. Regardless of a positive or negative experience, it is something that stays in your memory for a long time. To need or want an induced labour adds on another dimension to the birth experience that has not yet been fully explored. Considering the clear increase of inductions both in Sweden and globally there is an increasing interest in finding out how these women experience an induced labour. Aim To describe women’s experiences of an induced labour. Method A literature review with a systematic approach was carried out. 16 scientific articles were included after careful quality review. Searching for articles took place in databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The data was analysed with an integrated analysis method in three steps. Results The aim of the study was answered with two main categories: feelings of not being included and the reward was greater than the suffering. The first one describes women’s perceptions of lack of information, not feeling prioritised and being in the hands of the staff. The second main category describes the experienced pain, worry and dissatisfaction and being satisfied with the whole experience. Conclusion The general birth experience among women who are induced to labour is on average lower than among women with spontaneous onset of labour. Women that have been induced for labour often need more information from healthcare professionals. Many women talked about long waiting time and expressed feelings of not being prioritised until they were in the active phase of labour. They wish to be involved in their care and the communication between the midwife and the woman is crucial to the experience.

Bakgrund: Prehospital förlossning är ett ovanligt uppdrag för sjuksköterskan i ambulanssjukvården. Utbildningen inom obstetrik är begränsad för allmänsjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Ambulanspersonalen har en viktig roll i det första vårdmötet och behöver vara beredd på att möta det oväntade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av prehospital förlossning. Metod: En kvalitativ empirisk intervjustudie. Fyra allmänsjuksköterskor och fem specialistsjuksköterskorintervjuades. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: utmaningar i arbetet, betydelsefull förberedelse, att ge och ta stöd samt snabbt växlande känslor. Resultatet visade att informanterna upplevde bristande erfarenhet och begränsad utbildning. Patientsäkerheten äventyras och det finns svårigheter med att vårda två patienter. Informanterna förbereder sig på det värsta och belyser vikten av förberedelser. Informanterna upplever att anhöriga har ett behov av stöd samt att informanterna själva söker stöd hos barnmorskor och kollegor. Den prehospitala förlossningen upplevs som en känslomässig berg- och dalbana. Konklusion: Den prehospitala förlossningen medför varierade känslor hos sjuksköterskor i ambulansen. Förslag på förbättring har framkommit för att öka patientsäkerheten och arbetsmiljön för sjuksköterskorna. Vikten av kollegialt stöd samt information har identifierats. / Background: Prehospital childbirth is an unusual task for the nurse in the ambulance. Education in obstetrics for general nurses and ambulance nurses is limited. The ambulance staff have an important role in the first care encounter and need to be prepared for the unexpected. Aim: To examine nurse's experiences of prehospital childbirth. Method: A qualitative empirical interview study. Four general nurses and five specialist nurses were interviewed. The data was analyzed through qualitative content analysis. Findings: In the result, four categories emerged: challenges at work,significant preparations, to give and take support and rapidly changing emotions. The results showed that the informants experienced lack of experience and limited education. Patient safety is compromised and there are difficulties in caring for two patients. The informants prepare for the worst and illustrate the importance of preparation. The informants experience that relatives have a need for support and that the informants themselves seek support from midwives and colleagues. The prehospital childbirth is experienced as an emotional roller coaster. Conclusion: Prehospital childbirth causes different feelings for nurses in the ambulance. Suggestions for improvement have emerged to increase patient safety and the working environment for nurses. The importance of peer support and information was identified.

Förlossningsbristningar involverar olika former av skador på vagina, vulva, perineum och analsfinktrar. Skadan kan uppstå spontant under födseln eller genom iatrogena skador som hälso- och sjukvården åstadkommit. Bristningar uppskattas drabba cirka 80 procent av förstföderskor och kan leda till komplikationer som kan påverka livskvaliteten på flera sätt. Genom historien har vårdandet av bäckenbottens vävnader studerats, men allteftersom barnafödseln förflyttades till sjukhus och förlossningsvården medikaliserades kan en stor del av förlossningskunskapen ha försvunnit. Födslorummet blev till ett vårdrum och förlossningssfären till ett kliniskt skeende. Detta kan i sin tur ha bidragit till att förlossningsbristningar kommit att normaliseras. Syftet var att kartlägga hur olika metoder kan förebygga uppkomsten av förlossningsbristningar. Vald metod blev en icke-systematisk litteraturöversikt som omfattade randomiserade kontrollerade studier, observationsstudier, tvärsnittsstudier samt kohortstudier med kvantitativ design. Databassökningen utfördes i PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning utfördes på samtliga artiklar och endast ett urval som uppfyllde grundläggande kvalitetskrav ingick i litteraturöversikten. Med hjälp av en integrerad analys kunde en sammanvägning av flera studier genomföras och sammanställas till ett gemensamt resultat. Kvantitativa data extraherades från artiklarnas resultat och omformulerades till beskrivande text. Totalt 31 artiklar med kvantitativ ansats identifierades som svarade an på syftet och blev grunden för den icke-systematiska litteraturöversikten. Genom dataanalysen identifierades flera metoder som kan förebygga uppkomsten av förlossningsbristningar. Samtliga metoder delades in under två huvudkategorier: ”Metoder med god skyddande effekt på förlossningsbristningar” samt ”Metoder med tveksamt skyddande effekt på förlossningsbristningar”, med sju tillhörande underkategorier: ”Vårdande av perineum under graviditeten”, ”Vårdande av perineum i samband med förlossningen”, ”Barnmorskeledd förlossning”, ”Ett kontrollerat framfödande”, ”Barnmorskans händer och kommunikation som verktyg för att motverka förlossningsbristningar”, ”förlossningspositioner och att föda i vatten” samt ”Perineotomi i förebyggande syfte mot förlossningsbristningar”. Slutsatsen indikerade på flera metoder som kan motverka uppkomsten av förlossningsbristningar. De metoder som visade på god skyddande effekt var värme och perinealmassage, barnmorskeledda förlossningar och närvaron av två barnmorskor vid framfödandet samt att föda i sidoläge och fyrfota position. Metoder som visade på tveksamt skyddande effekt relaterat till tvetydiga resultat var att föda i litotomiläge, rutinmässig användning av perineotomi samt hands on-tekniken. På grund av osäker evidens ökar komplexiteten för forskningsområdet. / Vaginal tearing involves various forms of damage to the vagina, vulva, perineum and anal sphincters. Vaginal tearing can occur spontaneously during birth or through iatrogenic injuries achieved by the healthcare providers. Vaginal tearing is estimated to affect about 80 percent of primiparous women and can lead to complications that can affect the quality of life in several ways. Throughout history, care of the pelvic floor tissues has been studied, but as maternity care has become more medicalized, pregnancy and childbirth came to be seen as a pathological event. This, in turn, may have contributed towards the normalization of vaginal tearing. The aim was to examine how different methods can prevent the occurrence of vaginal tearing during childbirth. The method chosen was a scoping review that included the analysis of randomized controlled trials, observational studies, cross-sectional studies and cohort studies utilizing a quantitative approach. The database search was performed in PubMed and CINAHL. A quality review was performed on all articles and only the selection that met the quality requirements was included. By using an integrated analysis several studies compiled to produce a conclusive result. Quantitative data was extracted from the results of the articles and reformulated into a descriptive text. A total of 31 articles with a quantitative approach were identified that answered this thesis’ aim and built the structure of the scoping review. Through the data analysis, two main categories with associated sub-categories were identified. The main categories that have emerged are: "Methods with good protective effect on vaginal tearing" and "Methods with questionable protective effect on vaginal tearing". Sub-categories that have been identified are: "Perineal care during pregnancy", "Perineal care during birth”, "Midwife-led birth", “Controlled vaginal delivery”, "Midwife's hands and communication to prevent vaginal tearing”, "Delivery positions and water birth" and "Episiotomy as a preventive measure against vaginal tearing ". The conclusions of this thesis’ research indicated several methods that could prevent vaginal tearing. In particular, there was good evidence to establish that caring for the perineal area by massaging the perineum and applying warm compresses, midwife-led birth and the presence of two midwifes during birth as well as birth in lateral position and hands-and-knees position. Methods that were found to be ineffective included birth in litothomy position, routine practice of episiotomy as well as the hands on-technique. Due to inconclusive evidence the complexity of the research area increases.

Bakgrund: Förlossning är en ovanlig händelse för ambulanssjukvården, men antalet prehospitala förlossningar ökar. Ambulanssjuksköterskans roll är att vägleda, stödja och hantera eventuella komplikationer samt skapa en trygg vårdmiljö. Oron för komplikationer är dock stor, både för mamman och barnet, och kunskapsbrist inom obstetrik skapar stress samt rädsla hos personalen. Förlossningen är en stark individuell upplevelse, med känslor av kamp, smärta och glädje för de blivande föräldrarna.  Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och nio deltagare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etiska överväganden inkluderade informerat samtycke, frivilligt deltagande, konfidentialitet och risk-nyttoförhållande.   Resultat: Resultatet visar ett brett känslospann med rädsla, panik och stress till eufori, lycka och glädje samt olika sätt att erhålla stöd och betydelsen av kunskap. Huvudkategorierna som återfinns är: hantering av otrygghet under vårdförloppet, förmånen av att vara delaktig vid födseln av ett nytt liv, teamarbete vid prehospitalförlossning, kunskapens betydelse för att uppleva trygghet.   Slutsats: Huvudfynd som identifierades var upplevelsen av barnmorskans stöd via telefon samt fysisk närvaro samt den lycka kärlek och glädje en prehospitalförlossning kan innebära. De kliniska implikationer som föreslås är teambaserad träning och översyn av smärtbehandlingsalternativ.  Nyckelord: Ambulanssjuksköterskor, Prehospital förlossning, Teamarbete, Upplevelser. Tack: Författarna tackar alla som medverkat i studien; verksamhetschefen som givit godkännande för studiens genomförande, alla deltagare som delgivit sina upplevelser och således bidragit till ny kunskap och vår handledare som bidragit med sin expertis. / Background: Childbirth is a rare event for prehospital emergency medical services, but the number of prehospital deliveries is increasing. The role of the ambulance nurse is to support, manage complications, and create a safe environment. However, there is great concern about complications for both the mother and the baby, and a lack of knowledge in obstetrics creates stress and fear among the staff. Aim: The aim is to describe ambulance nurses' experiences of caring for prehospital childbirth. Method: Qualitative interview study with an inductive approach and nine participants. The material was analyzed using content analysis. Considerations included informed consent, voluntary participation, confidentiality, and risk-benefit ratio. Results: The results show a wide range of emotions from fear and stress to euphoria and joy, as well as different ways to receive support and the importance of knowledge. The main categories found are: insecurity during the process, the privilege of being involved in childbirth, teamwork in prehospital childbirth, the importance of knowledge for confidence. Conclusion: The main findings identified were the experience of the midwife's support via phone and physical presence, as well as the joy that a prehospital childbirth can bring. The clinical implications suggested are team-based training and a review of pain management options. Keywords: Ambulance nurses, Experiences, Prehospital childbirth, Teamwork. Acknowledgements: The authors thank those who participated in the study; the department manager who approved the study, all participants who shared their experiences and thus contributed to new knowledge, and our supervisor who contributed with their expertise.

Bakgrund: Det är vanligt att få en bristning i samband med en vaginal förlossning. Cirka 78% av förstföderskor i Sverige drabbas av en grad 2-bristning. Kvinnors upplevelser och komplikationer efter grad 3- och 4-bristningar är väl beforskat, men det finns en stor kunskapslucka om kvinnors erfarenheter och besvär efter en grad 2-bristning.Syfte: Att utforska vilka fysiska och psykiska konsekvenser som kan uppstå efter en grad 2-bristning och hur kvinnorna upplever och hanterar dessa fysiska och psykiska konsekvenser.Metod: Integrativ litteraturöversikt.Huvudresultat: Tre huvudkategorier skapades: Fysiska och psykiska konsekvenser, Vård och stöd samt Sexuell ohälsa. Under dessa bildades åtta underkategorier. Kvinnorna upplevde både fysiska och psykiska konsekvenser som påverkade deras vardag negativt. Brister i vård, information och stöd ledde till känslor av ensamhet och försummelse. Många kvinnor kände sig avfärdade och förminskade, särskilt inom området sexuell ohälsa, där besvären var vanliga och påverkade deras relationer och självbild. Resultaten understryker behovet av förbättrad vård och ökat stöd för dessa kvinnor.Slutsats: Sammanfattningsvis visar denna litteraturöversikt att grad 2-bristningar har omfattande fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för kvinnor. Det finns idag bristfällig nationell statistik om förekomsten av grad 2-bristningar och kvinnors upplevelser av dessa. Fortsatt forskning behövs för att minska kunskapsluckorna. Barnmorskor behöver vara uppmärksamma på och ha kunskap om kvinnors erfarenheter efter en grad 2-bristning, därigenom kan dessa kvinnor få den hjälp de har rätt till.