Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.

Klimatsituationen i världen innebär stora utmaningar för globala företag idag. Globaliseringen har bidragit till att varor förflyttas över längre sträckor över hela världen vilket har en negativ påverkan på klimatet. En bransch som kommer att drabbas hårt av klimatförändringarna i form av torka och kraftig nederbörd, men som också har en stor negativ miljöpåverkan, är lantbruksbranschen. Detta är en bransch som producerar mat till en stor del av världens befolkning och det är därför viktigt att denna negativa miljötrend vänds. En stor del av försörjningskedjor idag är både globala och komplexa och består av väldigt många aktörer vilka alla bidrar till klimatpåverkan på olika sätt. För att en sådan försörjningskedja ska öka sin miljömässiga hållbarhet genom minskning av sitt klimatavtryck krävs det därför att alla aktörer inom försörjningskedjan arbetar med miljömässig hållbarhet.Studien syftar därför till att undersöka hur miljömässigt hållbarhetsarbete ser ut i en global och komplex försörjningskedja då vi upptäckte att det saknades forskning inom detta område. För att uppnå syftet har vi genomfört en fallstudie av Ålö AB:s försörjningskedja. Hållbarhetsarbetet i försörjningskedjan undersöktes med semistrukturerade intervjuer där respondenterna representerade olika företag i Ålö AB:s försörjningskedja. Detta undersöktes med stöd av tidigare forskning inom Sustainable Supply Chain Management och Green Supply Chain Management samt med stöd av expertintervjuer med personer som besitter mycket kunskap och erfarenhet inom området.Resultatet av studien visade att aktörer i försörjningskedjan är intresserade av att arbeta mer med hållbarhet men att de inte har kommit i gång ännu med detta arbete. Vi identifierade förbättringsmöjligheter inom vissa områden av hållbarhetsarbetet. Detta var bland annat att det saknades ett tydligt hållbarhetsfokuserat ledarskap, samarbeten mellan aktörer i försörjningskedjan var inte hållbarhetsfokuserade samt att projekt ofta drivs av ett kostnadsfokus och att hållbarhetsaspekten i vissa fall följer med som en bonus av detta. Företag väntar idag på varandra gällande kravställningar relaterat till hållbarhet, de nämner att detta är en viktig aspekt för att driva hållbarhetsarbete framåt men av studiens resultat att döma är det ingen av aktörerna som tagit detta steg mot att börja ställa högre krav på varandra. Studiens praktiska rekommendationer baseras på de förbättringsområden vi identifierade relaterat till hållbarhetsarbete i försörjningskedjan.

Dagens försörjningskedjor består av sammanlänkade nätverk och ömsesidigt beroende processer, som ofta är globalt integrerade. Försörjningskedjorna fungerar vanligtvis effektivt i stabila arbetsmiljöer, men är känsliga för störningar. Vi befinner oss i en snabbrörlig arbetsmiljö präglad av volatilitet, osäkerhet, komplexitet och ambiguitet, vilket stör stabiliteten. En oväntad störning i en del av försörjningskedjan kan ha avsevärda effekter på andra delar av den, vilket betonar vikten av att identifiera och åtgärda sårbarheter. Detta kan vara avgörande för att säkerställa försörjningskedjans funktion. Trots att det alltid förekommit störningar i försörjningskedjan, har globaliseringen lett till ökad frekvens och omfattning av dessa. Detta har givit upphov till ett ökat intresse kring försörjningskedjans resiliens, det vill säga förmågan att förbereda sig och reagera på störningar för att återgå till det ursprungliga eller ett bättre läge. De senaste årens stora störningar som Covid-19 pandemin och konflikten mellan Ryssland och Ukraina, har tydliggjort behovet av fördjupad forskning inom försörjningskedjans resiliens. Den forskning som finns har dock fokuserat på specifika störningar. Detta har mynnat ut i ett forskningsgap kring förståelse för det holistiska perspektivet och hur företag antar resiliensstrategier i syfte att skapa långsiktighet för olika typer av störningar. Gapet förstärks ytterligare sett till stora svenska företags försörjningskedjor. Detta motiverade behovet av en fördjupad forskning för hur företag utvecklar långsiktiga resiliensstrategier för olika typer av störningar i försörjningskedjan. För att adressera forskningsgapet var studiens syfte att ur ett holistiskt perspektiv undersöka hur stora svenska företag med globala försörjningskedjor arbetar med resiliens, i dagens föränderliga och osäkra affärsmiljö. Det holistiska perspektivet tillät oss att studera hur företag arbetar med resiliens för olika typer av störningar, i syfte att skapa en långsiktigt resilient försörjningskedja, istället för enskilda störningar som tidigare forskning fokuserat på. För att uppfylla syftet, har vi genomfört en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och en explorativ forskningsdesign. Vi samlade in empirisk primärdata med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter från nio stora svenska företag med globala försörjningskedjor, som därefter analyserades med hjälp av en tematisk analys.  Som helhet ger studien en inblick i hur stora svenska företag arbetar med strategier i syfte att öka långsiktig resiliens i försörjningskedjan. Dagens stora svenska företag uppvisar varierande försörjningskedjor och leverantörsnätverk, men identifierar alla vikten av att arbeta med resiliens för att öka motståndskraften gentemot störningar. Som svar på den osäkra affärsmiljön vi verkar i, har stora svenska företags förhållningssätt gentemot resiliens i försörjningskedjan förändrats. Resultatet visar på en övergång från fokus på kostnadseffektivitet, till en ökad betoning på resiliens och proaktivt arbete. Företag integrerar olika strategier som riskanalys och riskhantering, samarbete, uppföljning och beredskap för att möta de utmaningar som den osäkra affärsmiljön medför. Genom en kombination av proaktiva tillvägagångssätt, tillsammans med ett samtidigt och reaktivt agerande strävar företagen efter att möta och övervinna den osäkra affärsmiljöns utmaningar. Studien bidrar därmed till förståelsen av hur försörjningskedjans resiliens i stora svenska företag kan byggas för att åstadkomma en långsiktigt resilient försörjningskedja och hantera det oförutsägbara.

Under de senaste årtiondena har ekonomisk globalisering varit ett faktum och den globala handeln har ständigt ökat. Många företag använder idag en global inköpsstrategi för att kunna effektivisera sin verksamhet, tillgodose sina kunders behov, minimera sina inköpskostnader och maximera sina vinster. Men den globala handeln har gjort försörjningskedjan mer komplex och företag upplever idag svårigheter att kontrollera leverantörer genom sin försörjningskedja. Det har lett till att leverantörers verksamheter sköts oansvarigt och de globala inköpen påverkar de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna i triple bottom line på ett negativt sätt.   Studien syftar därför till att undersöka hur företag som är verksamma i norra Sverige, från Gävle i söder till Treriksröset i norr, arbetar med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja. Genom att skapa en modell som kan fungera som vägledning för hur företag kan arbeta med globala inköp, samt bidra med ny kunskap och vägledning inom ämnet lyder studiens problemformulering enligt följande:  Hur arbetar företag i norra Sverige med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja?  Den modell som skapats av författarna är baserad på den linjära inköpsprocessmodellen. Modellen har kompletterats med befintlig teori och litteratur inom studiens ämne för att beskriva den globala inköpsprocess och de steg och aktiviteter företag genomgår vid globala inköp. Vidare i studien har modellen utvecklats ytterligare baserat på det empiriska data som samlats in. Det empiriska datat är insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer tillsammans med respondenter som har goda kunskaper inom globala inköp och arbetar på företag verksamma i norra Sverige. Studien bidrar i sin helhet med att skapa en förståelse för hur företag i norra Sverige arbetar med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja. Samt vilka konsekvenser globala inköp kan innebära för de tre aspekterna och vilka arbetssätt företag kan använda för att minimera konsekvenserna.   Studien resulterar i fyra slutsatser: För det första har företagen, trots föreliggande utmaningar, ett starkt fokus på triple bottom line när de arbetar med globala inköp. Vidare strävar även majoriteten av företagen efter att vara proaktiva istället för reaktiva i sitt globala inköpsarbete. Dessutom är kontrollen genom hela försörjningskedjan bristande eftersom samtliga företag gör djupgående kontroller av sina huvudleverantörer, men endast ett fåtal kontrollerar sina underleverantörer. Till sist går det att se att globalt inköpsarbete är under förändring till följd av nytillkommen lagstiftning och påverkan från händelser i omvärlden.

Sports tourism is a newly faceted sector within tourism that is swiftly gaining popularity in Sweden. Today, a majority of the population know someone who has taken part in a fitness- holiday; thereby giving credence to its increased development. This study aims to analyze what the concept of sports tourism means to companies and customers, but also how this growing trend has affected the smaller companies in the Swedish tourism industry over the last five years. Both companies and customers postulate that fitness-holidays will continue to increase in demand as it gains traction. This essay aims to not only analyze the sorts of developments the customers are requesting, but also to see if their demands coincide with the developments that companies are looking to produce. A qualitative method has been applied to answer the questions posed in this essay; two interviews were conducted with smaller companies that sell fitness-holidays on the Swedish market. To examine the customers’ perspectives on the future developments; three additional group interviews were conducted with nine participants. The main theories that have been used for the analysis are the Service Supply Chain-model by Lisa Ellram, Wendy Tate and Corey Billington (2004), as well as the Tourism Industry Supply Chain by Xinyan Zhang, Haiyan Song and George Q. Huang (2009). The discussion on the concept of sports tourism is primarily based on a model created by Tom Robinson and Sean Gammon (2004). The results of the study reveal that it is difficult to extrapolate one general definition for the concept of sports-tourism; the definition varies in conjunction with the company and the customers’ experience. The developments in this sector has increased sales for the smaller companies who view their products to be unique offerings on the Swedish market; therefore, they feel they are not that affected by the other companies. The developments that consumers are requesting correspond quite well with the developments the companies are working to implement; both sides concur that flexibility and sustainability are the biggest challenges for the future.

In this case study a partnership between a first-tier supplier and a focal company in a Supply Chain has been examined. The focal company has a function as a wholesaler in the mechanical industry. An issue with communication and obstructions in the information flow between the two partners had caused problems in the material flow, which encompasses late deliveries and problems with the distribution between both partners has been treated in this case. These observations have resulted in recommendations for how employees in the focal company can work proactively with these issues linked to the first-tier supplier. The suggestions include application of Vendor managed inventory VMI between the customer and supplier company, including introduction of Lean methods in the focal company's operational activities. This to implement standardized routines for cleaning with 5S and Kaizen, with the purpose to handle the problems with late deliveries and reduce the risks of intermediate storage outcome in the inventory. At last another proposal for supplementation of the supplier base is formed, regarding the specific product group of strategic items where an acquisition risk prevails. / I denna fallstudie har ett partnerskapsförhållande mellan en primärleverantör och en fokalfirma – med funktion som grossist inom maskinindustrin utvärderats. Problematik med kommunikation och bristande informationsflöde som förorsakat ett bristande materialflöde i form av sena leveranser i distributionen mellan parterna har behandlats. Dessa observationer har i senare led resulterat i rekommendationer och tillvägagångssätt för hur ansvariga i fokalfirman kan arbeta proaktivt kring detta och återkoppla till primärleverantören. Därefter har en rad förslag till förbättringsåtgärder framställts.Förslagen innefattar införande av VMI-styrning mellan kund- och leverantörsföretaget för att åstadkomma en starkare integration i informationsflödet mellan parterna. Detta i kombination med införande av Lean metoder i fokalfirmans operativa aktiviteter på lagret, för att introducera standardiserade rutiner kring städning med 5S och Kaizen-moral. På så sätt ska sena inleveranser på lagret effektivare kunna behandlas och risken för uppkomst av mellanlager på verkstadsgolv reduceras. Slutligen har ett ytterligare förslag tagits fram som en alternativ lösning och det är att uttöka leverantörsbasen. Genom uttökningen underbyggs anskaffningsrisken gällande en specifik produktgrupp med strategiska artiklar ur företagets produktsortiment.

<p>Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager. Arbetet är utfört som en fallstudie på Findus och Ica med Findus laxfilé naturell som modellprodukt.</p><p>Kartläggningen av informationsflödet i planeringsprocessen har visat på ett komplext flöde där många personer och funktionella enheter från båda företag är inblandade. Undersökningen har också identifierat ett antal svagheter som gör att servicegrad och kostnadseffektivitet försämras.</p><p>De problem vi ser grundar sig främst i de ingående aktörernas bristande medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och begränsningar. Detta leder till att förståelse för vilken information som är viktig att förmedla saknas. Vidare saknar processen en tydlig struktur där flera prognoser görs oberoende av varandra med olika underlag och med olika syften. Resultatet blir en hög osäkerhet vilken måste hanteras med säkerhetslager. Undersökningen har visat att kostnadsfokus är svagt i förhållande till servicegrad vilket riskerar försörjningskedjans kostnad-seffektivitet</p><p>Vi tror att en ökad integration i en enkel och tydligt strukturerad planeringsprocess skulle kunna förbättra servicegraden och kostnadseffektiviteten. En ökad medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och kostsamma flexibilitet skulle göra fördelarna med informationsdelning tydligare. Att använda balanserade styrmått som belyser försörjningskedjans synkronisering såväl som kostnads-effektivitet minskar risken för att problem döljs med höga lager.</p><p>Våra slutsatser visar att det finns en klar förbättringspotential i informationsflödet; förändringar skulle bidra till en högre servicegrad till en lägre kostnad.</p>

<p>This examination work aims to describe how a supply chain around the biggest pellets factory in Sweden will be configured in a logistic perspective. The plant and associated infrastructure are in the building phase and will have production start on the 2 November 2009. The key question that is set in this examination work is to recognize the logistic processes which are essential for an effective flow of materials and information that link the source of supply with the ultimate customer. In order to get the answer, a flowcharting of these supply chain processes is required for understanding the pipeline activities such as input and storage of raw material, the production system and the output of pellets to the customers. The basis for this supply chain map is a model-based representation of these logistic processes and activities that are involved around the pellets factory. This model was configured according to scientific theories and the supply chain's fundamental concept. In these maps, the model will highlight the network of inter-linked activities in the system and finally show the opportunities for recommendations and improvements in productivity through reengineering those logistic processes.</p>

This examination work aims to describe how a supply chain around the biggest pellets factory in Sweden will be configured in a logistic perspective. The plant and associated infrastructure are in the building phase and will have production start on the 2 November 2009. The key question that is set in this examination work is to recognize the logistic processes which are essential for an effective flow of materials and information that link the source of supply with the ultimate customer. In order to get the answer, a flowcharting of these supply chain processes is required for understanding the pipeline activities such as input and storage of raw material, the production system and the output of pellets to the customers. The basis for this supply chain map is a model-based representation of these logistic processes and activities that are involved around the pellets factory. This model was configured according to scientific theories and the supply chain's fundamental concept. In these maps, the model will highlight the network of inter-linked activities in the system and finally show the opportunities for recommendations and improvements in productivity through reengineering those logistic processes.

Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar. Vårt syfte är därför att påvisa vilka risker som uppstår vid samordningen av en förändring i försörjningskedjan, samt att studera hur de kulturella skillnaderna som finns kommer att påverka densamma. Med utgångspunkt i detta kommer olika designförslag på försörjningskedjor att ges. Vår ansats i uppsatsen har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär. Detta för att få en djupare förståelse i ITAB Shop Concept och de risker som deras försörjningskedja utsätts för när produktionen flyttas till Tjeckien. Vi har valt att arbeta efter det analytiska synsättet då detta passar vårt syfte bra. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med berörda parter både i Sverige och Tjeckien, samt utfört observationer och samlat in data på ITAB Shop Concept Jönköping AB. Intervjuerna och den insamlade informationen har sedan bearbetats och analyserats utifrån vårt syfte med hjälp av referensramen. Slutsatserna med vår uppsats är att vid en förändring i en försörjningskedja finns det många risker att ta hänsyn till. Dessa risker påverkas av kulturella skillnader och svårigheter i informationsutbytet. För att minska inflytandet av riskerna är det viktigt att vara medveten om att de finns samt att kartlägga dem. Viktigt att notera är att risk management är en ständigt pågående process som kräver ständigt arbete. Vi anser att i ITAB:s fall är en självstyrande produktion i Tjeckien att föredra eftersom försörjningskedjan förenklar flödet av information samt att kommunikationssvårigheterna blir mindre.