Kvinnor har rätt till informerat samtycke och informerade val när det gäller undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning både utifrån FNs mänskliga rättigheter och utifrån svensk lagstiftning. Kvinnan har historiskt befunnit sig långt ned i den hierarkiska ordningen inom förlossningsvården. Det råder en riskkultur i det västerländska moderna samhället som även märks av i vården av gravida och födande kvinnor. Kvinnor genomgår många olika undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning av vilka några har oklar evidens. Barnmorskan har en viktig roll i att ge kvinnor möjlighet till informerat samtycke och informerade val när det gäller undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning. Det behövs mer kunskap om hur kvinnor i Sverige ges möjlighet till detta. Syftet med studien är att undersöka om kvinnor ges möjlighet till informerat samtycke och informerade val när det gäller undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning. Studien utfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter. Det insamlade materialet analyserades med både deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet antyder att kvinnor inte ges möjlighet till informerat samtycke och informerade val utifrån begreppens rätta bemärkelse när det gäller ett flertal specifika undersökningar och behandlingar under graviditet och förlossning förutom när det gäller rutinultraljudsundersökningen. Kvinnor uppfattar dock att de ges möjlighet vara delaktiga i beslut rörande undersökningar och behandlingar överlag under graviditet och förlossning. Hierarkiska ordningar och riskkulturen som råder i förlossningsvården är tidigare påvisade faktorer som kan utgöra hinder för kvinnors möjligheter till informerat samtycke och informerade val under graviditet och förlossning. Med en vård baserad på ett patientperspektiv kan kvinnors ställning samt autonomi stärkas. För en hållbar utveckling är kvinnors möjligheter at t göra informerade val angående sin sexuella och reproduktiva hälsa avgörande. / Women have the right to informed consent and informed choice with regard to examinations and treatment during pregnancy and childbirth on the basis of the human rights conducted by The United Nations, and according to Swedish law. Women have historically been far down in the hierarchical order in the birthing care system. There is a risk culture in Western modern society that is also noticeable in the care of pregnant women and women giving birth. Women undergo a variety of examinations and treatments during pregnancy and childbirth, some of which have unclear evidence. The midwife has an important role to give women the opportunity for informed consent and informed choices regarding examinations and treatments during pregnancy and childbirth. There is a need for more knowledge about how women in Sweden are given the opportunity to do so. The aim of the study is to investigate whether women are given the opportunity for informed consent and informed choices with regard to examinations and treatments during pregnancy and childbirth. The study was conducted as a quantitative cross-sectional study and questionnaires were used for data collection. The collected data was analysed with both descriptive and analytical statistics. The results suggest that women are not given opportunities for informed consent and informed choices based on their true sense when it comes to several specific examinations and treatments during pregnancy and childbirth except for the routine ultrasound examination. Nevertheless do women perceive that they are given opportunities to participate in decision making regarding examinations and treatments in general during pregnancy and childbirth. Hierarchical schemes and risk culture that prevails in the birthing care system is earlier identified factors that may pose obstacles to women's opportunities for informed consent and informed choice during pregnancy and childbirth. Through a care based on a patient perspective, the status of women and women's autonomy would be strengthened. For sustainable development, women's opportunities to make informed choices about their sexual and reproductive health are crucial.

There is an ongoing crisis within the natal care in Sweden. Hospitals closing down, not enough beds in the maternity wards and nowhere near enough staff to handle the situation. For the past couple of years, Swedish women have had to travel far to get help during their labours, they’ve been flown to Finland because there are simply no more beds available. During this time some people had enough and for the past year 2018 demonstrations were organised and one maternity ward occupied by the towns inhabitants to revolt against its closure. The problem within the Swedish natal care was no longer in the shadows but had been brought to light with these new efforts from women all over the country. Though fairly recently discovered by the mainstream this is not a new crisis, it’s been going on for a long time yet seemingly nothing is done to change its ongoing trajectory. From the year 2000 until know nine hospitals have closed down their maternity wards with only one opening in Stockholm. We have eight political parties making up our government in Sweden, what are their thoughts on this matter? What are they doing to actively combat the reality that women are forced to give birth on the side of the road in a country that have always boasted an excellent welfare? By viewing this problem through a radical feministic theory and using a discourse analysis this essay delves into the eight major political parties in Sweden to find out what the situation looks like from the ruling side.

Bakgrund: Av alla föräldrar till barn som föds i Sverige varje år är det ca 40 % som är förstföderskor. Omställningen kan bli stor när man blir förälder för första gången och behovet av stöd till båda föräldrarna är stort. Föräldrar är i behov av stöd i föräldrarollen, frågor som rör barnet samt social gemenskap med andra föräldrar i samma situation. Hembesöket har stor betydelse för att skapa en god relation med föräldrarna.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av förstagångsföräldrars behov av stöd under barnets första levnadsår, samt vad som varviktigt att tänka på för att främja god kontakt.Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor på två olika barnavårdscentraler i Mellansverige deltog. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, personliga – och telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att föräldrarna var i behov av stöd när det gällde deras egna mående både fysiskt som psykiskt, samt frågor som berörde barnet. Många mammor kunde ha fysiska symtom efter förlossning samt känna nedstämdhet och depressiva symtom. Behovet av social gemenskap och vara med i föräldragrupp efterfrågades när barnet blev lite äldre. Vidare framkom att det var viktigt att skapa en god och förtroendefull relation med föräldrarna och hembesökets betydelse betonades i samband med detta. Slutsats: Upplevelserna hos sjuksköterskorna i studien var att föräldrarna var i behov av stöd framförallt under barnets första sex månader. Behovet av stöd varierade utefter barnets ålder, samt utefter vilka personliga förutsättningar förstagångsföräldrarna hade. Vidare upplevde sjuksköterskorna att hembesök var av stor betydelse, när relationen med föräldrarna skulle grundas och det var ett bra tillfälle att skapa goda och förtroendefulla relationer. Resultatet i föreliggande studie kan ligga till grund för förbättringsarbete inom BVC / Background: Of all children who is born every year in Sweden are 40% first time mothers. The change can be huge when you become a parent for the first time, and the need of support for both parent is great. Parents need support in their parental role, questions concerning the child and social fellowship with other parents in the same situations. The home visit is very importance for creating a good relationship with the parents. Aim: The purpose of the study was to describe nurses in child health care experiences of first time parents need for support during the child’s first year of life, and what is important to think about in order to promote good contact.Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Six nurses at two child care centers in central Sweden was participated. Data were collected via semi structured interviews, personal- and telephone interviews. The material was analyzed with qualitative content analysis.Main results: The study revealed that the parents were in need of support with regard to their own physically and mentally health, as well as issues that concerned the child. Many mother could have physical symptoms after childbirth as well as feel depressed and depressive symptoms. The need of social community and being part of parent group vas demand, when the child got a little older. Furthermore, it emerged that it was important to create a good and trusting relationship with the parents and the importance of home visit was emphasized in connection with this. Conclusion: The experiences of the nurses in the study was that the parents were in need of support, especially during the child’s first six month. The need for support varied according to the child’s age and according to the personal circumstances of the first- time parents. Furthermore, the nurses felt that home visits were of great importance, when the relationship with the parents was to established and it was a good opportunity to create good and trusting relationships. The results of the present study can form the basis for improvement work within child health care.

Bakgrund: Stöd under födseln ger positiva följdverkningar och kan ges av olika personer, både från kvinnans eget nätverk och från professionella aktörer. När kvinnor får ett kontinuerligt professionellt stöd i tillägg till partnerstöd syns positiva utfall i form av bland annat färre kejsarsnitt och en minskad användning av syntetiskt oxytocin samt en mer positiv förlossningsupplevelse. Detta arbete har studerat hur kvinnor som fick "One to One"-stödunder förlossningen av en barnmorska upplevde sin förlossning i en svensk kontext där partnerstöd också är vanligt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur födande som fått del av ett professionellt kontinuerligt stöd upplever sin förlossning med särskilt fokus på hur egen kapacitet, smärtupplevelse och trygghet samt hur oväntade händelser upplevdes. Metod: Studiens design är en kvalitativ deskriptiv studie med semistrukturerade intervjufrågor och induktiv ansats. Åtta kvinnor som fött inom ett “One to One- projekt" på ett universitetssjukhus i Sverige deltog. Analysen skedde med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultat: I analysen framkom tre huvudteman med 15 underteman. Namnen på huvudteman var “Jaget i födandet”, “Stöd och kontinuitet” och “Det väntade och det oväntade”. Resultatet visar att de deltagande upplevde en hög grad av autonomi och upplevde barnmorskorna som följsamma. Det var en kontinuerlig både verbal- och ickeverbal kommunikation par och barnmorska emellan, vilket både ledde till stor trygghet och känsla av att kunna vara helt i födandet. Deltagarna behövde inte värdera vad som skulle frågas eller meddelas då barnmorskan var på plats hela tiden. Stödet från barnmorska hade en positiv roll i hur smärtan kunde hanteras. Få upplevelser under födandet uppfattades som traumatiska då även det oväntade blev hanterbart tack vare tryggheten som stödet bidrog till. Slutsats: Studien bekräftar att ett kontinuerligt professionellt stöd ger en positiv förlossningsupplevelse och detta kan relateras till trygghetskänslan stödet ger. Klinisk tillämpning: Resultatet av studien bekräftar forskning kring kontinuerligt förlossningsstöd och kan förstärka synen på att det som rekommenderas måste implementeras. Studien tillför nya perspektiv på att med ett kontinuerligt stöd kan födande kan frikoppla sig och befinna sig helt i födandet och även hantera oväntade händelser. / Background: Support during birth has positive consequences and can be given by different people, both from the woman's own network and from professional actors. When women receive continuous professional support in addition to partner support, positive outcomes are seen in the form of, among other things, fewer caesarean sections and a reduced use of synthetic oxytocin as well as a more positive birth experience. This work has studied how women who received "One to One" support during the birth of a midwife experienced her birth in the Swedish context where partner support is also common. Aim: The aim of this study is to investigate how women in labor who have received professional continuous support experience their birth with particular focus on how their own capacity, pain experience and safety, as well as how unexpected events were experienced. Method: The design of the study is a qualitative descriptive study with semi-structured interview questions and an inductive approach. Eight women who gave birth within a "One to One" project at a university hospital in Sweden participated. The analysis was done using reflexive thematic analysis. Results: The analysis revealed three main themes with 15 subthemes. The names of the mainthemes where "The self in childbirth", "Support and continuity" and "The expected and the unexpected". The results show that the participants experienced a high degree of autonomy and perceived the midwives as compliant. There was continuous both verbal and non-verbal communication between the couple and the midwife, which both led to great safety and the feeling of being able to be fully involved in birthing. The participants did not have to evaluate what was to be asked or communicated as the midwife was present the whole time. The support from the midwife had a positive role in how the pain could be managed. Few experiences during childbirth were perceived as traumatic as even the unexpected became manageable thanks to the safety that the support contributed to. Conclusion: The study confirms that continuous professional support provides a positive childbirth experience, and this can be related to the sense of security the support provides. Clinical application: The results of the study confirm research on continuous childbirth support and can reinforce the view that what is recommended must also be implemented. The study adds new perspectives to the fact that with continuous support, women in labor can disengage and be completely present in childbirth and also deal with unexpected events.

Förlossningsrädsla har tidigare främst undersökts hos kvinnor som lever i heterosexuella relationer, och på senare tid även kommit att inkludera deras manliga partners upplevelser av rädsla. Förlossningsrädsla kan påverka negativt under familjebildningen, vilket gör den viktig att uppmärksamma i alla familjekonstellationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur förlossningsrädsla erfars och tar sig uttryck hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner, samt vad olika typer av bemötande i vården får för betydelse för dem och deras rädsla. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio deltagare. De transkriberade intervjuerna bearbetades genom tematisk analys med en induktiv ansats.  Analysen resulterade i fem huvudteman som handlar om förlossningsrädslan, omkringliggande aspekter och hur bemötande i vården påverkar rädslan; Mina förlossningsrädslor, Naturlighet, cisnormer och femininitet, Vägen till barn, Att vara sårbar och utsatt under en förlossning och Bemötande i vården. Resultatet visar på att deltagarnas förlossningsrädsla är lik den som rapporterats i forskning i stort, men att det delvis tillkommer vissa nya aspekter för denna grupp. Förlossningsrädslan influeras av deras erfarenheter av bemötande i vården och den större omgivande sociala kontexten som påverkar genom processer av normer, minoritetsstress, hetero- och cisnormativitet och diskriminering. För vissa deltagare har förlossningsrädslan dessutom påverkats av att ha deltagit vid en partners förlossning. / Förlossningsrädsla hos lesbiska/bisexuella kvinnor och transpersoner - Förekomst, upplevelser och erfarenheter

Most labour rooms in Sweden pretty much all look the same. They have a white plastic floor and a light colored wall. The room has one bed, and next to the bed you find machines that will help you if anything goes wrong. These rooms are made to give birth in - but somehow they’re not made for that at all. This project is based on research showing that home births can lower the risk of several medical interventions, infections and helps to get a better birthing experience overall (in low risk pregnancies). In Sweden only about 0,1% give birth at home, which is something that might change with time - but not everyone has the possibility, or feel safe enough, to give birth in their own home - or even want to. In Swedish history there was a transition from giving birth at home to giving birth at the hospital - and during this transition there also existed delivery homes. These were places that gave the opportunity to give birth in a home like setting - but with a more evolved medical security than in the home. These homes were later found not as cheap to run as the cost effective hospitals - and were all eventually shut down. Until now. The project uses biophilic design and rounded shapes to connect to the shapes of nature, while at the same time combining it with the rural Swedish home. The project becomes a space to give birth in - but also share experiences, meeting family on your terms, celebrate the life created and mourn when life gets taken away too soon. The birth of a child is one of the biggest things that can happen in a persons life. And we should give birth, not only with medical support - but with spatial support as well.

Since 2015, the Swedish government has invested more money in the post-partum care to make it more accessible. The number of Swedish qualitative studies, which highlight women's experiences of sexological support after childbirth since 2015, is limited. This means that we do not know how adequate the government's investments have been in terms of patients' access to sexological support after childbirth. The purpose of the study is to gain an increased understanding of what sexological support, from healthcare, people feel they need after childbirth. The author has conducted ten qualitative semi-structured interviews with respondents who had a vaginal birth in the last two years. Analyzed through Merleau-Ponty's (1945/2006) and Ahmed's (2014) phenomenological theories the results show that the respondents' sexual health was affected by the interaction of the changes in their physical body and life situation. These aspects were also influenced by their partner and the post-partum care. During the follow-up, several respondents felt that their midwife focused too much on their physical body instead of changes related to their sexual health. Participants expressed a need for more information and confirmation regarding the physical, psychological, and social changes that affected their sexual health. The participants also wished to have more sexological support for their partner. This result indicates that the government's investment in the post-partum care has not been sufficient in terms of sexual health after childbirth, which means that parts of this care remain unavailable. Key words: childbirth, partner, post-partum, postnatal care, sexual health, sexual function, sexual satisfaction, sexological support.