Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och Monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke på barn som har ett utagerande beteende. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i både didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken är pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. Då detta resultat kändes statiskt och lämnade flera frågor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollärare i förskoleklass. Intervjufrågorna baserades på resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och på föreliggande studies teoretiska inramning, det vill säga Martin Bubers relationsfilosofi. Resultatet av delstudie I visar att det finns en mängd pedagogiska strategier som kan bidra till att öka graden av inklusion av barn med ett utagerande beteende. De mest frekventa strategierna utifrån forskningsartiklarna är; Pedagogens förhållningssätt; beröm, uppmuntran och positivt bemötande. Att ha en trygg och tydlig struktur på miljö, uppgifter, förväntningar och på dagen. Skapa en tillåtande och accepterande atmosfär där olikheter ses som tillgångar och arbeta för att skapa goda relationer. Uppmuntra till diskussion, interaktion och samlärande. Undvik särskiljande lösningar som små undervisningsgrupper. Anpassa alla aktiviteter efter individuella behov, förutsättningar och intressen. All träning i sociala förmågor bör sammanflätas med vardagliga aktiviteter samt att ha en god samverkan med föräldrar, kollegor och andra instanser. Resultatet av delstudie II visar att pedagogens roll för att skapa inkluderande relationsskapande möten är betydelsefull. Pedagogens roll är att ge hela barnet möjligheter till lärande och utveckling genom att se, bekräfta, uppmuntra, stödja och lyfta fram det som är enastående och unikt hos varje individ. En medveten pedagog har en förmåga att ta tillvara på relationsskapande möten för att bygga förtroende, tillit och för att skapa en förstående och accepterande atmosfär där olikheter ses som tillgångar. Pedagogens roll är att ha en tilltro till barnets förmågor och ta tillvara på dessa. Arbetssätt och förhållningssätt i detta perspektiv anpassas efter barnens olika förutsättningar, behov och intressen. / The purpose of this qualitative literature and interview study was to investigate the role of teacher in relationship-buildingsessions with children in need of special needs support in pre-school,particularly with respect to children who have a disruptive behavior. Theissues underlying this study were: Whatpedagogical approaches can help to increase the degree of inclusion of childrenwith a disruptive behavior in both didactic situations and in socialinteraction? and: What is theteacher's role in relational meetings and how this will be visible in the workwith children who have disruptive behavior? To answer these questions, Ichose to first examine relevant international research articles, searchstrategies and present the most frequent strategies in a table. Since thisresult seemed static and left several questions unanswered I chose to interviewa professional teacher in preschool class. The interview questions were basedon the results of the literature review, reflections and this present study theoreticalframe, namely Martin Buber's relational philosophy. The first study shows thatthere are a variety of teacher strategies that can help to increase the degreeof inclusion of children with disruptive behavior. The most frequent strategiesbased on the research articles are; teachers attitude and approach; praise,encouragement and positive feedback. Have a safe and clear structure of theenvironment, tasks, and expectations of the day. Create a permissive andaccepting atmosphere where diversity is seen as an asset and develop goodrelations. Encourage discussion, interaction and co-operative learning. Avoidexcluding solutions such as small teaching groups. Adapt all activities toindividual needs, abilities and interests. All training in social skills shouldbe integrated with everyday activities. Have a good cooperation with parents,colleagues and other agencies. The results of the second study show that theteacher´s role in creating inclusive relational meetings is important. Theteacher's role is to give the child opportunities for learning and developmentthrough to really see, acknowledge, encourage, support and highlight what isoutstanding and unique in each individual. A conscious teacher has the abilityto take advantage of the relationship-building sessions to build confidence,trust and to create an understanding and accepting atmosphere where differencesare seen as assets. The teacher's role is also to have a belief in each child'sabilities and take advantage of these abilities. Work methods and teachersattitudes in this perspective are tailored to meet children's differentcircumstances, needs and interests.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från pedagoger och vårdnadshavre.   Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen. Resultat: Studien visade att pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov.

Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp inom matematik. I huvudsak refererar vi till forskarna Gelman och Gallistel och deras modell när det gäller de fem principer, som de uttrycker ligger till grund för barns förståelse av talbegrepp. Metoden vi använt oss av är observationer med samtal samt kvalitativa intervjuer. Undersökningen har utförts i två olika kommuner i fyra förskolor och två förskoleklasser med sammanlagt sex förskollärare. Av resultaten framgår hur pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp. Exempel på detta kan vara användandet av talramsan i situationer som samling, rim och ramsor och spel. Vi ser också att pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar på olika sätt även om mycket av det som sägs är likartat. Pedagogerna ger barnen möjlighet att erfara de olika aspekterna av talbegrepp men principerna benämns inte medvetet av pedagogerna.

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär. Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen. Genom att jämföra de förutsägelser och frågor eleverna ställde vid korta intervjuer före och efter undervisningsinsatsen studerades elevernas utveckling. En utveckling kan möjligen anas men det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet då studien är liten och mätmetoden osäker. Utifrån det sammanlagda resultatet av elevernas lärande och vad loggboken berättar gjordes en tolkning av undervisningssammanhanget. Studiens två delar kan sägas spegla och komplettera varandra. Loggboken berättar att delaktigheten och ömsesidigheten ökade efterhand när undervisningen gav utrymme för det vilket skulle kunna tyda på att studien var tidsmässigt kort och att strategiundervisning och förståelsearbete torde gynnas av ett mer långsiktigt arbete.

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, UKK     Sammanfattning   Arbetets titel:Lärande i förskoleklass – 12 år efter reformens införande År: 2010 Antal sidor: 25   Syftet med detta arbete var att få en inblick i hur synen på lärande i förskoleklass kunde se ut tolv år efter reformens införande. Fyra skolor medverkade, förskollärare, lärare för de tidigare åren och lärare 1-7 var de yrkeskategorier som var represent­erade. Både intervjuer och observationer användes som datainsamlingsmetoder i undersökningen. Respondenterna fick välja en situation där de tyckte att lärande kom till uttryck. Observationerna filmades och användes som diskussionsunderlag vid intervjun. Valet att videofilma observationerna grundades på att det tydliggjorde respondenternas förhållningssätt i den valda situationen.  Det framkom att skolans traditionella förmedlingspedagogik än idag kunde råda ute i verksamheterna vilket strider mot gällande styrdokument. Resultatet visar att samtliga lärare hade vetskap om vad som stod skrivet i gällande styrdokument. En tydlig skillnad visade sig dock i deras syn- och förhållningssätt i praktiken. Lärarnas olika sätt att se på lärande visar på vikten av en ständigt pågående diskussion gällande skolans uppdrag.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter. I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek. De berättar att de använder sig av flera olika språkutvecklande metoder/modeller, som Bornholmsmodellen, Whole language, Trageton – skriva sig till läsning, Vägen till Språket, Språkglädje, Språktågets lådor, Hur långt är ett äppelskal? och Vägledande samspel. Förskollärarna uppger själva att de utgår från Vygotskijs teorier om lärande. De menar att barnen ska vara aktiva, ha eget inflytande och att de lär sig i ett socialt sammanhang. Min slutsats är att de både intervjuades beskrivning av sina insatser främst kännetecknas av att de använder sig av ett mycket målmedvetet arbete. De använder sig av metoder som utgår både från helheten och delarna i språket, för att på olika sätt stimulera elevernas skriftspråkliga utveckling.

Syftet med vår forskning är att få en fördjupad förståelse av förskollärares föreställningar om övergång mellan förskola och förskoleklass. De frågor vi söker svar på genom våra empiriska studier i förhållande till vår forskningsbakgrund är: Går det att urskilja likheter och skillnader i förskollärares föreställningar om övergången mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero på? Forskningens empiri bygger på en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebär att vi har intervjuat sex förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass. Intervjuerna har skett mellan de verksamheter där övergången är aktuell. Forskningens bakgrund bygger på de historiska förändringar som har skett och som har kommit att påverka förskola och förskoleklass. Vi har även tagit del av forskning som berör ämnesområdet övergång. De slutsatser vi kan dra utifrån resultat- och analysdelen är att det mellan verksamheter inte råder någon smidig övergång. Vi tolkar att det beror på att förskola och förskoleklass har skilda läroplaner och att dessa bygger på olika traditioner som hämmar en övergång. Titeln, De lyckta dörrarnas praktik, bestämdes i slutskedet av forskningen. Den ger en bild av forskningens resultat- och analysdel.

Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid. Lärarna har en plan för övergången, men resultatet visar att den inte följs till fullo.