I jakten på lägre kostnader väljer många textilföretag att flytta sin produktion utomlands, där öst med Kina som huvudaktör dominerar. Till följd av den mer globala försörjningskedjan, med stora valmöjligheter vad gäller valet av leverantörer, ställer omvärlden idag allt större krav på att företag verkar mer hållbart. CSR har kommit att bli ett allt mer framväxande koncept inom branschen och något som många företag förväntas arbeta med. I korthet handlar företags CSR arbete om att ta ansvar inom tre hållbara kategorier; socialt, miljö och ekonomisk. Syftet med denna studie är att förklara och bidra till en högre förståelse av betydelsen och attityden till CSR implementering i en textil försörjningskedja med produktion i Kina. Vidare syftar också studien till att illustrera hur uppfattningen om social och kulturell hållbar utveckling inom och mellan olika kulturer ser ut. Denna fallstudie med kvalitativ inriktning, har insamlat data genom såväl semistrukturerade intervjuer som observationer. Via kontakt med ett svenskt företag fick vi tillgång till deras kinesiska leverantörer och därigenom respondenter lämpliga för studiens syfte. Med hjälp av den teoretiska referensramen har vi analyserat och diskuterat det empiriska resultat som insamlats och därigenom kommit fram till att förståelsen och medvetenheten kring CSR, bland såväl de svenska som kinesiska aktörerna är låg. Framför allt är medvetenheten låg bland de kinesiska textilaktörerna, där resultatet visar att CSR är ett begrepp som inte används. Resultatet visar en tydlig krock mellan den svenska och kinesiska kulturen, vilket visar sig försvåra implementeringsarbetet. Att försöka applicera en annan kulturs värderingar i en annan är problematiskt och väcker frågor kring vem som äger sanningen kring vad som är att betraktas som rätt och fel. / In the search for lower operating costs many textile companies choose to move their production abroad, with China being the biggest, most dominant player. As a result of this outsourcing, and the choices available in a global economy, society is placing more pressure on companies to establish both social and morally accepted practises across the whole supply chain. Corporate Social Responsibility (CSR) has emerged as an increasingly expected practise within the textile industry and something that many companies strive to improve. In short, a company’s CSR activities can be described as taking responsibility within three sustainable areas; social, environmental and economical. The purpose of this study is to provide a greater understanding of the meaning and attitudes towards CSR and its implementation within a textile supply chain with manufacturing in China. Additionally, the study also aims to illustrate the perception of social and cultural sustainable development within and between different cultures. This study has been performed as a case study with a qualitative approach, where data have been conducted and collated through both semi-structured interviews as well as observations. Through contact with a Swedish company we received access to their Chinese suppliers and thereby found respondents who were appropriate for the aim of this study. By using a theoretical framework we were able to analyse and discuss our empirical findings, and could thereby make the conclusion that the awareness of CSR is low, especially amongst Chinese textile operators, where the results show that CSR is a concept which is not widely practised. The results also show a clash between Swedish and Chinese cultures, which indicates that implementing CSR guidelines along the whole supply chain is both complicated and convoluted. The attempt to replicate each other’s values in a completely different culture is also problematic. This complex equation raises questions about whose beliefs are correct and who decides what is right or morally wrong.This thesis will continue in English.

Introduktion- Den miljömässiga varianten av Supply chain management, även kallad Green supply chain management, har som mål att minimera eller eliminera negativ miljöpåverkan. Onödiga transporter innebär negativ miljöpåverkan. Trots transporters påverkan på miljön, finns lite forskning om samband mellan transporter och Green supply chain management. Syftet med studien är därför att utforma en strategi för att uppnå Green supply chain management och minska på onödiga transporter med fokus på osäkerhet, variation och transparens.   Metod- För att möjliggöra ett besvarande av syfte har en fallstudie bedrivits med hjälp av litteratur och ett fallföretag.   Resultat, analys, diskussion och slutsats - Fallföretaget påverkas negativt av osäkerhet, variation och har även brist på transparens i försörjningskedjan. Onödiga transporter genom återkallningar skapas på grund av kvalitetsbristerskapar hinder för en effektiv supply chain management strategi. Ett systematiskt tillvägagångssätt genom PDCA kan hjälpa fallföretaget att skapa en stabil grund och uppnå Green supply chain management. Det är viktigt att Plan-Do-Check-Act bedrivs med god kommunikation för att skapa transparens, hindra osäkerhet och variation. Green supply chain management kan uppnås genom en kombination av ISO 9001, ISO 14001 och Lean. Dessa delar ska bedrivas med Plan-Do-Check-Act för att minska på onödiga transporter. / Introduction- The environmental variant of Supply Chain Management, also known as the Green supply chain management, aims to minimize or eliminate negative environmental impacts.  Unnecessary transports are a negative environmental aspect and means negative environmental impact. Although transports affect the environment, there is little research on the relationship between transport and Green supply chain management. The purpose of the study is therefore to design a strategy for achieving Green supply chain management and reduce unnecessary transport with a focus on uncertainty, variability and transparency. Method- To enable the answering of purpose, a case study conducted with the help of literature and a case company. Results- The case company is negatively affected by uncertainty, variety, and also by a lack of transparency in the supply chain. Unnecessary transportations through recalls are created because of quality defects. This creates obstacles for a supply chain management strategy to be more effective. A systematic approach by Plan-Do-Check-Act can help the case company to create a stable basis and achieve green supply chain management. It is necessary to conduct Plan-Do-Check-Act with good communication in order to create transparency, prevent uncertainty and variation. Green supply chain management can be achieved through a combination of ISO 9001, ISO 14001 and Lean. These parts should be conducted with PDCA, which can reduce unnecessary transportation.

Byggindustrin är reglerad av avtal, överenskommelser och består av flera metoder samt att materialet är beroende av vilken typ av byggnad som ska konstrueras. Varje nytt byggprojekt är en unik produkt på en helt ny plats. Vilket skiljer sig från tillverkningsindustrin, som producerar produkter i fabrik. Från studiens syfte har tre frågeställningar utformats. Metoden som använts för att uppnå syftet och besvara frågeställningar har varit kvalitativ och kvantitativ. Den insamlade data är främst från intervjuer och tidigare studier. Studien har visat att tidigare bygglogistikanalyser saknar eller har otydlig definition av avgörande faktorer och detaljer kring konstruktion av fastigheter samt dess transporter. Analysen av tidigare bygglogistikanalyser har resulterat i antaganden och användbara värden för att utföra en prognos för stadsutvecklingsprojektet Väsjön. Scenarioanalysen visade att projektet generar drygt 240 000 transporter som motsvarar cirka 200 ton koldioxidutsläpp vid bostadsproduktion av 4500 nya bostäder. Analysen visade möjligheten att minska både antalet transporter och utsläpp när olika logistiklösningarna introduceras, såsom en checkpoint- lösning, en terminallösning, en gemensam avfallshantering eller kombination av dem.

businesses,butfortextilecompaniesinparticular.ManyarethecompaniestoadaptanowndefinitionofCSRandassumeresponsibilityforhumanrightviaCodesofConduct.Theproblem,ontheotherhand,ariseswhenthesetextilecompanieslackknowledgeandroutineregardingrealizationoftheirpurposesonimprovementworkonfactorylevel.ThesolutionforseveralSwedishtextilecompaniesisequaltooutsourcingtheimplementationofCSRaccordingtotheirCodeofConducttoexternalauditors.However,whencontractinganintermediary,questionscanbeaskedregardingifthecompany’sattitudeanddefinitionofCSRstillwillbereflectedontothefactoryhandornot.Further,sparseresearchofexternalauditorsexistsbutdespiteofthisexternalauditorshavebeenpointedoutasineffective.ThepurposewiththisstudyistomapoutattitudesandmotivesforCSRactivities,withtheaimtocreateanunderstandingamongthreeactorsinasupplychain–theCompany,theAuditorandtheFactory.ThisapproachprovidesaholisticperspectivetointerprethowaSwedishSMEcantakeadvantageofanexternalauditorwhenimplementingitsCodeofConductalignedwithitssupplychaininaqualitymethod,basedoninterviewsandobservations.Theempiricalresultistobeanalysedthroughanexploratorystrategytodeliverthecontributedconclusion.ThecontributionofthisstudyisthusthatSwedishSMEslackknowledgeandexperiencewhenimplementingaCodeofConductwithinthesupplychain.ItisholdthatSwedishSMEscouldtakeadvantageofexternalauditorstoeludetheabovementionedproblem,sincesupportforexternalauditorsasnotineffectivehavebeenfound.ToformulateaCodeofConducttogetherwithitssupplierisfortheSMEadvisable,duetotheprospectsofinvolvingtheactordirectlyaffectedoftheCodeofConductintotheconstructionofit.Bythewayofconclusionindicatorsindicatingthatintheend,CSRisallaboutmoney,consideredfromallactors’perspective.CSRärenständigtaktuelltillikaväxandefrågaförföretagiallmänhetmenkanskeförtextilaföretagisynnerhet.MångaföretagskaparsinegendefinitionavCSRochsocialtansvarstagandeochämnarförverkligadessagenomenCodeofConduct.Problematikkanåandrasidanuppstådåföretagetifrågasaknarkunskapomochrutinerkringimplementeringavförverkligandetavsinaförbättrandeavsikterpåfabrik.LösningenförflerasvenskatextilföretagärsynonymmedattoutsourcaimplementeringenavCSRienighetmedsinCodeofConducttillenexternauditör.DockuppstårfrågorkringföretagetsattitydtillochdefinitionavCSRkommerattavspeglashosfabriksarbetarenomförmedlandetavdenskerviaentredjepart.Tilläggaskanattdetännufinnsrelativtsparsamforskningomjustexternaauditörerochdessinverkaniförsörjningskedjanmenattdenforskningsomfaktisktfinnspekarutexternaauditörersomineffektiva.SyftetmeddennauppsatsärattkartläggaattityderochmotivrörandeCSRförattskapaenförståelsemellanolikaparterienförsörjningskedjaochpåsåsätttolka,utifrånetthelhetsperspektiv,hurensvenskSMEkananvändasigavenexternauditörförattimplementeraenCodeofConductiförsörjningskedjan.Uppsatsenharfokuseratpåatthittaförståelseienstudiegjordifältmedutvaldapartersomidagslägetärintressantaattundersöka.Studienhargjortsutifrånenfallstudiemedtreaktörer,därenkvalitativmetodtillämpatsförattintervjuaochobserveraordochhandling.Empirinharanalyseratsutefterenutforskandestrategiförattnådeslutsatsersomvihärmedämnabidramed.BidragetfråndennastudieärsåledesattsvenskaSME:ssaknarkunskapocherfarenhetförattarbetamedenimplementeringavenCodeofConduct.VianserattsvenskaSME:sböranvändasigavenexternauditörförattkringgåproblemetjustnämntdåvifunnitbeläggsommotsättersigteorinsompekarmotineffektivautföranden.ViharfunnitstarkbetydelseiattupprättaenCodeofConductisamrådmedallapartersomberörsavden.AvslutningsvisharvihittatindikatorerpåattCSRislutändanhandlarompengar,settutifrånallapartersperspektiv. / Program: Textilekonomutbildningen

Bakgrund Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning ger företaget intressenterna en insyn i företagets verksamhet och således har företagen en chans att påverka sitt egna rykte. Haniffa & Cooke (2005) nämner att det finns ett legitimitetsgap som innebär att företagets agerande och samhällets förväntningar inte överensstämmer. Frågor som på senare tid har blivit medialt uppmärksammat är leverantörssamarbeten och leverantörsvillkoren som råder. Denna uppsats kommer att titta närmare på hållbarhetsredovisningarna ur samhällets synvinkel, med fokus på den sociala aspekten. Som hjälpmedel har en anpassad analysmodell skapats som talar för samhällets förväntningar kring CSR. Syfte Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vad samhället anser är väsentligt för modeföretag att redovisa om inom hållbarhet. Syftet är vidare att undersöka om företag är transparenta i sin hållbarhetsredovisning, samt öka förståelsen för modebranschens transparens kring den sociala aspekter inom CSR.  Metod I denna studie undersöks transparens i hållbarhetsredovisningar mellan olika kläddetaljister och författaren ansåg att en kvalitativ forskningsmetod vore lämpligt. I studien har även en anpassad analysmodell av samhällets förväntningar konstruerats baserat på en litteraturstudie. Resultat/Slutsats Författaren har utifrån den anpassade modellen kunnat konstatera att modeföretagen har en utmaning att bevaka de sociala perspektiven i försörjningskedjan. Resultatet visar även på att modeföretagen i studien transparent inte svarar på samhällets förväntningar fullt ut på grund av att information kring förväntningarna är bristfälliga i de studerade hållbarhetsrapporterna. Den anpassade modellen som konstruerats i studien har slutligen på ett bidragande sätt lyft samhällets förväntningar och bistått till att tydligare kunna avgöra hur transparenta modeföretag är i sina hållbarhetsredovisningar.

Bakgrund: Detta uppdrag initierades av Logistikavdelningen på ett av affärsområdena på fallföretaget som påvisar avsaknad av kontrollerade processer som resulterar i försvinnande av information och data mellan avdelningar. Initialt genomfördes en förstudie som påvisat vad företaget kallar en siloverksamhet, att företagets enheter inte är integrerade och mäts individuellt.  Slutsatsen drogs i förstudien att personliga relationer bör uppmuntras för att öka effektivitet och bör genomföras genom att integrera informationsdelning mellan avdelningar. Syfte: I detta arbete är syftet att ta reda på hur en stålindustri kan integrera informationsdelning mellan avdelningar i ett specifikt flöde för att skapa förståelse för helheten och skapa värde för en intern kund. Metod: Intervjuer, dokumentstudie och observationer är metoder som använts. Resultat: Metoden har påvisat att transparensen anses vara otillräcklig med anledning av bristande kundfokus. Alla respondenter anser att transparens är väsentlig information utan modifiering med syftet att möta kundbehov. Det har påvisat att det anses att ledningen ska se till att alla vet vad som sker i kedjan och vilken informations som behövs och att informationskvaliteten måste säkerställas. Ur relationssynpunkt finns ingen helhetssyn och ingen anställd vet vilket värde hon/han själv eller andra skapar till kunden. Respondenter önskar mer schemalagda möten för att ta vara på relationer inom organisationen. Det finns många system och de är inte integrerade och pratar inte med varandra. Samtliga respondenter anser att mätetalen är felaktiga och att prestationen på försörjningskedjan ska ligga till grund för mätetalen istället för per produktionsenhet. Drömscenarion för respondenter är att ha en funktion som kan kontrollera alla aktiviteter och processen samt ett gemensamt system. Slutsats: Företaget kan integrera informationsdelning genom att dela ansvar, möten och mäta försörjningskedjan som en helhet för att skapa förståelsen för vilket värde den anställde genererar. Detta underlättar arbetet för produktionsenheterna och eliminerar den gråzon som finns idag för att skapa värde för den interna kunden.

Ökad hållbarhet inom organisationer är ständigt aktuellt. Ett område som har fått allt större fokus i samband med det ökade hållbarhetsarbetet är försörjningskedjan och dess hantering. Då försörjningskedjan innefattar det flöde av varor, material och information som sker mellan en organisations aktörer som involveras från initiering till det att kunden erhållit varan, kan hållbarhetsarbete få stora effekter. Som stöd och optimering av försörjningskedjan kan olika digitala verktyg tillämpas, oftast i form SCM-system. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur SCM-system kan stödja organisationer som är verksamma inom livsmedelsbranschen i att arbeta mer hållbart, samt att skapa förståelse för SCM-systemets roll och betydelse i hållbarhetsarbetet inom livsmedelsbranschen. Detta leder fram till frågeställningen: Hur kan supply chain management-system stödja organisationer i att arbeta hållbart inom livsmedelsbranschen? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ forskningsansats där en tematisk analys användes för att analysera det empiriska resultatet. Till grund för insamlingen av det empiriska materialet identifierades fyra områden genom en litteraturstudie, där SCM fungerar som stöd för organisationer verksamma inom livsmedelsbranschen i att arbeta mer hållbart. Dessa fyra områden var följande: Transport, Planering, Övervakning och Informationsspridning. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med aktörer verksamma inom livsmedelsbranschen vilka har en direkt koppling till supply chain management i deras respektive organisationer. I slutsatsen presenteras tre områden som är av genomgående vikt för att stödja organisationer inom livsmedelsbranschen i att arbeta mer hållbart. / Increased focus on sustainability is constantly on the agenda for organizations. One particular area that is in the spotlight is increased sustainability within the supply chain. This is based on the fact that the supply chain covers the flow of goods, materials and information that goes between an organization’s different actors, all the way from initiation until the customer receives the product. The wide range of the supply chain makes it possible for the sustainability work to have major effects. As support and optimization for SCM, various digital tools and applications can be used, often in the form of SCM systems. The purpose of this study is therefore to create an understanding of how SCM systems can support organizations in the food industry to work more sustainable and to create an understanding of the role and importance of the SCM system in the sustainability work in the food industry. This leads us to the research question: How can supply chain management systems support organizations in working more sustainable in the food industry? To answer the question, a qualitative research approach was used where a thematic analysis was used to analyze the empirical result. Four areas were identified as a basis for the gathering of the empirical material. These four areas where identified through the literature discussion and SCM served as sustainability support for organization in the food industry in all four. The four areas that were identified were as follows: Transport, Planning, Monitoring and Sharing of information. The empirical material was collected through a number of interviews with respondents in the food industry who had a direct connection to the supply chain in their respective organizations. In the conclusion, three themes are presented that are of fundamental importance to support organizations in the food industry in working more sustainably.

Syfte: Fallstudien ämnade att undersöka möjliga förbättringsområden som kan förbättravårdsäkerheten för patienter genom att skapa en mer robust försörjning av förbrukningsmaterial(FM). Genom att göra sjukvård vid normalläge robust skapas möjlighet att även vara mer robustunder kris. Metod: En fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter vilketgenererade underlag för att identifiera försörjningskedjan av FM till Akademiska sjukhuset(AS) samt för att använda en tematisk analysmetod. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i 5 huvudteman och 18 koder därförbättringsområden kunde belysas. De huvudteman som identifierades var förbrukningslagerpå avdelningar, leveranssäkerhet, kvalitet, informationsdelning och robusthet.Förbättringsområdena sammanställdes i en handlingsstrategi som bestod av förbättringsstegsom ämnar att bidra till att uppnå förbättringar inom de 18 identifierade koderna.Handlingsstrategin bestod av fyra steg vilka var automatiserad informationsdelning,standardiserade rutiner, kravställning och krisberedskap. Slutsats: Genom att försörjningskedjan blir mer robust ökar chansen att sjukvård finnstillgänglig för att tillgodose patientens behov. Från den tematiska analysen identifieradessuboptimeringar vilka kan åtgärdas i form av behovssamordning, informationsdelning,skapande av rutiner, kravställning och krisberedskap. Det anses vara områden som börförbättras för att en robust sjukvård ska kunna uppnås i normalläge och vid kris.

Introduktion: Denna studie behandlar förändringar i leveransplaner inom försörjningskedjan. Huvudmän skickar många nya leveransplaner på grund av osäker efterfrågan vilket ställer till problem för leverantören i form av ökade kostnader av bland annat lager, transport, material och resurser. När en leveransplan uppdateras för nära i tid kan leverantören behöva ställa om sin produktion och risken att leveranser blir försenade uppkommer. Syftet: Syftet med den här studien är att med hjälp av maskininlärning identifiera dessa problematiska leveransplaner för att hjälpa leverantörerna ställa om sin organisation i tid och därmed minimera onödiga kostnader. Metod: I denna studie har tillvägagångssättet bestått av övervakad och icke-övervakad inlärning. Övervakad inlärning har utförts genom att skapa en varningsvariabel som markerar om ett avrop (efterfrågad kvantitet och efterfrågat leveransdatum) utgör en varning. Slumpmässig skog, k-närmaste grannar, stödvektormaskin och naiva bayes har använts för att skapa en modell som avgör ifall ett avrop är en varning eller ej varning. En utvärdering av algoritmernas prestanda har gjorts genom användningen av en förvirringsmatris där noggrannhet, felprocent, precision och täckning beräknats. Icke-övervakad inlärning har utförts genom att man skapar en pivottabell som visar alla förändringar mellan leveransplaner. Denna pivottabell har gjorts på dagsnivå, veckonivå och månadsnivå. Eftersom förändringar i närtid är mer problematiska än förändringar längre fram har de efterfrågade kvantiteterna viktats. Summan av absolutbeloppet av alla kvantitetsförändringar mellan leveransplanerna har beräknats som sedan använts som indata till att klustra. Klustring har använts med hjälp av k-medelkluster, gaussisk blandningsmodell och birch för att avgöra om en leveransplan avviker och därmed utgör en varning. Icke-övervakad inlärning har utvärderats med hjälp av siluettpoäng (och tröghet för k-medelkluster) samt en manuell verifikation där korrekt verifikation, felaktig verifikation, precision och täckning beräknats. Resultat: Resultatet visar att för övervakad inlärning får slumpmässig skog bäst noggrannhet och precision på 56,79% och 60,82%. Naiva bayes får högst täckning på 64,38%. Resultatet för icke-övervakad inlärning visar att algoritmen birch ger det bästa resultatet vid oviktad veckonivå för korrekt verifikation på 86,27%. Gaussisk blandningsmodell får bäst resultat för kombinerad precision och täckning på 82,14% och 88,46% vid viktad veckonivå. Birch uppnådde tillsammans med k-medelkluster det högsta värdet för siluettpoäng på 0,9667 vid oviktad månadsnivå. Slutsats: Slutsatsen blir att tillvägagångssättet i denna studie för övervakad inlärning inte lämpar sig på problemet medan tillvägagångssättet för icke-övervakad inlärning har en potential att lösa problemet. / Introduction: This study focuses on changes in delivery schedules between original equipment manufacturers (OEM) and suppliers in a supply chain. OEM frequently updates the delivery schedules sent to the suppliers due to uncertainty in demand which causes problems for suppliers in terms of increased costs in, for example, inventory, transportation, materials and resources. When a delivery schedule is updated close to its due date it could require the supplier to readjust their production plan which increases the risk of late deliveries. Purpose: The purpose of this study is to identify problematic delivery schedules using machine learning in order to help the supplier readjust their organisation well in advance to minimize unnecessary costs. Method: The approaches to solving the problem in this study are supervised and unsupervised learning. Supervised learning has been applied by creating a warning column which labels whether a suborder (planned quantity and planned delivery date) constitutes a warning. Random forest, k-nearest neighbours, support vector machine and naive bayes have been used to create a model that determines whether a suborder constitutes a warning or a non-warning. The supervised learning algorithms have been evaluated using a confusion matrix where accuracy, error rate, precision and recall have been calculated. The unsupervised learning approach has been applied by creating a pivot table showcasing all changes in quantity between the delivery schedules. The pivot table has been created showcasing the quantities daily, weekly and monthly. Due to changes in the delivery schedule closer to their due date being more problematic, the pivot table has been weighted. The sum of the absolute values of the changes between delivery schedules has been calculated and used as input to the algorithms. The algorithms k-means, gaussian mixture model and birch have been used to cluster the data into two clusters, warning and non-warning. The unsupervised learning approach has been evaluated using silhouette score (and inertia for k-means) as well as a manual verification in which correct verification, wrong verification, precision and recall have been calculated. Results: The results for supervised learning show that random forest achieves the highest accuracy (56,79%) and precision (60,82%). Naive bayes achieves the highest recall at 64,38%. The results for unsupervised learning show that birch achieves the highest results in terms of correct verification (86,27%) when unweighted weekly summarized quantities are applied. Gaussian mixture model achieves the best combined precision and recall at 82,14% and 88,46% when weighted weekly summarization is applied. The highest value of silhouette score is achieved by birch and k-means at 0,9667 when unweighted monthly summarization is applied. Conclusion: The conclusions drawn in this study are that the approach for supervised learning is not a suitable solution to the problem while the approach for unsupervised learning has a potential to be a suitable solution to the problem.

Konsumentbeteende påverkas av olika faktorer, oro för kriser är något som kan förändra konsumentbeteendet och ha en stor påverkan på livsmedelskedjan. Under covid-19 syntes dess förändringar tydligt då rädsla och oro fick människor att bunkra. Liknande beteenden märktes även under början av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Det har märkts av i form av tomma butikshyllor och att vissa butiker haft problem med beställningar. I nuläget har inte kriget stor påverkan på Sveriges försörjningskedja men det är svårt att bedöma hur det kommer se ut längre fram. På grund av den ökade efterfrågan leder det till variationer i beställningar som ökar längre bak i kedjan, detta fenomen kallas för bullwhip-effekten och startar hos konsumenter. Syftet med denna studie är att undersöka effekter i försörjningskedjan på grund av ändrat konsumentbeteende i en kris. För att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna valdes ett kvantitativt förhållningssätt. Vi valde att göra en enkätundersökning för att få en stor representation av befolkningen. Enkäten syftar till att ge en uppfattning om konsumenters val och hur kriget och covid-19 påverkat deras konsumentbeteende och se exempelvis om de köper mer av vissa livsmedel eller bygger lager för att få en uppfattning om hur det påverkar försörjningskedjan.Slutsatsen blev att konsumentbeteendet från covid-19 inte har en stor påverkan på försörjningskedjan idag. Pandemin visade hur viktigt det är att livsmedelskedjan är flexibel och bör resultera i mer kontroll av lagerhållning och delning av information för att mildra bullwhip-effekten. En del respondenter uttryckte känslor av stress när de såg tomma hyllor i livsmedelsbutikerna sedan kriget i Ukraina började. Respondenterna visade också sig mer påverkade från sociala medier än vänner och familj. Trots antagande att de ej känt sig påverkade av kriget har ca 40% köpt extra av framför alltkonserver. Studien påvisade att många respondenter är oroliga för att framtida kriser kommer påverka försörjningskedjan. Om en ny kris skulle uppstå kommer vi förmodligen se liknande konsumentbeteende som i de två föregående kriserna. Detta resulterar i fortsatta störningar i kedjan och bullwhip-effekten. / Consumer behavior is affected by various factors, concern about crises is something that can change consumer behavior and have a major impact on the food chain. During covid19, the changes were seen clearly when fear and anxiety made people start hoarding food. Similar behaviors were also noticed during the beginning of the war between Russia and Ukraine. It has been noticed in the form of empty store shelves and that some stores have had problems with orders. At present, the war does not have a major impact on Sweden's supply chain, but it is difficult to assess what it will look like in the future. Due to the increased demand, it leads to variations in orders that increase further back in the chain, this phenomenon is called the bullwhip-effect and it starts with the consumers. The purpose of this study is to investigate effects in the supply chain due to changes in consumer behavior in a crisis. In order to fulfill the purpose and answer the questions, a quantitative approach was chosen. We chose to do a survey to get a large representation of the population. The survey aims to provide an idea of consumers choices and how the war and covid-19 affected their consumer behavior and see whether they buy more of certain foods or perhaps stockpile, to get an idea of how it affects the supply chain.The conclusion was that consumer behavior from covid-19 does not have a major impact on the supply chain today. The pandemic showed how important it is for the food chain to be flexible and should result in more control over inventory and information sharing to mitigate the bullwhip effect. Some respondents expressed feelings of stress when they saw empty shelves in grocery stores since the war in Ukraine began. The respondents also proved to be more influenced by social media than friends and family. Despite assuming they did not feel affected by the war, about 40% bought extra food, especially canned goods. The study showed that many respondents are worried that future crises will affect the supply chain. Should a new crisis arise, we will probably see similar consumer behavior as in the two previous crises. This results in continued chain disruptions and the bullwhip effect.