This qualitative study focuses to highlight the pedagogues’ experience of the pedagogic meals in preschool. In the study has six pedagogues from three different departments/preschool been interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed and then categorized. This study is based on socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction with others and language is seen as a mediating tool.   The result of this study reveals that the pedagogues believe meals to be important for the children’s social skills. Furthermore, many learning situations occurs at mealtime and it is important that the pedagogues are good role models during the meals. The environment during the meals differs a lot, however nice and quiet sought during the meals.   In the result, it appears that all pedagogues see meals as a pedagogic situation, although special educations before the meals are never planned. It is found that even the children have the opportunity to steer the conversation during the meals and take food by themselves. The pedagogues also consider the learning of math and language develops through the conversation during the meals.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares tankar kring utomhuspedagogik på förskolegården och hur förskollärare beskriver barns matematiska lärande på förskolegården. Syftet är även att synliggöra hur förskollärare beskriver sin roll för barns matematiska lärande på förskolegården och vilken betydelse förskolegårdens material och utformning har för barns matematiska lärande. Studiens metod är kvalitativ. Studiens resultat visar utomhuspedagogiken uppfattas som något positivt, men att förskolegården ofta inte ses som en miljö för planerade matematiska aktiviteter. Det framkommer även att det är personalens medvetenhet som är viktig för barns matematiska lärande, och att förskolegårdens miljö kan påverka det matematiska lärandet. Slutsatsen påvisar förskollärarnas skillnader och likheter i sina svar kring utomhuspedagogik och matematiskt lärande på förskolegården.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

No description available.

No description available.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uttrycker att de arbetar med sagoberättande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollärare tillskriver sagoberättande. Vi använde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Det resultat vi fick var att alla förskollärare arbetar med sagoberättande men på olika sätt. Sagoberättande går att arbeta med på en mängd olika sätt vilket framkom av resultatet. Det framkom även att förskollärarna anser att sagoberättande ger barn möjligheter till utveckling inom olika områden som exempelvis språket och de sociala färdigheterna. Våra slutsatser av resultat är att sagan är en viktig del i förskolans verksamhet för förskollärare och barn. Sagoberättande är även tillskrivet en viktig och betydande roll för barns utveckling.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ”Tekniska system” tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98. Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet. Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ”vart tar rören vägen vidare till reningsverket?” Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system. För som det ser ut nu, har pedagoger för lite kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet för att kunna svara på funderingar som dyker upp hos barnen.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik. En slutsats är att lärare i förskolan och grundskolans tidigare år behöver göras medvetna om teknikens mångfald.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare som arbetar Reggio Emilia-inspirerat ser på Reggio Emilia-filosofin samt hur de uppfattar barns lek och sin egen roll i barns lek i förhållande till filosofin. Vi valde kvalitativa intervjuer som metod där vi intervjuade sju förskollärare som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Resultatet efter databearbetningen visar att alla förskollärare i stort sett har en liknande syn på vad Reggio Emilia-filosofin innebär för dem. De arbetar exempelvis utifrån barnens intressen och ser barnet som kompetent. Samtliga förskollärare anser att lek är viktigt för barnen. Några lyfter fram hur de inte ser skillnad på att leka och lära medan andra vill använda leken som ett verktyg till att utveckla olika förmågor hos barnen. De betonade framförallt miljön som en stor del i både Reggio Emilia-filosofin och till att stimulera barnens lek. Flera förskollärare lyfte fram att miljön ska vara utmanande, estetisk och vacker. Samtliga hävdade att de både ska vara observerande och deltagande i leken beroende på situation. Resultatet visar dock att förskollärarna väljer att närvara och observera mer i leken än att delta.

Syftet med denna studie är att jämföra fem kommuners krishanteringsplaner för att ge ökad kunskap om förskolors krishanteringsplaner och krisberedskap genom att studera hur pedagogens roll och ansvar beskrivs i krishanteringsplanerna samt studera vilka likheter och skillnader som kan ses i krishanteringsplanernas innehåll och struktur. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har krishanteringsplanerna analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar likheter i agerandefasen med delegering och krisgruppens arbete. Skillnader går att se i strukturen av planerna. Krishanteringsplanerna innehåller detaljerade beskrivningar av vad som ska göras vid specifika händelser men att hur detaljerade planerna är beror på dess utformning och antalet sidor. De planerna som innehöll flest sidor var också mer detaljrika. Skillnader gick också att se hur den stöttande och delegerande pedagogen går att identifieras. I kommunikationsfasen ses likheter i att skapa förståelse för kris. Planerna är också relativt samstämmiga i hur pedagogen ska lyssna och visa omtanke. Skillnader går att se utifrån att barns reaktioner skrivs fram. I hanterandefasen ses enbart likheter i korrekt information, barns bearbetning och att ett praktiskt uttrycks ses. I återgångsfasen ses skillnader i att remittera vidare till andra yrkeskategorier, återgå till normala rutiner och i att kompetensutveckling beskrivs. Slutsatserna av denna studie är att krishanteringsplanerna förbereder pedagogen för att hantera krissituationer i det akuta skedet av en kris men att det saknas verktyg för det långsiktiga arbetet.