Sverige har ett av de mest utvecklade fjärrvärmenäten i världen. För att försörja privatpersoner, företag och industrier med energi genom detta nät förbrändes cirka 7,5 miljoner ton avfall i svenska kraftvärmeverk under 2017. Detta innebär ett omfattande arbete för dessa kraftvärmeverk för att tillse att rätt mängd avfall budgeteras för och förbränns. Särskilt eftersom oönskade lagernivåer får ekonomiska konsekvenser och efterfrågad energi i hög utsträckning styrs av väderförhållanden. Genom en kvalitativ metod syftar denna studie att undersöka hur svenska kraftvärmeverk arbetar för att uppnå optimerad lagernivå. Med inspiration från Wu’s (2007) teoretiska modell för socialt kapital och konkurrenskraft utvecklas en analysmodell för att svara på studiens syfte och forskningsfråga. En flerfallstudie genomförs på tre stycken svenska kraftvärmeverk med varierande storlek och geografisk placering för att ge en heterogen bild av marknaden. Resultatet visar att ett utvecklat socialt kapital, en väl fungerande försörjningskedja och vedertagna rutiner vid osäkra förhållanden gentemot utbytespartners hjälper svenska kraftvärmeverk att uppnå en optimerad lagernivå. Studien föreslår att en högre grad av informationsdelning kraftvärmeverk emellan möjligtvis hade effektiviserat arbetet än mer.

Background: Over the past half-century, with globalization, global supply chains have been developed across the world. In the last three years, Sweden and the world have been affected by two distinctive crises: the corona pandemic and the war in Ukraine, which have caused disruptions and significant consequences for businesses and the economy. All companies have been impacted by these crises as disruptions have occurred within the supply chains. They have been forced to develop their risk management and strategic planning in resource allocation to mitigate the consequences of disruptions and survive in the market during crises. In this essay, the authors will further investigate whether this work can contribute to achieving a higher level of resilience and thus control and maintain profitability at a stable level.  Objective: The objective of this work is to describe and analyze how the development of risk management in times of crisis can contribute to resilience in the supply chain and impact profitability.  Research questions: ● How can the corona pandemic have affected risk management within individual companies and their supply chains? ● How can the war in Ukraine have affected risk management within individual companies and their supply chains? ● How can this development in risk management contribute to resilience and impact profitability? Method: This study is based on a qualitative research method where eleven respondents from different companies were interviewed. The interviews were divided into seven subject areas with a semi-structured approach. This essay has adopted an abductive approach with elements of deductive and inductive reasoning to create a broader understanding of the subject. Conclusion: The conclusions of this essay are based on the fact that the corona pandemic and the war in Ukraine have affected companies and their supply chains. During the pandemic, companies developed their risk management, which improved cooperation regarding communication and alternative solutions within the supply chain. This work also benefited companies during the outbreak of war as they were better prepared to handle disruptions that occurred. Through this work, companies created a good level of flexibility, robustness, and rapid response capability, which enhanced their resilience and reduced, among other things, the economic consequences of the disruptions that occurred. This indicates that a higher degree of resilience can lead to less negative impact on profitability.

Inom byggbranschen finns det enorm potential till effektivisering och digitalisering. Logistiken kring materialförsörjningen till byggprojekt har under lång tid fått allt för lite fokus. I takt med att företag börjar intressera sig mer för logistikens påverkan på den sista raden i resultatet så finns det mycket att utforska inom ämnet. Syftet med arbetet är att effektivisera processen genom att identifiera icke-värdeskapande aktiviteter för att nå en mer kostnadseffektiv och mindre omfattande process, som slutligen ska gynna hela processen från tillverkare till dess att materialet står på rätt plats på byggarbetsplatsen. För att uppfylla studiens syfte har sekundärdata insamlats genom vetenskapliga rapporter och kurslitteratur med avsikt att skapa ett bredare kunskapsspektrum om ämnet. Kvalitativa intervjuer har ägt rum för att tillsammans med erhållen teori om ämnet skapa en helhetsbild som täcker området i praktiken och teorin. Studien har identifierat var i försörjningskedjan som icke värdeskapande aktiviteter finns och således kan elimineras. Med anspråk på detta har en logistiklösning tagits fram för att på ett så effektivt sätt som möjligt få byggmaterial från tillverkare till arbetsplatsen, utan att det bidrar till slöserier. Resultatet visar att med grund i den teoretiska referensramen så kan slöserier identifieras. Det som bidrar till att slöserier uppstår från första början anses vara dålig planering av logistiken. Det i sin tur smittar av sig hela vägen in i byggproduktionen som får projekt att inte nå sin fulla ekonomiska potential. Med ett logistikcentrum som arbetar med Lean thinking, standardisering, JIT, 5S och sin försörjningskedja kan det bidra till en effektivare logistik inom byggproduktion med minskade slöserier. Detta kan uppnås om avtal kan skrivas innan projektet påbörjas samt genom en väl upparbetat relation sinsemellan. / In the construction industry, there is great potential for efficiency and digitalisation. The logistics of the supply of materials for construction projects have for a long time been neglected. Since companies begin to take more interest in how logistics impact their earnings, there is much to explore in the subject. The purpose of the work is to streamline the process by identifying non-value-creating activities in order to achieve a more cost-effective and less comprehensive process, which will ultimately benefit the entire process from manufacturers until the material is in the right place on the construction site. In order to fulfill the purpose of the study, secondary data has been collected through scientific reports and course literature with the aim of creating a broader spectrum of knowledge on the subject. Qualitative interviews have taken place in order to create, together with the obtained theory of the subject, an overall picture covering the area in practice and theory. The study has identified where in the supply chain non-value-creating activities exist and thus can be eliminated. With this claim, a logistics solution has been developed to get building materials from manufacturers to the workplace as efficiently as possible, to minimize the contribution of waste. The results show that based on the theoretical frame of reference, waste can be identified. What contributes to waste from the very beginning is considered poor planning of logistics. This, in turn, rubs off all the way into construction production, causing projects to not reach their full economic potential. With a logistics center that works with Lean thinking, standardization, JIT, 5S and its supply chain, it can contribute with efficiency in construction production and reduce waste. This can be achieved through agreements before the project starts and a well-established relationship between the actors.

Blockchain is an emerging technology that has been gaining popularity in many sectors over recent years. Being a disruptive and innovative technology, it has the potential to revolutionize the supply chain sector due to the many benefits it brings, such as security and automation. This paper sets out to look into what value blockchain can bring to the supply chain. A literature review was conducted on existing research based on blockchain uses in the supply chain. This was done to better understand the literature gap on the subject. This led to an interview study where blockchain experts from different areas in the supply chain sector were contacted to get a better understanding of what values can be created and what benefits blockchain can bring. The findings demonstrate that blockchain has great potential in the supply chain sector and has already shown its benefits in somecases. The maincontributions blockchain brings to supply chains are the value of creating trust in data and providing automation, which leads to many major benefits throughout supply chains. Blockchain brings an increase in trust of data as it creates one source of information for everyone involved in the supply chain. Automation of the supply chain means many manual processes of the supply chain can be automated. In this paper we look at real-life cases where blockchain has been implemented in the supply chain and what values it creates. Nevertheless, it seems that there is a lack of knowledge about the benefits and the potential uses of the technology. / Blockchain är en ny teknik som har blivit allt populärare inom många sektorer under de senaste åren. Eftersom det är en störande och innovativ teknik har den potential att revolutionera försörjningskedjesektorn på grund av de många fördelar den medför, som säkerhet och automatisering. I den här artikeln vill vi undersöka vilket värde blockkedjan kan tillföra försörjningskedjan. En litteraturöversikt genomfördes om befintlig forskning baserad på blockkedjeanvändning i försörjningskedjan. Detta gjordes för att bättre förstå litteraturbristen i ämnet. Detta ledde till en intervjustudie där blockkedjeexperter från olika områden inom försörjningskedjesektorn kontaktades för att få en bättre förståelse för vilka värden som kan skapas och vilka fördelar blockkedjan kan medföra. Resultaten visar att blockchain har stor potential inom försörjningskedjesektorn och har redan visat sina fördelar i vissa fall. De viktigaste bidragen som blockkedjan ger till försörjningskedjor är värdet av att skapa förtroende för data och tillhandahålla automatisering, vilket leder till många stora fördelar i hela försörjningskedjan. Blockkedjan medför en ökning av förtroendet för data eftersom den skapar en enda informationskälla för alla som är involverade i försörjningskedjan. Automatisering av försörjningskedjan innebär att många manuella processer i försörjningskedjan kan automatiseras. I den här artikeln tittar vi på verkliga fall där blockchain har implementerats i försörjningskedjan och vilka värden det skapar. Trots detta verkar det som om det finns en brist på kunskap om fördelarna och de potentiella användningsområdena för tekniken.

I detta arbete utformades en modell för lageroptimering vid större förändringar i efterfrågan. Därefter undersöktes modellen genom simuleringar av en försörjningskedja med tre aktörer i Python. Arbetet bygger på EOQ-modellen, vars syfte är att minimera en aktörs kostnader genom att optimera beställningskvantiteter. Modellen utökades till situationer med varierande efterfrågan för en seriell försörjningskedja med flera aktörer. Efterfrågan approximerades av varje aktör med hjälp av ett medelvärde över en tidshorisont av historisk data och därutöver beställdes ett extra säkerhetslager som berodde på variansen. Resultaten indikerade att utökningen av EOQ-modellen är möjlig samt att tidshorisonten kan användas för att minska kostnader i en försörjningskedja vid större förändringar i efterfrågan.

Global food prices are currently rising at a rapid pace. The current supply chain involves a number of different steps, where each step involves a price surcharge that is ultimately paid by the consumer. Modern technology, such as machine learning and smart logistics, enables alternative supply chains. This report examines the possibility of designing a model that, with the help of scenarios of change based on previous studies and the taskmaster’s vision, can make predictions for future food prices. The report was based on the supply chain and current prices for potatoes. The models used are ARIMA, SVR with different cores, linear regression, Ridge regression and Lasso regression. The models are evaluated with the error measurements Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error and R2. The best-performing models, with which the prediction was then performed, were ARIMA and SVR with a linear core. The predictions and calculations showed drastically reduced food prices and a large reduction in unnecessary food waste, especially in the scenario that involves an overall change of the supply chain. This has major macroeconomic effects, as food prices affect inflation. The analysis also shows the importance of the industry’s players working with analysis and strategy to handle a future shift that entails higher uncertainty in the market. There are uncertainties about the effect on other supply chains, as well as the net effect of a shift as the costs for this are unknown. / I dagsläget stiger livsmedelspriserna globalt i hög takt. Den nuvarande försörjningskedjan innebär många olika steg, där varje steg innebär prispåslag som till slut betalas av konsumenten. Modern teknik, som maskininlärning och smart logistik ger upphov till alternativa försörjningskedjor. Denna rapport undersöker möjligheten att utforma en modell som, med hjälp av omställningsscenarion baserade på tidigare studier och uppdragsgivarens vision, kan göra prediktioner för framtida livsmedelspriser. Rapporten baserades på försörjningskedjan och aktuella priser för matpotatis. De använda modellerna är ARIMA, SVR med olika kärnor, linjär regression, Ridge regression samt Lasso regression. Modellerna utvärderas med felmåtten Mean Absolute Error, Mean Squared Error, Root Mean Squared Error samt R2. De bäst presterande modellerna, som prediktionen sedan utfördes med, var ARIMA och SVR med linjär kärna. Prediktionerna och uträkningarna visade på drastiskt sänkta matpriser och en stor sänkning av onödigt matsvinn, framför allt vid det scenario som innebär en övergripande omställning av försörjningskedjan. Detta för med sig stora makroekonomiska effekter, då livsmedelspriset påverkar inflationen. Analysen visar även på vikten av att branschens aktörer arbetar med analys och strategi för att hantera ett kommande skifte som innebär en högre osäkerhet på marknaden. Osäkerheter finns kring effekten på andra försörjningskedjor, samt nettoeffekten av en omställning då kostnaderna för denna är okända.

Försörjningskedjan består av ett komplext system med flera avgörande variabler som kostnad, tid, kvalitet, flexibilitet och produktivitet i tillverkningsindustrin. Samtidigt ställs det hårdare krav från konsumenterna och marknaden som påverkar verksamhetens konkurrenskraft. En del av dessa krav avser kedjans egna målsättningar, men även regleringar. Strävandet efter smarta flöden och system, samt övergången till industri 4.0 medför att nya tekniker tillämpas i syfte att uppfylla dessa krav och optimera flöden och processer. Informationsflödet har en avgörande roll för att kunna bemöta tillgång och resurser från ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Information och data påverkar försörjningskedjans output och processer som är alltifrån konsumentens val att köpa produkten till tillverkningsprocessens olika mekanismer. Det innefattar även andra viktiga och avgörande parametrar om kräver beslutsfattande. Bristande data från medverkande aktörer i försörjningskedjans nätverk avseende produktursprung, samt tillförlitlighet av data om produkter och processer påverkar beslutsfattanden, konkurrenskraften och effektiviteten. Emellertid finns det en bristande förståelse om vad blockkedjan innebär och dess tillämpningsområden i tillverkningsindustrin. I den nya globala ekonomin framstår blockkedjetekniken som en central fråga för effektivisering av processer och flöden. Förståelsen för blockkedjetekniken har därför visat sig vara en viktig faktor för att identifiera värden och fatta investeringsbeslut i en verksamhet. Detta arbete undersöker och studerar blockkedjetekniken i försörjningskedjan, riktat till tillverknings-industrin. Syftet med studien är att studera mekanismer, kriterier och omständigheter som möjliggör värdegenerering i försörjningskedjan. Uppdraget sker i syfte att bidra till djupgående förståelse för intressenter och aktörer inom tillverkningsindustrin. De huvudsakliga värdegenererande möjligheterna avser de vanligaste målen i försörjningskedjan som grundar sig i litteraturen. Detta i sin tur medför en förenklad förståelse om metoden för olika typer av industrier och vägledning om vilka problem det löser. Resultatet påvisade vikten av teknisk kompetens, samt att värdemöjligheterna är relativ i förhållande till syfte och behov. Blockkedjeteknikens huvudsakliga funktioner medför transparens, spårbarhet och tillförlitlighet som i sin tur leder till effektiv informationshantering. Det kan därför generera värden för verksamheter för att minska kostnader, öka kvalitet, flexibilitet, responsivitet, tillförlitlighet och andra hållbarhetskriterier. En av dem lämpligaste konsensusalgoritmerna för försörjningskedjan är därför PoA, samt en stängd och privat blockkedja. Detta medför både säkerhet och effektivitet för informationsflödet. Det kan även bestå av en egen intern algoritm och blockkedja. De identifierade värdena kan inte generaliseras för alla verksamheter och skiljer sig därför beroende på verksamhet. Beslutsfattandemodeller som Birch-Brown-Parulava modellen och Wüst - Gervais modellen kan användas för behovsidentifiering för verksamheter som överväger att tillämpa tekniken. Dessa modeller beaktar de tekniska funktionerna och hållbarhetsaspekterna vid tillämpning. Arbetet genomfördes genom en kvalitativ metod genom att studera litteratur och intervjua forskare och experter. Intervjuerna genomfördes med personer som har ingående och kontextuell förståelse för ämnet. Detta möjliggjorde undersökning av det underliggande lagret av problemet som i sin tur medförde reliabilitet och tillförlitlighet av studien. / Supply chains have evolved into complex systems with numerous factors that influence key supply chain objectives. It is largely determined by objectives such as cost, time, quality, flexibility, reliability, and productivity in the manufacturing industry. Growing market pressures along with higher customer requirements impact a company's overall competitiveness. Among the requirements are the need to meet the objectives of the supply chain, as well as compliance and sustainability criteria. Intelligent operations and systems provide opportunities for new technologies as a result of the industry 4.0 vision. This in return meets requirements and optimizes operations and processes to achieve various supply chain objectives. Thus, information flows are critical to satisfying short- and long-term supply and demand. Data and information play a key role at every point of the supply chain, from product source to final consumption. Decisions and assessments of data in different processes are affected, which also impacts the consumer. Insufficient information about the sources of materials, products, and components in the supply chain network, as well as reliability issues related to certain parameters, are adversely affecting the network. Consequently, this impacts the decision-making process, competitiveness, and efficiency of the supply chain. Information and data can be managed by facilitating the flow of information through blockchain technologies (BCT). However, there is a lack of contextual insight about blockchain as a method and the potential application areas in the manufacturing industry. This creates challenges in determining decision-making strategies for conditions facilitating value and how BCT should be evaluated before being implemented. This is one of the major issues regarding the efficiency of flows and processes in the new global economy. In order to identify organizational values and value enablers, understanding the technology is essential. This study investigates the use of blockchain technology in supply chains, aimed at the manufacturing industry. BCT mechanisms, functions and algorithms were studied to cultivate value-enabling possibilities. The secondary purpose of this study was to provide contextual and profound understanding for stakeholders and actors in the manufacturing sector. The value enablers are identified according to the objectives and ambitions outlined in the literature. Hence, it simplifies the decision-making processes. However, the study emphasized technical competence and demonstrated how potential values are dependent on purpose and need. Among the principal functions of BCT are: transparency, traceability, interoperability, compliance, and reliability resulting in efficient information management. Thus, it can contribute to reducing costs, enhancing quality, flexibility, responsiveness, reliability, and other sustainability metrics. One of the most appropriate and widely used consensus algorithms for the supply chain is PoA (Proof of Authority), which is closed and private. This algorithm contributes to security and efficiency of information flows. Another option is to build a blockchain algorithm internally for the purpose of customizing the solution. There is no generalizability to the identified values for all organizations, so they may vary between them. The Birch-Brown-Parulava and Wüst-Gervais decision-making models are suitable for identifying investment needs and creating implementation strategies. The models take technical and organizational needs into account as well as sustainability concerns. This study was carried out using a qualitative approach that included a review of the literature as well as an empirical examination. Interviews were conducted with individuals with a thorough understanding and expertise within the context of BCT and the supply chain. Studying the underlying layer of problems lead to the enhanced reliability of this study.

Syftet med studien är att identifiera behov av omlokalisering för tillverkande företag och föreslå en lämplig modell för den initiala bedömningen. Studien är en del av ASSURE-projektet på Högskolan i Gävle för att bidra med mer empiriskt material till forskningen inom området.  Företag behöver ständigt ha en pågående utveckling i verksamhetens produkter eller tjänster för att fortsätta vara attraktiva på marknaden. Oavsett situation behöver en bibehållen attraktionsförmåga finnas för att kunna konkurrera på kundmarknaden. Denna studie diskuterar omlokalisering inom tillverkningsindustrin, när företag behöver besluta och bedöma framtiden för produktionen och var den ska vara lokaliserad framöver. För en lyckad omlokalisering behöver företag besluta om komplexa situationer och bedöma framtida scenarier som kan uppstå. De behöver bedöma om vad som behöver omlokaliseras, ska produktionen ske internt eller externt, finns de rätta ekonomiska förutsättningarna och materialet, transportmöjligheter, kompetent personal, logistiska möjligheter och framför allt en framtida kundmarknad. För fyra år sedan upplevde omvärlden en drastisk förändring när covid-19-pandemin omkullkastade tidigare stabila försörjningskedjor. Efter det har geopolitiska oroligheter uppvisat att utmaningar kan komma i många olika skepnader.   Denna studie har använt en deduktiv metod med teori och uppsamling av empiriskt material som tillsammans gett ett resultat. Vilka bedömningar och behov har företagen genomfört innan de bestämde att en omlokalisering var aktuell. I vilken form har de genomfört planeringen och har de behövt förändra planerna längs med vägen?  Förväntan med denna studie är att kunna ge företag en viss handledning och förslag på en lämplig modell i den initiala bedömningen att använda vid en eventuell omlokalisering av produktionen tillbaka till Sverige. Resultatet i studien påvisar gemensamma nämnare oavsett bransch och antal verksamma år. Ett förslag på projektmodell för företag som överväger en omlokalisering delges i analysen. / The purpose of the study is to identify the need for relocation for manufacturing companies and propose a suitable model for the initial assessment. The study is part of the ASSURE project at the University of Gävle to contribute more empirical material to the research. Companies need to have continuous ongoing developments of the company's products and services in order to remain attractive to the market(place). Regardless of the circumstances, a stable customer appeal needs to be secured to be able to compete in the market. This study discusses relocation in the manufacturing industry when companies need to assess and decide on the time to come of production and where it should be located in the future. For a successful relocation, companies need to decide on complex situations and assess future scenarios that may arise. They need to assess what needs to be relocated, who should continue productions, internally or externally, where favorable conditions are, and where there is access to materials, transport options, competent staff, logistical opportunities and, above all, a future enlarged customer market base. Four years ago, our surrounding world experienced a drastic change when the COVID-19 pandemic upended previously stable supply chains. Since then, geopolitical unrest has shown that challenges can come in many different forms. This study has used a deductive method combining theory and empirical data to produce results. It examines the assessments of needs that companies undertook before deciding on relocation. What format was utilized in the planning and to what extent did they plans had to change along the way?  The expected outcome of this study is to be able to give companies guidance and suggestions for a suitable model for the initial assessment to be used in a potential relocation of production back to Sweden. The results of the study show common denominators regardless of industry and the number of active years. A proposal for an adapted project model to relocation for an initial assessment is shared in the analysis.

In a world with finite resources, there is a global push for sustainable development and circular economy models. One way the process industry may promote circularity is by investigating the feasibility of re-collecting their, or similar, end-of-life products from the market. This thesis investigates this strategy in the context of collaborating with a supplier of the end-of-life products. Thus, the following main research question derived; How could a process industry organisation, through supply chain integration with an external supplier, pursue a closed-loop value chain instead of an open-loop? The focus is on assessing operational aspects of the supply chain that needs restructuring for integrating a joint flow between an organisation and its supplier. These operational aspects and their effects on costs are accounted for in this thesis. To answer the research question, an exploratory case study with primary data collection of interviews at two organisations are carried out, and literature reviewed on the matter, which yielded insights on the matter for a practitioner’s view. The thesis concludes that the capabilities and capacities of the external supplier set critical frames for the supply chain integration. Where the capacity in terms of quality, timing and quantity of the supplier, dictates what volume the supplier could deliver to the case company, which indirectly decides what scale the project could reach. The conclusions highlight five key conditioning procedures of the end-of-life product that needs to be secured in order for the case company to be able to accept them into their current processes; sorting, traceability, cleaning, collecting and storing. These requirements for conditioning processes set a comprehensive impact on the cost image of the restructuring, but is regarded as necessary to meet the requirements expressed by the case company. The results show that stricter tolerance levels calls for higher operational costs, and hence it is recommended to elaborate on the possibilities of easing technical requirements. The more accepting a process industry organisation could be for tolerance levels on end-of-life products, the less pressure is set on the supplier for engaging resources in conditioning activities, thus this aspect has a direct correlation to the cost image. / I en värld med ändliga resurser finns en global drivkraft att sträva efter hållbar utveckling och cirkuläritet i affärsmodellen. Ett sätt processindustrier kan främja cirkuläritet är genom att undersöka möjligheten att samla upp sina, eller andras, uttjänta produkter för att ta tillvara på dess värde. Denna uppsats behandlar strategin i kontexten där en processindustri samarbetar med en utvald extern leverantör för att uppnå detta reverserade flöde. Ur detta fokus formulerades följande huvud-forskningsfråga; Hur kan en organisation inom processindustrin, genom att integrera leverantörskedja med en extern leverantör, eftersträva en stängd- istället för en öppen cirkulär värdekedja? Vidare är uppsatsens fokus att fastställa vilka aspekter i försörjningskedjan som kan komma att behövas rekonstrueras för att integrera dessa två kedjor, samt vad detta bidrar för ekonomisk påverkan på integrationen av försörjningskedjan. För att svara på forskningsfrågan skedde en explorativ fallstudie med primär datainsamling i form av intervjuer hos två organisationer, och en granskning av litteraturen tillhörande aktuellt området. Detta genererade värdefulla insikter sett från ett praktiskt perspektiv. Uppsatsen landar i slutsatserna att färdigheterna och kapaciteten hos den externa leverantören är avgörande för hur försörjningskedjorna ska kunna integreras. Kapaciteten är mätt i termer av kvalité, tajming och kvantitet hos leverantören, tre aspekter som dikterar den potentiella volym som kan levereras till fall-företaget och därmed den potentiella skalan av projektet. Uppsatsen belyser vidare fem nyckelprocesser som krävs för att säkerställa skicket av den uttjänta produkten, för att fall-företaget ska kunna acceptera produkten som ingångsmaterial i sina processer. Dessa är sortering, spårbarhet, rengöring, uppsamling och förvaring. De påverkar kostnadsbilden av projektet och visar till exempel att ju striktare toleransnivåer fall-företaget har på den uttjänta produkten, desto högre krav ställs på operativa processer hos leverantören för att leverera inom de efterfrågade toleransramarna. Detta utmynnar i slutsatsen att ju mer fall-företaget kan lätta på sina tekniska toleranser, desto mer flexibilitet kan leverantören ha vid den interna konditioneringen av den uttjänta produkten, ett samband som har en direkt korrelation till kostnadsbilden av projektet.

Accounted as the second largest cause of pollution, the fashion industry is only behind the petroleum industry worldwide. In recent decades, the supply chains of retail companies have become international with the growth of a global economy. As a result, fashion companies have increasingly shifted their supply chains into developing countries with cheaper labour. The shift is made possible due to their lower environmental awareness and looser environmental regulatory systems. This dominant business model within the clothing industry has gained enormous traction within recent decades and has been coined with the term fast fashion. However, due to the negative economic, social and environmental impact, mainly in developing countries, fast fashion companies increasingly focus on sustainability efforts within their supply chains to ensure the same quality and standards in production and working conditions. The thesis seeks to investigate what efforts have to be done within the supply chains of fast fashion companies in order to become more sustainable. A case study is conducted with a fashion retailer based in Sweden, referred to as Company X, through several semi-structured interviews in order to explore how Company X manages to keep a competitive advantage through its extensive sustainability efforts within its supply chain. The findings and analysis of this study show that there are numerous supply chain strategies for improvements, including sustainable manufacturing, eco-material preparations, green distribution, ethical consumers and reshoring vs. offshoring strategies. The major competitive advantages that are achieved according to the company itself come from; a shift from labour-intensive suppliers to capital-intensive, strong brand image, credibility, increase in ethical consumers, partnerships, transparency and traceability. Conclusively, purchasing from capital-intensive suppliers rather than labour-intensive suppliers will yield new innovative solutions for technologically advanced eco-material as well as efficiency in the production process. Furthermore, it was found that for a reshoring strategy to become the norm in the near future, extensive work and research is required. Lastly, as consumers' behaviour shifts towards a more ethical mindset, traditional fast fashion companies will continue to lose an important customer segment if no changes are made. / Modebranschen är den näst största orsaken till föroreningar världen över bakom oljeindustrin. Under de senaste decennierna har försörjningskedjor för detaljhandelsföretag blivit internationella med tillväxten av en global ekonomi. Som ett resultat har modeföretag i allt högre grad flyttat sina försörjningskedjor till utvecklingsländer med billigare arbetskraft. Förändringen möjliggörs på grund av deras lägre miljömedvetenhet och lösare miljörätt. Denna dominerande affärsmodell har fått ett enormt fäste inom klädindustrin under de senaste decennierna och har myntats med termen fast fashion. Men på grund av den negativa ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan, främst i utvecklingsländer, fokuserar snabbmodeföretag alltmer på hållbarhetsinsatser inom sina försörjningskedjor. Detta görs för att säkerställa samma kvalitet och standarder i produktions- och arbetsförhållanden. Arbetet har i syfte att undersöka vilka insatser som måste göras inom fast fashion-industrins försörjningskedjor för att bli mer hållbara. En fallstudie genomförs med ett modeföretag baserad i Sverige, kallad Company X, genom flera semistrukturerade intervjuer för att utforska hur de lyckas behålla konkurrensfördelar genom sitt omfattande hållbarhetsarbete inom sin försörjningskedja. Resultaten och analyserna av denna studie visar att det finns många strategier för förbättringar inom försörjningskedjan, inklusive hållbar tillverkning, miljövänliga preparat, grön distribution, etiska konsumenter och reshoring kontra offshoring-strategier. De stora konkurrensfördelarna som uppnås enligt företaget själva kommer från; en övergång från arbetsintensiva leverantörer till kapitalintensiva, stark varumärkesimage, trovärdighet, ökade etiska konsumenter, partnerskap, transparens och spårbarhet. Avslutningsvis så kommer köp från kapitalintensiva leverantörer, snarare än arbetskraftsintensiva leverantörer, leda till nya innovativa lösningar för tekniskt avancerade miljömaterial såväl som effektiviseringar i produktionsprocessen. Dessutom konstateras det att för att en reshoring-strategi ska bli normen inom en snar framtid krävs omfattande arbete och forskning. När konsumenternas beteende skiftar mot en mer etisk inställning, kommer traditionella fast fashion-företag att fortsätta att förlora ett viktigt kundsegment om inga förändringar görs.