Syftet med vår studie är att få förståelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lärresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att få förståelse för rektorers och förskolechefers syn på användandet av digitala lärresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen användes för den empiriska studien att nå syftet och få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vår studie har analyserats utifrån frågor som ställdes under intervjun kopplat till våra frågeställningar samt till den sociokulturella teorin som är vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lärresurserna som används främjar barnens utveckling. Flera nämner att det är mer en metod för att i sitt arbete visa på barnens utveckling, att det är en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns någon speciell pedagogik. Andra pedagoger säger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna användas mera. Det framkommer från rektorer och förskolechefer att de inte känner till någon speciell pedagogik, utan de ser de digitala verktygen som ett komplement till andra läromedel. Rektorer och förskolechefer menar också att de tittar på vad, hur och varför samt att digitala lärresurser ska finnas som alternativa redskap och som hjälp för bästa möjliga lärande med tanke på barns olika lärstilar. Det verktyg som alla informanterna menar är det mest använda digitala verktyget är digitalkameran. Några av de fördelar som nämndes med användandet av digitala lärresurser var att det är ett bra hjälpmedel och att det blir väldigt användbart samt öppnar upp för nya möjligheter, det ökar barnens nyfikenhet och därtill även deras medvetenhet.Några av nackdelarna som nämns är att de digitala lärresurserna inte får användas på fel sätt, informanterna menar att det måste finnas ett medvetet syfte bakom användandet. Många av pedagogerna anser sig behöva mer kompetens och få mer kompetensutveckling inom området digitala lärresurser. De intervjuade rektorerna och förskolecheferna anser även de att kompetensen kan utvecklas mycket mer och att kunskapen fattas för att använda de olika digitala verktygen. En annan nackdel som framkom var bristen på digitala verktyg i verksamheterna för att kunna arbeta med digitala lärresurser, flera av informanterna nämner även avsaknaden av tiden som en nackdel. / <p>Inväntar betyg, termin</p>

No description available.

My purpose with this study was to research how a few teachers work with the children in preschool class to achieve a group that the children feel safe and comfortable with. Every human being has got the need to feel safe and with this study I want to illustrate the importance about working to achieve safety for children in preschool class, and environment that is new to them. In order to try to get answers to my research questions I have interviewed five preschool class teachers. The results showed that the teachers work in a way that makes the children feel safe by helping them establish the daily routines and common rules for the preschool class. They also let the children in the preschool class get to know each other and other children in the school by play and shared activities. It is also important that the teacher creates a good relationship with each child and their carers by showing that it is there for the child and cares for it. The teachers had different ideas about how long time it might take before they consider the children as a safe children's group, from one month to one year, and also that some children will never be a safe children's group. To get there the teacher must work in a way that makes the children feel a sense of togetherness and belonging, and that the children must be able to show and get a consideration out of each other. / Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger i förskoleklass arbetar med att skapa en trygg barngrupp. Alla människor är i behov av att känna trygghet och genom studiens undersökning vill jag belysa vikten av trygghetsarbete i förskoleklassen, en miljö som är ny för barnen. För att försöka att få svar på mina forskningsfrågor så har jag i detta arbete intervjuat fem verksamma pedagoger i förskoleklass. Resultatet visade att pedagogerna arbetar med att skapa trygghet för barnen genom att befästa rutiner och gemensamma regler för en fungerande verksamhet, låta barnen i förskoleklassen lära känna varandra och andra barn på skolan genom lek och gemensamma aktiviteter. Det är också viktigt att pedagogen skapar en god relation med varje enskilt barn och dess vårdnadshavare genom att visa att den finns till för barnet och bryr sig om den. Pedagogerna hade olika tankar om hur lång tid det kan ta innan barnen blir en trygg barngrupp, från en månad till ett år, samt att vissa barn aldrig blir en trygg barngrupp. För att bli det så måste pedagogen arbete på ett sådant sätt som får barnen att känna gemenskap och tillhörighet samt att barnen måste kunna visa och få ett hänsynstagande utav varandra.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet.   Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen. På majoriteten av deltesten fick flickor högre resultat än pojkar. Detsamma gällde även elever med svenska som modersmål, elever med en högskole-/universitetsutbildad vårdnadshavare och elever som gick på skola A. Resultatet av våra intervjuer med förskollärarna visade på en osäkerhet kring betydelsen av begreppet fonologisk medvetenhet och dess betydelse för läsinlärningen. Det framkom också att det inte alltid fanns tid för att hjälpa elever som behövde extra träning eller utmaningar. Resultatet visade även att en tredjedel av eleverna fortfarande under vårterminen inte utvecklat den fonologiska förmågan fullt ut för att klara majoriteten av deltesten.

No description available.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet.

I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen. Resultatet från feedbacken och observationen visade på förändringar i pedagogernas arbetssätt och att rummet efter den fysiska miljöförändringen nyttjades till olika kreativa uttrycksformer.

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det. Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser. De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på. Inställningen till hen däremot är främst negativ hos samtliga intervjuade lärare. Några av dem börjar dock reflektera över ordets användbarhet och konstaterar att okunskap är en stor anledning till den negativa inställningen. I lärarnas utsagor framkommer att begreppet hen upprör gamla rotade normer angående kön, eftersom det främsta argumentet är att "vi är pojkar och flickor", ett tillstånd som inte går att ändra. Detta tillsammans med medias ironisering av hen kan anses vara två bidragande orsaker till att begreppet inte etablerats i det svenska språket och inte heller antagits som ett användbart begrepp i förskoleverksamhet i vår omnejd.

Föreliggande studie har undersökt det sensomotoriska hjälpmedlet tyngdväst. Genom tryck och kontakt med kroppen på olika sätt ska tyngdvästen ge lugn och koncentration åt personer som är hyperaktiva eller är oroliga på annat sätt. Användandet av tyngdvästar har främst utvecklats från den amerikanska forskaren Jean Ayres (1988) teorier om den neurologisk funktionen sensorisk integration. Studiens syfte är att undersöka om användandet av tyngdväst gör miljön i förskola och förskoleklass mera tillgänglig för barn med koncentrationsproblem, hyperaktivitet och/eller bristande impulskontroll. Metoden som använts är en explorativ kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjupersonerna i studien är två förskollärare, två specialpedagoger, en arbetsterapeut och en förälder kring två barn i förskola och förskoleklass. Eftersom studien enbart rört sig kring två barns användande av tyngdväst är det svårt att dra några generella slutsatser av studien men resultatet pekar på att användande av tyngdväst till viss del kan ge lugn och koncentration. Resultaten indikerar att användandet av tyngdväst även kan ha viss betydelse för den fysiska, den sociala och den didaktiska tillgängligheten i förskola och förskoleklass.

Uppsatsen är en kvalitativ studie. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien beskrev hur några förskollärares praktiska erfarenheter kom till uttryck vid planeringen och organiseringen av övergångar från förskolan till förskoleklass och årskurs ett i grundsärskolan. Datainsamlingen bestod av fokusgruppintervjuer. Vid fokusgruppintervjuerna delade informanterna med sig av sina didaktiska och praktiska erfarenheter av övergångssammanhang. Problemformuleringen handlar om hur förskollärares erfarenheter används då övergången planeras och organiseras från förskolan till förskoleklass och årskurs 1 i grundsärskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ analys gjordes och resultatet visade att informanterna behövde mer kunskap generellt om intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visade att informanternas kunskap om varandras styrdokument behövde öka för att en bra samverkan skulle kunna utvecklas mellan de skolformer som informanterna arbetade inom. De förskollärare som deltog i studien behövde diskutera såväl ämnesdidaktik som allmän didaktik för att få mer inblick i varandras verksamheter. Exemplen i studien visade i riktningen att förskollärares praktiska erfarenheter och oreflekterade föreställningar om varandras uppdrag fick betydelse för elevernas välbefinnande och fortsatt kommande skolresultat. Studiens syfte var att bidra med mer kunskap som kan underlätta för samverkansaktörer, personal och ledning i förskola förskoleklass och grundsärskola. / The study examined the benefit of knowledge and experience of pre-school teachers´, when children with learning disabilities approach school start, and the transition context is planned for children with special educational needs. The study concerned the transition from pre-school to primary school. The focus area highlighted how some pre-school teachers´practical experiences were beneficial in the planning and organization of the transition context. The data collection consisted of qualitative interviews. During the focus group interviews, the informants shared their practical experiences of transition. The problem formulation was about how transition is planned and organized from pre-school to pre-school class and year 1 in the primary school for children with learning disabilities, based on pre-school teachers’ experiences of the transition between school forms. The results of the study showed that more knowledge about learning disabilities generally is needed in pre-school. Knowledge needs to be deepened both from an intercultural perspective and knowledge of each others´ governing documents is needed in order for a good collaboration between different forms of schools. Pre-school teachers in the respective activities need to discuss both subject matter didactics and generic didactics for more insight in each others´ activities. The study showed that pre-school teachers´ practical experiences and unreflected beliefs about each others´ assignments were of importance for the wellbeing of children´s future school results. The purpose of the study was to contribute more knowledge that can facilitate collaborators, staff and management in pre-, primary and lower secondary school. Knowledge can be helpful when routines are to be developed for children`s transition between school forms in early school years for children with learning disabilities.