Bakgrund: Förlossningssmärta är en av de mest intensiva formerna av smärta. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska metoder för att lindra förlossningssmärta. En icke farmakologisk smärtlindringsmetod är sterilvatteninjektioner. Sterilt vatten injiceras intrakutant eller subkutant. Smärtlindrande effekten kommer snabbt, oftast inom 10 min och kan sitta kvar i upp till två timmar. Enda bieffekt injektionerna ger är en brännande känsla när det sterila vattnet injiceras. Syfte: Att analysera betydelsen av den smärta som uppstår vid behandling med sterilvatteninjektioner. Metod: Kvalitativ metod i enlighet med hybridmodellen har använts. Hybridmodellen är uppdelad i tre faser. I den första, teoretiska fasen, gjordes artikelsökningar. I den andra, empiriska fasen, intervjuades åtta kvinnor och fyra barnmorskor. I den tredje fasen sker en sammanfattande analys. Resultat: Sticksmärtan har betydelse i kvinnans val att använda sterilvatteninjektioner. När barnmorskorna informerar kvinnorna om sterilvatteninjektioner får de information om att de kommer uppleva en smärta i samband med injektionen. Efter erhållen sterilvatteninjektion uttrycker kvinnorna att det gjorde ont att få injektionerna. Konklusion: Smärta uppkommer när kvinnor erhåller sterilvatteninjektioner. När barnmorskan upplyser om sterilvatteninjektionernas effekt vill kvinnorna ändå testa. De kvinnor som erhöll en god smärtlindring av injektionerna kände att smärtan var överkomlig och kunde då rekommendera metoden till andra. / Background: Labor pain is one of the most intensive forms of pain. Sterile water injected intradermal or subcutaneously is a non-pharmacological pain-relief method. The analgesic effect comes quickly and can remain for up to two hours. The only side-effect is a burning pain during injection. Aim: To analyze the importance of the pain that occurs during treatment with sterile water injections. Method: A qualitative method in accordance with the hybrid model has been used. The hybrid model is divided into three phases. In the first, theoretical phase, search of scientific articles was made. In the second, empirical phase, interviews were conducted with eight women and four midwives. In the third phase a summary analysis takes place. Results: Injection pain is of importance in the woman's choice of the use of sterile water injections. Midwives inform women of sterile water injections, they informed that they will experience a pain associated with the injection. After the women received sterile water injection they expressed that it hurts to get the injection. Conclusion: Pain arises when obtaining sterile water injections. Women who received a good pain relief from the injections felt that the pain was affordable and could then recommend the method to others.

<p><strong>Bakgrund </strong>Att inducera en förlossning innebär att försöka manipulera igång ett förlossningsarbete i syfte att åstadkomma en vaginal förlossning. Nyttan med induktionen måste alltid överväga riskerna för förlossningskomplikationer. Riksgenomsnittet för inducerade förlossningar var år 2007, 13,2 %. <strong>Syfte </strong>Kartlägga inducerade förlossningar på en förlossningsklinik i södra Sverige under året 2009. Kartläggningen inbegrep induktionsindikation, använda induktionsmetoder samt förlossningsförlopp och utfall. <strong>Metod </strong>Retrospektiv observationsstudie där samtliga inducerade förlossningar med levande foster vid induktionsstarten under 2009 på förlossningskliniken inkluderades. Detta gav ett underlag på 306 inducerade förlossningar. Chi-två test och Fisher´s exakta test användes för att testa skillnader i resultatet. <strong>Resultat </strong>Indikationerna till förlossningsinduktion fördelade sig så att 250 (82 %) utgjorde medicinsk indikation, där vattenavgång utgjorde den främsta anledningen, och 56 (18 %) på humanitär indikation. Det var 220 kvinnor som krävde minst ett upprepat induktionsförsök innan de kom i aktivt förlossningsarbete. Det fanns en signifikant skillnad som talade för att ju högre Bishop score det var vid första induktionsförsöket, desto kortare tid till partus. Förlossningsutfallet blev 71% partus normalis, 18% sectio, 6% vakuum extraktion och 5% partus cum haem. <strong>Slutsats </strong>Studien visade att<strong> </strong>det kan finnas anledning för förlossningskliniken att förbättra journalföringen och öka följsamheten av PM vid förlossningsinduktioner.</p> / <p><strong>Background </strong>To induce labour means trying to manipulate labour to start in order to achieve vaginal childbirth. The benefits of induction must always outweigh the risk of labour complications. The national average of induced labour in 2007 was 13, 2%. <strong>Aim </strong>To map induced labours at a childbirth clinic in Southern Sweden during 2009. The mapping included induction indication, used methods of induction, childbirth processes and outcome. <strong>Method</strong> Retrospective observation study which included all induced labours with living foetuses at the start of induction, at the childbirth clinic during 2009. This gave a basis of 306 induced labours. Chi-squared testing and Fisher’s exact testing was used to test significant differences in the result. <strong>Result</strong> Indications of labour induction were divided where 250 (82%) constituted medical indication, the water breaking constituting the main reason, and 56 (18%) humanitarian indication. 220 women required at least one repeated induction try before they were in active labour. There was a significant difference indicating that the higher the Bishop Score was at the first induction try, the shorter the time until delivery. Labour outcome was 71% partum normalis, 18% caesarean sections, 6% vacuum extractions and 5% post partum haemorrhages. <strong>Conclusion </strong>The study showed that there might be reasons to improve the journal keeping and follow the PMs regarding labour induction at the childbirth clinic.</p>

“Förlossningsvården behöver i ännu större utsträckning än idag även bestå av känslomässigt stöd och trygghetsskapande omvårdnad.” Citatet ovan finns i boken Trygg förlossning (2017) och är vägledande i mitt examensarbete. Idag är det säkert att föda i Sverige och mödra- och barnadödligheten är bland den lägsta i världen. Trots detta lider många av förlossningsrädsla. Studier, bland annat från Socialstyrelsen, visar att platt ryggläge är den förlossningsställning som är mest ofördelaktig, för både föderska och barn. När föderskan rör på sig och om hen dessutom har en upprätt förlossningsställning kan den upplevda smärtan minska, eftersom utsöndringen av endorfiner ökar. Trots detta har de flesta en liggande ställning under förlossningen. Det finns uppenbarligen glapp mellan den medicinska kunskapen och förlossningspraktiken. Därför undersökte jag befintliga hjälpmedel och produkter inom förlossningsvården, som dessutom inte är utvecklade för ett förlossningsarbete, utan inlån från andra sjukvårdsavdelningar. Jag har utvecklat ett designförslag som ska uppmana till upprätta förlossningsställningar för en tryggare förlossning. / “Maternity care needs to be comprised of emotional support and reassuring nursing practices, even more so than it does today.” This quotation, from the book Trygg förlossning (2017), has been a big influence in my degree project. Today, it is regarded as safe to give birth in Sweden with maternal and child mortality being amongst the lowest in the world. Despite this, many suffer from a fear of childbirth. Studies from Socialstyrelsen, amongst others, show that a back-lying position during childbirth is disadvantageous for the mother and child. If the mother moves and has an upright position, the perceived pain may decrease as the release of endorphins increases. Despite this, most people continue use a back-lying position during childbirth. There is obviously a gap between medical knowledge and childbirth practice. Therefore, I have investigated existing aids in maternity care, many of which are not developed for childbirth, but borrowed from other healthcare departments. I have developed a design proposal that will encourage an upright childbirth position for a safer delivery.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka i vilken utsträckning mödrahälsovården i Stockholms läns landsting följer de riktlinjer som finns gällande bäckenbottenbedömning och information om knipträning vid eftervårdsbesöket och om det skiljer sig mot övriga landet. Syftet följs av ett flertal frågeställningar men den primära lyder; i vilken utsträckning har nyförlösta kvinnor fått information gällande knipövningsinstruktioner samt blivit erbjudna en vaginal undersökning hos mödrahälsovården? Metod Kvinnor i Sverige som fött barn 2018 deltog. Tillsammans med ett brev skickades en enkät ut till 6155 personer i 3 olika facebookgrupper och fanns tillgänglig i två veckor. Resultaten sammanställdes via överföring från Google formulär till tabeller i Excel. De data som samlades in analyserades i programmet SPSS. Av 155 svar inkluderades totalt 108 svar i analysen, 32 från Stockholm och 76 från övriga landet. 48 svar togs bort på grund av att de inte nådde upp till inklusionskriterierna. Resultat Sett till hela landet blev 73% (n=79) av kvinnorna erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket hos mödrahälsovården medan 23% (n=25) inte blev det (vet ej, n=1, bortfall, n=3). I Stockholm blev 75% (n=24) erbjudna en undersökning. 51% (n=55) av alla kvinnor fick instruktioner om knipövningar, 44% (n=48) fick inte det (vet ej, n=3, bortfall n=2). Resultaten i Stockholm säger att 50% (n=16) fick knipinstruktioner. Av de kvinnor som förlösts vaginalt blev 79% (n=71) erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket samtidigt som endast 44% (n=8) av de som förlösts med kejsarsnitt blev erbjudna samma undersökning (p=0,001). 10% (n=11) av kvinnorna uppgav att de hade urininkontinens och 73% (n=8) av de här kvinnorna ville ha fler träffar med utbildad personal för stöd och hjälp med knipträning. Slutsats Resultaten bekräftade hypotesen om att riktlinjerna ej efterföljdes i den utsträckning de borde, både gällande bäckenbottenbedömning och information om träning. Inga direkta skillnader kan ses vid jämförelser mellan Stockholm och övriga landet, med undantag för förekomst av urininkontinens, vilken var större i Stockholm. En viktig skillnad kan dock ses vid jämförelsen av att de som förlösts vaginalt i större utsträckning blev erbjudna en vaginal undersökning vid eftervårdsbesöket än de som förlösts med kejsarsnitt. Från de kommentarer kvinnorna lämnat går även att utläsa att flertalet vill ha mer och personligare information.

En graviditet och förlossning är i de allra flesta fall en normal livshändelse. De senaste decennierna har andelen instrumentella- och kejsarsnittsförlossningar ökat på bekostnad av den normala förlossningen. Trots fler interventioner ses ingen skillnad i den maternella och perinatala morbiditeten och mortaliteten. I barnmorskans arbetsområde ingår att handlägga den normala graviditeten och förlossningen. Syftet med studien var att beskriva hur barnmorskan kan främja en normal förlossning. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades. I resultatet framkom tre kategorier som beskriver hur barnmorskan främjar normal förlossning. Barnmorskan skapar genom närhet en god relation till kvinnan och ger vägledning. Genom att använda sig själv som kunskapskälla bidrar barnmorskans sinnen, erfarenheter av tidigare förlossningar och formell kunskap till att fatta korrekta beslut. Barnmorskan stödjer och bekräftar det normala individuellt efter kvinnans behov, vilket skapar en säker miljö runt kvinnan och förhindrar onödiga interventioner. Då det råder en medicinsk kultur inom förlossningsvården, behöver barnmorskans arbete kring normal förlossning stärkas. Forskning behövs på organisationsnivå, eftersom omgivande system inverkar på barnmorskans arbete med att främja den normala förlossningen. / Pregnancy and childbirth are in most cases a normal life event. Over the past decades the rate of instrumental birth and caesarean sections has increased at the expense of normal birth. Despite more interventions no difference is seen in the maternal or perinatal morbidity or mortality. The midwife’s work encompasses the normal pregnancy and labour. The aim of this study was to describe how the midwife can promote normal birth. The study was conducted as a literature study in which 13 scientific articles, with both quantitative and qualitative approach, were analyzed. Three categories emerged that explained how the midwife promotes normal birth. The midwife creates through closeness a positive relationship to the woman and gives guidance. By using herself as a source of knowledge, the midwife’s senses, experiences from previous labours and formal knowledge, contribute to make correct decisions. The midwife supports and confirms the normalcy, from the woman’s individual needs, and thereby creates a safe environment for the woman that prevents her from unnecessary interventions. As there is a medical culture within the maternity care, the midwife’s work with normal birth needs to be strengthened. Since the organization has an impact on the midwife’s promoting work, further research is needed in this area.

Bakgrund Att inducera en förlossning innebär att försöka manipulera igång ett förlossningsarbete i syfte att åstadkomma en vaginal förlossning. Nyttan med induktionen måste alltid överväga riskerna för förlossningskomplikationer. Riksgenomsnittet för inducerade förlossningar var år 2007, 13,2 %. Syfte Kartlägga inducerade förlossningar på en förlossningsklinik i södra Sverige under året 2009. Kartläggningen inbegrep induktionsindikation, använda induktionsmetoder samt förlossningsförlopp och utfall. Metod Retrospektiv observationsstudie där samtliga inducerade förlossningar med levande foster vid induktionsstarten under 2009 på förlossningskliniken inkluderades. Detta gav ett underlag på 306 inducerade förlossningar. Chi-två test och Fisher´s exakta test användes för att testa skillnader i resultatet. Resultat Indikationerna till förlossningsinduktion fördelade sig så att 250 (82 %) utgjorde medicinsk indikation, där vattenavgång utgjorde den främsta anledningen, och 56 (18 %) på humanitär indikation. Det var 220 kvinnor som krävde minst ett upprepat induktionsförsök innan de kom i aktivt förlossningsarbete. Det fanns en signifikant skillnad som talade för att ju högre Bishop score det var vid första induktionsförsöket, desto kortare tid till partus. Förlossningsutfallet blev 71% partus normalis, 18% sectio, 6% vakuum extraktion och 5% partus cum haem. Slutsats Studien visade att det kan finnas anledning för förlossningskliniken att förbättra journalföringen och öka följsamheten av PM vid förlossningsinduktioner. / Background To induce labour means trying to manipulate labour to start in order to achieve vaginal childbirth. The benefits of induction must always outweigh the risk of labour complications. The national average of induced labour in 2007 was 13, 2%. Aim To map induced labours at a childbirth clinic in Southern Sweden during 2009. The mapping included induction indication, used methods of induction, childbirth processes and outcome. Method Retrospective observation study which included all induced labours with living foetuses at the start of induction, at the childbirth clinic during 2009. This gave a basis of 306 induced labours. Chi-squared testing and Fisher’s exact testing was used to test significant differences in the result. Result Indications of labour induction were divided where 250 (82%) constituted medical indication, the water breaking constituting the main reason, and 56 (18%) humanitarian indication. 220 women required at least one repeated induction try before they were in active labour. There was a significant difference indicating that the higher the Bishop Score was at the first induction try, the shorter the time until delivery. Labour outcome was 71% partum normalis, 18% caesarean sections, 6% vacuum extractions and 5% post partum haemorrhages. Conclusion The study showed that there might be reasons to improve the journal keeping and follow the PMs regarding labour induction at the childbirth clinic.

Bakgrund: Bäckenbotten utsätts för stor påfrestning under graviditet och förlossning. I samband med förlossning kan skador på bäckenbotten uppstå. Dessa skador kan leda till både kort- och långsiktiga besvär som i sin tur kan påverka kvinnors livskvalitet och dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka bäckenbottenbesvär kvinnor upplever 6-16 veckor efter vaginal förlossning samt att beskriva dess påverkan på livskvalitet och dagligt liv. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamling skedde via en webbenkät. Webbenkäten bestod av bakgrundsfrågor utformade av författarna samt två validerade enkäter, PFDI-20 och PFIQ-7. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Totalt deltog 135 kvinnor i studien. Resultat: I kartläggningen framkom att en stor andel kvinnor drabbats av bäckenbottenbesvär efter förlossning. Trots det uppgav majoriteten av kvinnorna att de ej hade besvär från sin bäckenbotten som inverkade på deras livskvalitet eller dagliga liv. Bland de kvinnor som upplevde besvär var det främst förmågan att utföra dagliga hushållsarbeten, förmågan till fysisk aktivitet och påverkan på psykisk hälsa som påverkade livskvaliteten. Konklusion: Studiens resultat antyder på att en stor andel kvinnor drabbas av bäckenbottenbesvär efter vaginal förlossning. Det är viktigt att belysa denna problematik så att kvinnor kan få adekvat stöd och behandling vid besvär. Trots att majoriteten av respondenterna ej upplevde att bäckenbottenbesvären inverkade på deras livskvalitet eller dagliga liv är det viktigt att ej normalisera bäckenbottenbesvär eller att se dem som en naturlig följd av graviditet och förlossning. / Background: The pelvic floor is exposed to great stress during pregnancy and childbirth. In connection to childbirth, injuries to the pelvic floor can occur, so called birth injuries. These injuries can lead to both short- and long term problems for women. These problems can have an impact on womens quality of life and daily life. Aim: The purpose of the study was to chart which pelvic floor disorders women experience 6–16 weeks after vaginal delivery and describe its impact on quality of life and daily life. Method: The study was a quantitive cross-sectionalstudy where the data collection was done through a online questionnarie. The online questionnarie consisted of background questions designed by the authors and two validated questionnaries, PFDI-20 and PFIQ-7. Collected data was analyzed using the statistical program SPSS. A total of 135 women participated in the study. Result: In the survey of pelvic floor disorders, it was found that a large proportion of women suffered from pelvic floor disorders after childbirth. Despite this, the majority of women stated that they did not have problems from their pelvic floor that affected their quality of life or daily life. Among the women who experienced problems it was mainly the ability to perform household chores, the ability for physical activity and the impact on mental health that affected quality of life. Conclusion: The results of the study suggest that a large proportion of women suffer from pelvic floor disorders after vaginal delivery. It is important to shed light on this issue so that women can receive adequate support and treatment for their problems. Despite the fact that the majority of the respondents stated that their pelvic floor disorders did not affect quality of life or daily life, it is important to not normalize or see pelvic floor disorders as a natural consequence of pregnancy and childbirth.

Bakgrund Förlossningsrädsla är ett fenomen som växt fram över tid och som enligt forskning från 1981, 1998 och 2009 ökat med åren. Förekomsten, graden och upplevelsen skiljer sig åt bland kvinnorna. Mötet med en kvinna som är rädd för förlossning kan ske över allt i vården, det är därför av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor besitter denna kunskap om mötet med rädda och oroliga kvinnor. Syfte Studiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av förlossningsrädsla ur ett patientperspektiv. Metod Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultat Resultatet indelas i ett kvalitativt och ett kvantitativt resultat. Det kvalitativa resultatet bygger på två huvudkategorier; känsla av oro och bemötande. Fyra underkategorier identifierades; oförutsägbarhet, smärta samt dialog och förtroende. Det kvantitativa resultatet bygger på signifikanser som anses bidra till kvinnornas rädsla som sedan kunde kopplas till de olika kategorierna. Slutsats Förlossningsrädsla är ett problem som präglar kvinnors upplevelse och hantering av en graviditet och förlossning. Det identifierades att den vanligaste faktorn bakom rädslan bygger på en känsla av oro och ett negativt upplevt bemötande. Viktiga aspekter som ansågs minska rädsla var en väl etablerad dialog, information och ömsesidigt förtroende. / Background Fear of childbirth is a phenomenon that has been made known over time and which, according to research from 1981, 1998 and 2009 has increased over the years. The occurrence, degree of fear and experience of fear differ amongst women. The encounter with a woman who are afraid of childbirth can happen everywhere in the health care system, so it is of great importance that general nurses possess this knowledge of the encounter with scared and worried women. Aim The aim of this study was to shed light on women's experiences of fear of childbirth from a patient perspective. Method The method used was a general literature study. Result The result is divided into a qualitative and a quantitative result. The qualitative result is based on two main categories; feeling of concern and encounter. Four subcategories were identified; unpredictability and pain as well as dialogue and trust. The quantitative result is based on reasons that are considered to contribute to women's fear, which later were matched to the different categories. Conclusion Fear of childbirth is a problem that imprint women's experience and management of pregnancy and childbirth. It was identified that the most common factor behind the fear is based on a feeling of worry and a negative perceived encounter. Important aspects that were considered to reduce fear were a well-established dialogue, information and mutual trust.

Bakgrund: Flera faktorer påverkar sexuell hälsa bl a biologiska och fysiologiska faktorer samt genus. Genus i sin tur påverkas av samhällets värderingar som i sin tur styrs av dess historia, politik, kulturella värderingar, ekonomiska förutsättningar mm. Tidigare studier har visat att det finns en brist i kunskapsbildning och uppföljning av kvinnors sexuella hälsa åren efter förlossning. Avsikten med denna studien är att få ökad insikt i kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa åren efter förlossning. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning kring kvinnors upplevda sexuella hälsa åren efter förlossning, genom forskningsfrågan: “Hur upplever kvinnor sin sexuella hälsa upp till sju år efter förlossning?” Metod: Detta är en kvalitativ litteraturstudie och inklusionskriterierna var tidigare friska kvinnor utan patologiska graviditeter, samt kvinnor som fött barn med episiotomi och kejsarsnitt. Däremot exkluderades tvillingfödslar och spontana sfinkterrupturer av grad 3-4. Studien avser åren efter förlossning, max sju år. Sexuell hälsa åren efter förlossning ur kvinnans perspektiv skall vara huvudfokus. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska och de ska vara publicerade från 1960 till 2020. Tolv artiklar valdes ut och dessa granskades via latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Visar att många kvinnor lider av en försämrad sexuell hälsa åren efter förlossning. Detta beror på flera faktorer, de som påverkar mest är: fysiska förändringar, amning, barnets påverkan, relationernas förändring och kvinnornas upplevelse av sjukvårdens bemötande. Dessa presenteras i studiens fyra teman. Konklusion: Kvinnorna upplever en försämring av sin sexuella hälsa och önskar ökat stöd från vården. Det krävs en bredare kunskap hos vårdpersonalen för att kunna bemöta kvinnornas önskemål och en fördjupad förståelse kring hur genus påverkar kvinnors sexuella hälsa. / Background: There are several factors that affect women's sexual health, among those are biological and physiological wellbeing and gender. Furthermore gender is derived from society’s values that comes from history, politics, socio-economic prerequisites among other things. Previous studies have shown a lack of knowledge and a lack of follow-up of women’s sexual health the years after childbirth. The purpose of this study is to get a deeper understanding of women’s experiences of their sexual health the years after childbirth. Aim: The aim of this study is to compile previous studies about women's experienced sexual health up til seven years after childbirth. This is done through the question “How do women experience their sexual health the years after childbirth?” Method: This is a qualitative literature review that contains twelve articles. The inclusion criteria is previous healthy women with no pathological pregnancies, women who experienced episiotomy or cesarean section during childbirth. However, twins and spontaneous sphincter tears of the 3de or 4th degree have been excluded. This studies scope is limited to the first seven years after childbirth. The articles are written in swedish or english and published between 1960- 2020. Latent content analysis is used to analyse the material. Result: Many women experience a loss in sexual health the years after childbirth. It depends on several different things such as physical changes, breast feeding, the impact of having a child, changes in relationships and how women experience the meeting with health care. All of this is presented through the four themes of our study. Conclusion: There is a general loss in sexual health among women after childbirth and they wish for better support from health care professionals. To meet this demand healthcare professionals need more knowledge and to actually apply it. Furthermore, a deeper understanding how gender affects women’s sexual health is needed.

Bakgrund: Varje år dör flera 100 000 kvinnor i världen på grund av graviditet, förlossning och abort. Länder världen över arbetar ständigt med FN:s globala mål till att minska mödradödligheten. I Sverige får kvinnor som fött sina barn ofta kvarstanna allt från ett dygn till några dygn för postnatal vård relaterat till komplikationer med mamman eller barnet. Kvinnor med okomplicerade och komplicerade graviditeter och förlossningar är en patientgrupp som barnmorskan möter dagligen i sitt yrkesutövande. Postnatal vård är därför en central del i barnmorskeyrket. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva kvinnors upplevelser av postnatal vård efter en komplicerad graviditet eller förlossning vid ett svenskt sjukhus. Metod: Studiens design var en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie där författarna fick ta del av tidigare insamlade data. Sammanställning av enkäterna gjordes i SPSS och analys av kvalitativa data skedde genom en textanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna var nöjda med den postnatala vården. Kvinnorna upplevde att de fick bra stöd från personalen. Ingen skillnad i nöjdhet mellan de olika vårdenheterna hittades. Kvinnor som hade sin partner med sig postnatalt var nöjdare än de som inte haft möjlighet att ha sin partner med. Förbättringsområden inom postnatal vård hittades. Slutsats: Trots det begränsade urvalet med kvinnor som haft komplikationer under graviditet och förlossning, så visade resultatet att de flesta kvinnorna var nöjda med den vård och stöd från personalen som de fått. Vissa områden kan dock förbättras, så som information gällande rutiner, barnläkarundersökningen och olika delar inom amningsstödet. Klinisk tillämpbarhet: Det är viktigt även för kvinnor med en komplicerad graviditet och förlossning att få en individualiserad vård. Den postnatala vården är viktig för kvinnans helhetsupplevelse. Därför är det av vikt att barnmorskan ha kunskap kring detta och kan utveckla sin yrkeskunskap. / Background: More than 100 000 women worldwide dies every year due to pregnancy, childbirth or abortion. Countries worldwide are continuously working towards the global goals to prevent maternal mortality. In Sweden, many women who give birth get to stay at a postnatal care unit for a few days after childbirth due to complications to the mother or the baby. Every day, midwives meet women who have a normal or a complicated pregnancy and childbirth. Postnatal care is a central part in midwifery practice. Aim: The aim of this study was to describe women's experience of postnatal care after having a complicated pregnancy or labor in a Swedish hospital. Method: The study design was a quantitive and qualitive survey study where the authors used previously collected data. Questionnaires were compiled in SPSS and the qualitative data was analysed with a text analysis. Result: The majority of women were satisfied with the postnatal care they received. They experienced that they got great support from the medical staff during their stay at the hospital. No significance was found in satisfaction between the care units at the hospital. Women who had their partner with them at the postnatal care unit were more satisfied than women who didn´t. Areas for improvement in postnatal care were identified. Conclusion: Despite the limited selection with women who had complications during pregnancy or childbirth, the result showed that most women were satisfied with the postnatal care they received. Quality of care improvement in some areas can be done, such as, routine information on each unit, pediatric examination and breastfeeding support. Clinical applicability: It is essential for women with complications during pregnancy or labor to have an individualized care. Postnatal care is very important for the woman's holistic experience. Therefore, it is vital that the midwife has knowledge and can further develop her professional knowledge.