Syftet med studien är att undersöka hur några lärare ser på estetikens betydelse för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass. För att få svar på syftet skapades tre frågeställningar: Hur tänker lärarna kring estetik i sitt arbete med barnen? Hur ser lärarna på sitt arbete med barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad anser lärarna är angeläget med att använda estetik i övergången mellan förskola och förskoleklass? Utifrån frågeställningarna formulerades  sju öppna intervjufrågor (se intervjuguide, bilaga B). Dessa intervjufrågor ställdes till fyra verksamma lärare i både förskola och förskoleklass. Undersökningsinstrumentet som användes var semistrukturerade personliga intervjuer.  Ett av resultaten i denna studie visar hur estetik omedvetet eller medvetet används i övergången mellan förskola och förskoleklass för att göra övergången så mjuk som möjligt och för att barnen ska känna sig hemma och trygga i den nya miljön. Ett annat resultat visar hur estetik kan öka barnens självkänsla och självförtroende och hur tidsbrist är en stor utmaning för lärarna med arbetet med estetik i övergång.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna i förskolan samverkar, organiserar och genomför övergångar till förskoleklassen för att stödja barnen och vilka hinder som finns i detta. Frågeställningarna för studien är: Med vilka och på vilket sätt samverkar pedagogerna i förskolan för att stödja barns övergång? Hur organiserar pedagogerna i förskolan arbetet med övergångar till förskoleklassen? Vad ser pedagogerna i förskolan för utmaningar i övergångar när det gäller att stödja barnen? Teoretiskt ramverk: Sociokulturell perspektiv Metod: I denna studie har kvalitativ empiri samlats in i form av intervjuer. Urvalet är tre pedagoger, två förskollärare och en barnskötare som intervjuades.   Resultatet visar att pedagoger i förskolan visar en vilja till att samverka med andra och har olika strategier för detta. De framkommer att det sker en samverkan mellan förskolans pedagoger och vårdnadshavare och pedagoger från förskoleklassen. Vid behov sker även samverkan med andra, med tillexempel specialpedagoger, barnhabiliteringen och tolkar m.m. Förskolan och förskoleklassen har planerade möten såsom överlämningssamtal. Informanterna lyfte fram om de hinder som kan uppstå vid samverkan med andra i övergångar. Resultatet pekar framförallt på tidsbristen, när det är flera som ska träffas kan det vara en utmaning att hitta tider som passar allt. Hur övergångsarbetet organiseras är relativt lika, resultatet visar att alla informanter använder sig av handlingsplaner/riktlinjer som stöd för att organisera övergången. För att stödja barnen i övergången visar resultatet att verksamheterna gör olika antal övergångsaktiviteter. Förskolan, pedagogerna och barnen besöker förskoleklassens verksamhet där de träffar de nya klasskamraterna och pedagoger. De framkommer även att de gör andra besök såsom leka på skolans skolgård och äta i skolans matsal.

Det här utvecklingsarbete syftar till att skapa en bättre vi-känsla hos eleverna på förskoleklass och fritidshemmet genom att arbeta med drama under fem veckor. Studien genomfördes i två delar, den första är under förskoleklassens olika samlingar och den andra delen är planerade dramapass i fritidshemsverksamheten. Studiens resultat är baserad på observationer och loggboksanteckningar, därtill samtal med elevgruppen och delvis lärarna på skolan. Studiens resultat kan bekräfta tendenser till den tidigare forskningen som menar att väl planerad och genomförd dramaundervisning har en positiv inverkan på elevers utveckling med sig själv och i en gemenskap. Tidigare studier menar också att dramaundervisning kräver kompetens och goda tidsmarginaler för att ge ett positivt resultat vilket den här studien också kan bekräfta.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar i verksamheten efter införandet av skolplikt för 6 åringar. Vi vill ta reda på om lärarnas yrkesroll och innehållet i undervisningen har förändrats. Vi vill även undersöka vad skolplikten innebär för leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes? Bakgrunden till vår undersökning är kopplad till styrdokument som bidragit till förändringar för förskoleklassen. Förskoleklassen fick en egen läroplan 2016 och skolplikten för förskoleklass började gälla höstterminen 2018. I juli 2019 infördes en obligatorisk kartläggning med fokus på elevers ämneskunskaper i svenska och matematik vilket utökat kravet på både lärare och elever. Den metod vi använt i undersökningen är samtalsintervjuer och en enkätundersökning, frågorna som ställdes är kopplade till våra forskningsfrågor. Respondenterna i intervjuerna bestod av fem förskollärare från Gotland och Göteborg, vilka har arbetat varierande länge som lärare i förskoleklass. På enkätundersökningen svarade 78 stycken förskoleklasslärare från hela Sverige. Materialet från våra undersökningar har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i det läroplansteoretiska perspektivet för att försöka synliggöra effekter som införandet av skolplikten för förskoleklassen medfört. Studiens resultat visar att förändringar har skett efter skolpliktens införande. Några av de förändringar som förskollärarna upplevt är att yrkesrollen har förändrats, de upplever att de tillhör grundskolan mer än förskolan idag och även att de fått fler arbetsuppgifter efter skolpliktens införande. Lärarna upplever att leken har fått mindre plats totalt sett i verksamheten. I samtalsintervjuerna framkommer det däremot att det förekommer mer lek som integreras i undervisningen efter att skolplikten infördes. Med tanke på att det skett många förändringar för förskoleklassen på kort tid drar vi slutsatsen att den nya läroplanen, skolplikten och kartläggningen tillsammans bidragit till förändringarna som skett i verksamheten. Vi tolkar att dessa förändringar skett delvis för att höja de internationella undersökningarna vilka berör ämneskunskaper hos eleverna och staten har därmed höjt kunskapskravet för elever. Detta är intressant för vidare forskning med att undersöka alla faktorer som påverkat förändringen, samt att hålla undersökningen till en kommun då resursfördelningen i skolan ser olika ut i landets kommuner. Nyckelord: Skolplikt, Lek, Undervisning, Förskoleklass, Realiseringsarena, Formuleringsarena, Kartläggning, Kunskapskrav, Förskollärare

No description available.

Förskoleklassens verksamhetsinnehåll och uppdrag har varit en omdiskuterad fråga och frånvaron av tydliga riktlinjer har ansetts skapa skillnader i kvalitet och likvärdighet. I ett försök att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen bestämde regeringen att förtydliga syftet och det centrala innehållet med hjälp av en ny läroplan. Syftet med studien är att belysa verksamma förskollärare uppfattningar om hur förskoleklassens arbetssätt och innehåll har påverkats av de skrivningar som tillkom i läroplanen 2016. Studien bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att de tillkomna skrivningarna i Lgr11 har fått betydelse eftersom förskoleklassens innehåll och uppdrag både synliggjorts och blivit mer tydligt. Resultatet av studien visar även att lärarna i förskoleklass har kommit att arbeta mer målstyrt, samt att verksamheten blivit mer skolifierad eftersom pedagogiska och ämnesmässiga inslag från skolans verksamhet har införts. Vidare upplever förskollärarna dels att likvärdigheten i undervisningen mellan olika skolor har ökat med de nya skrivningarna gällande förskoleklassen och dels att de idag tillhör skolans arbete och traditioner i större utsträckning än tidigare. Med skrivningarna för förskoleklassen anser förskollärarna även att statusen höjts eftersom deras yrkesroll och profession stärkts. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att de nya skrivningarna för förskoleklassen i Lgr 11 har uppfattats som positiva. Visserligen har gränsen mellan förskola och förskoleklass ökat i och med skolifieringen, men gränsen mellan förskoleklass och grundskola har minskat på grund av en ökad samverkan. De nya skrivningarna har gynnat förskollärarna eftersom deras uppdrag blivit mer tydligt, vilket bidragit till en mer likvärdig undervisning i förskoleklassen.

I den svenska skolan har antalet obligatoriska avstämningar ökat. De införs allt tidigare under elevens skoltid. Höstterminen 2019 genomfördes i förskoleklassen för första gången kartläggningsmaterialet Hitta språket, med syfte att vara ett stöd i undervisningen och i arbetet med att identifiera elever som är i behov av stöd eller utmaningar. Denna studies syfte är att öka förståelsen för lärares erfarenheter av det nya kartläggningsmaterialet, hur det påverkar verksamheten, förekomsten av tidiga insatser, extra anpassningar och särskilt stöd och betydelsen för överlämningen till årskurs 1. Studien är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografisk metodansats och består av en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer av lärare och speciallärare/specialpedagoger verksamma i förskoleklass. Undersökningen genomfördes i två kommuner, enkäten besvarades av 33 lärare och av dessa deltog åtta i intervjuer. I resultatet framgår att det finns både för- och nackdelar och materialet upplevs som bra men omfattande. Det är svårt att göra bedömningar och yttre faktorer påverkar genomförandet. Materialet leder till kollegiala samtal kring barns förmågor och tankar om hur undervisningen kan utformas. Samverkan med specialpedagogisk kompetens har ökat och det kommer att vara ett beydelsefullt verktyg vid överlämningen till årskurs 1. Två synsätt framträder i studien, att se kartläggningen som ett test eller en del i undervisningen som de följer upp under året. Införandet av ett nationellt kartläggningsmaterial har i studien visat sig medföra att lärarna upplever att målen för arbetet i förskoleklassen blir synliggjorda, ett yrkesspråk utvecklas, verksamheten får ökad status och förutsättningarna för likvärdighet ökar.

Taluppfattning innebär att förstå tals betydelse, relation och storlek. Taluppfattning ses som en grundläggande förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig matematikundervisningen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att ta reda på hur forskning beskriver begreppet grundläggande taluppfattning och hur undervisning kan möjliggöra för elever att utveckla en god taluppfattning. I studien undersöks vad kurslitteratur, Skolverket samt internationell och svensk forskning framhåller om området. Materialet har inhämtats via litteratur och genom databassökningar. Taluppfattning och tals användning är en del av det centrala innehållet i kursplanen i matematik. Trots detta visar internationella undersökningar att de kunskaper som krävs för att utveckla en grundläggande taluppfattning är otillräckliga hos svenska elever i årkurs 4.  Resultatet visar att forskare i stort sätt är överens om vad taluppfattning innebär men de väljer att beskriva begreppet på delvis olika sätt och med varierande fokus på vad som är viktigt. Enligt artiklarna som har studerats innebär det att elever har utvecklat en grundläggande taluppfattning när de har kunskap om positionssystemet, uppdelning av tal, uppskattningsförmåga, de fyra räknesätten och olika beräkningsmetoder samt symboler för tal och samband. Användandet av tallinje och konkret material kan utveckla elevers grundläggande taluppfattning. I diskussionen framkommer varför denna studie är viktig för vårt framtida yrke som lärare och det konstateras att studien har gett en bred inblick i ämnesområdet. Det är viktigt att lärare är medvetna om elevers taluppfattning och hur undervisning kan planeras för att stötta elever så att de utvecklar en god taluppfattning.

Med studiens syfte vill vi belysa de metoder och arbetssätt som främjar elevers förstaspråksutveckling och andraspråksutveckling i undervisningen. I studien används begrepp från det sociokulturella perspektivet. De är den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel och flerspråkighet/tvåspråkighet. Intervjuer och observationer har använts för att ta reda på hur två förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskoleklass. Resultatet visar att förskollärarna saknar resurser för inkludering av elevers modersmål (första språket) i undervisningen. Observationerna visar hur förskollärarna arbetar för att elever ska utveckla det svenska språket (andraspråket). I intervjuerna beskriver förskollärarna sitt förhållningsätt där de använder sig av tydlighet, korta instruktioner och upprepningar i mötet med flerspråkiga elever.

Denna kvalitativa studie bygger på empiri från 12 intervjuer fördelade på lika många förskollärare i förskoleklass, lärare i åk1 och speciallärare med yrkeserfarenhet inom läs- och skrivundervisning. Vår avsikt var att ta reda på informanternas uppfattningar om skriftspråksundervisningens innehåll och specialpedagogiskt stöd samt om genomförda och kommande reformer i förskoleklass. Vad gäller skriftspråksundervisningens innehåll i förskoleklass fann vi en enighet hos informanterna om vikten av att öva fonem-grafem kopplingar, bygga ordförråd och att stimulera elevernas muntliga förmåga. Däremot fann vi en oenighet i informanternas uppfattningar om själva skrivundervisningen. Åsikterna gick isär när det gällde huruvida eleverna ska tränas i att forma bokstäver rätt och använda sig av rätt pennfattning eller om sådana aktiviteter hämmar glädjen hos eleverna. Vår frågeställning om stöd till elever i förskoleklass synliggjorde att specialpedagogiskt stöd förekom i mycket begränsad utsträckning och mest i form av handledning eller utredning av elevers behov. Uteblivet stöd berodde inte på att pedagogerna inte upptäckte elever i behov av stöd utan att förskollärarnas anmälan ofta möttes av ”vänta och se”. Vår frågeställning om informanternas förväntningar på reformernas betydelse gav oss insikten att behovet av samverkan mellan förskoleklassens och skolans pedagoger är stort. En samverkan som är särskilt viktig nu när syftet med förskoleklassen förändrats från att ha varit en social bro mellan förskola och skola till att bli mer av en del av skolans kunskapstrappa.