Denna studies syfte var att ta reda på skolaktörernas uppfattningar kring grundskolans förändringar. Förändringarna som de vetenskapliga artiklarna samt avhandlingarna nämner är att skolaktörerna tidigare uppfattade det som att läroplanen bland annat hade bidragit till att skolaktörernas arbetsuppgifter hade förändrats. Även att förskoleklassen och fritidshemmet integrerades med grundskolan var en förändring som frekvent nämndes. Detta uppfattade skolaktörerna, i tidigare forskning, som att det påverkat deras yrkesroll (Andersson2013,Holm &amp; Lundström 2011). Vår studie genomfördes genom sju intervjuer med olika skolaktörer såsom skolchef, rektor, klasslärare, fritidspedagog och förskollärare. Skolaktörerna i vår studie samt i avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna hade en variation av uppfattningar kring många förändringar som har skett inom grundskolans värld. Vår studie är inspirerad av det andra steget i en fenomenografisk studie, eftersom det endast var intressant att lyfta skolakötrernas uppfattningar kring förändringar. Denna studie sträcker sig från 30 år tillbaka fram till idag. I bakgrund- och resultatdelen framgår det tydligt att uppfattningarna kring de olika förändringarna är olika och både för - och nackdelar belyses. Det ter sig som att förändringar i grundskolan påverkar starkt och implementeringen av de olika förändringarna tar tid. Skolan bör förändras i takt med att samhället förändras. En slutsats som kan dras är att skolaktörerna i både tidigare forskning och i vår studie uppfattar förändringarna som svåra och tidskrävande. I framtida studier hade forskning kring förändrade yrkesroller på grund av omstruktureringar kunnat ges mer plats och skapat ett intressant forskningsområde. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att undersöka och tolka förskoleklasspedagogers erfarenheter och upplevelser kring mottagandet av nya eleverna och den medföljande övergångsprocessen som sker. För att få syftet besvarat användes intervjuer som metod där sju olika pedagoger verksamma i förskoleklass medverkade från sex olika skolverksamheter från en kommun i norra Sverige. Studien visar att det finns en stor variation men även likheter kring hur mottagandet och övergångsprocessen kan gå till och hur pedagoger resonerar kring den. Det framkommer också att det finns mycket likheter mellan vilka områden pedagogerna värderar där ett framträdande begreppet som de presenterar är trygghet. Barn måste känna en trygghet i relationer och miljö för att må bra och för deras fortsatta lärande och utveckling. / <p>2019-12-20</p>

Inledning: Vi har valt att fördjupa oss inom ämnet matematiksvårigheter eftersom det finns beskrivet i litteraturen att elever som uppvisar matematiksvårigheter riskerar att få en negativ inställning till matematik. Det kan leda till att elever går miste om väsentliga kunskaper som i sin tur kan påverka lusten att lära även i andra ämnen i skolan. Att ha förmågan att matematisera innebär att kunna tänka, resonera och hantera matematik. Att matematisera är en förutsättning för att självständigt klara vardagen i dagens samhälle. En inverkande faktor på elevers inställning till matematik kan vara det sätt varpå lärare arbetar kring ämnet. Syfte: I den här studien syftar vi att undersöka elevers förutsättningar för matematiskt lärande i förskoleklass. Vi vill undersöka vilken koppling lärares användning av formativ undervisning har i mötet med elever som uppvisar matematiksvårigheter. Vi vill även ta reda på om lärare i förskoleklass upplever att de har tillräckliga kunskaper för att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sitt lärande. Vidare vill vi undersöka om de resurser som finns att tillgå och de lärmiljöer som omger elever som uppvisar matematiksvårigheter i förskoleklass utgör ett tillräckligt stöd i deras undervisning. Metod: Med hjälp av en kvantitativ undersökning redogör vi för de metoder vi använt för att få ett relevant urval för vår undersökning. Vi redogör för utformningen av den enkät vi skapat som ligger till grund för insamlandet av data kring vårt syfte och frågeställning och enkätens olika delar som vi sedan kodat och analyserat. Under metod presenterar vi även hur vi konstruerat missivbrev, brev till lärare i förskoleklass och urval av deltagare i studien. Resultat: Som sammanfattning kan sägas att lärarna som har deltagit i studien har en god tilltro till sin matematiska kompetens och sitt sätt använda sig av formativ undervisning. Lärarna beskriver vidare att de lärmiljöer som omger eleverna i förskoleklass, både den fysiska- och den psykosociala lärmiljön är relativt god och tillåtande och stimulerar elevernas matematiska förmåga. Något som framkommer i de svaren lärarna i studien har lämnat angående resurser i skolan visar ett relativt brett missnöje.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares livsvärldar för att beskriva deras upplevelser av fenomenet barns övergångsprocess från förskola till förskoleklass. För att svara till studiens syfte ställs frågeställningarna: Hur upplever förskollärare den övergång barn gör från förskola till förskoleklass? och Hur kan essensen av barns övergångsprocess beskrivas? Fenomenologi förenad med hermeneutik utgör studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens resultat synliggör att barns övergång från förskola till förskoleklass upplevs av förskollärarna som en process som är både komplex och väcker känslor. Slutsatsen av resultatet visar att relationer är en grund i övergångsprocessen samt att det finns ett behov av att utveckla övergångsprocessens generella struktur och samverkan mellan förskollärare och lärare i förskoleklass.

Vi har i vår uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport från Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begränsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i läroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lärande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsättningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser på ovanstående och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. Vårt insamlade datamaterial analyserades med hjälp av vår teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-åringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling. I vårt resultat kunde vi tydligt se att samtliga intervjupersoner tycker att leken har en stor betydelse i verksamheten, dock kunde vi se en variation i hur de ser på begreppet lek, antingen som fri lek eller som lekfullt lärande. Detta i kombination med vilken inomhusmiljö de har att tillgodose sig med låg till grund för en komplex insyn i förskoleklassens verksamhet.

Övergångar mellan olika skolformer innebär förändringar. Vad övergången från förskola till förskoleklass innebär utifrån barns perspektiv med kamratrelationer och pedagogers arbete med relationer är grunden för min studie.Arbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som underlag. Det medverkade 12 barn i förskoleklass och fyra förskollärare. I analysen utgår jag från teorier kring övergångskompetens, kamratrelationer och kamratkultur. Den aktuella studien visar barns syn på kamratrelationer i övergångar. Kamratrelationer är det barnen påtalar som viktigast i sin nya tillvaro i förskoleklass. Att skapa en ny gemenskap och nya relationer är det barnen lägger mest vikt vid. Studien visar att barn har erfarenheter av övergångar i förskolan och kan därmed utveckla en viss övergångskompetens, vilka de eventuellt har en viss nytta av i övergången till förskoleklass och vidare till årskurs 1. Pedagogernas arbete i förskolan är förebyggande i syftet att låta barnen bli mer självständiga och förberedande inför övergången med besök på skolan. Förskollärarna i förskoleklass arbetar med kamratrelationer genom olika samarbetsövningar. De ger barnen verktyg för ett relationsskapande och en tillhörighet i den nya gruppen, barnen får därmed förutsättningar att skapa en ny kamratkultur. Nyckelord: Förskoleklass, identitetsskapande, kamratkultur, kamratrelationer, övergångar

SammanfattningSvantesson, Marie (2016). Olika aktörers perspektiv på övergångar för barn från förskola till förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp.KunskapsbidragAlla övergångar innebär att lämna det invanda och trygga för att förflytta sig både fysiskt och framförallt psykiskt till något nytt. Hur övergången ser ut i det undersökta rektorsområdet och vad de bygger sitt arbete på samt vilka utvecklingsområden som det kan finnas där, anser jag vara av intresse att studera närmre. Framförallt för att arbetet med övergångar aldrig får stagnera, det är ett levande arbete som måste underhållas med alla berörda parters perspektiv tillgodosedda. Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka vilka perspektiv olika aktörer med skilda professioner, inom samma rektorsområde, har på övergången för barn från förskola till förskoleklassen. Deras syn på hur kunskap och tidigare erfarenheter av barnen bör och kan tas tillvara speglas och lyfts fram och då med en specifik vinkling på barn i behov av särskilt stöd. TeoriFör att titta på hur förskolan och skolan rent organisatoriskt arbetar med övergångar har jag använt mig av systemteori enligt Öquist (2008) och då specifikt i vissa fall tittat på olika nivåer enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori beskriven enligt Nilholm (2016). Både nationell samt internationell forskning kring övergångar från förskolan till förskoleklass presenteras och är till hjälp för att analysera mina resultat i studien. MetodArbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt informella samtal och observationer tillsammans med min arbetslivserfarenhet och textanalys av dokument, som används vid övergångar som underlag. I den empiriska delen av studien figurerar personal från fyra förskolor, förskoleklassens personal, två specialpedagoger med skilda verksamhetsområde, en biträdande förskolechef samt en biträdande rektor. Sammanlagt 11 intervjuer är genomförda och transkriberade i sin helhet. Den empiriska delen tolkas med en hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman 2011). ResultatResultatet från studien visar på brister i insyn och samverkan mellan verksamheterna. En uppdatering av den dokumentation som används vid överlämning mellan förskolan och förskoleklassen är under omarbetning med ett nytt system för detta som sjösätts inom kort. Det visar sig även att sekretessbestämmelserna som är olika för verksamheterna kan ställa till det ang. vad för information som får lämnas vidare. Ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna är viktigt för pedagogerna att upprätthålla. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen spelar en stor roll i arbetet med övergångar. Professionens roll som samordnare och som stöd för både barn, vårdnadshavare samt inte minst kollegor framträder i studien.Slutsats Min slutsats är att arbetet med övergångar aldrig får stagnera. Det är viktigt att tänka på att hålla samarbetet och samverkan mellan verksamheterna levande och aktuellt för att underlätta, skapa och bibehålla en förståelse för varandras arbetssätt och arbetssituationer.Nyckelord: Förskoleklass, preschool class, samverkan, sekretess, transitions, övergångar, överlämningssamtal.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen. Avsikten var att med kvalitativ metod belysa hur pedagoger och barn ser på läsinlärningsprocessen. För att ta reda på varför och hur metoderna används genomfördes observationer i barngrupper och intervjuer med förskollärare i två förskoleklasser. Resultatet visar att förskoleklassernas metoder bygger på språklekar och läsning. Slutsatsen är att metoderna används för att de är beprövade, ger bra resultat och stöder sig på litteratur framtagen genom forskning om läsinlärning. Arbetet bygger på att barnen fått en förståelse för det skrivna språket genom talspråket i kommunikation med andra. Det gick att iaktta och utläsa att barnen var aktiva och tycker det är roligt att lära sig läsa på de sätt som respektive metod används. Undersökningen visar att pedagoger inte konsekvent är metodinriktade utan snarare målinriktade och utgår från metoder som ger bra resultat och passar eleverna.

Sammanfattning/Abstract Linda Bäckström (2015). Samspel och kommunikativa strategier – en fallstudie i förskoleklassen barn som utmanar. (Interaction and communication strategies - A casestudy in pre-school class about children who act challenging). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att belysa och studera hur interaktion och förhållningssätt ser ut mellan pedagoger och utmanande barn i en förskoleklass, och hur dessa speglas i olika kommunikativa strategier. Vidare syftar studien på att undersöka och bidra med kunskap om vilka proaktiva och åtgärdande strategier som kan underlätta för en inkluderande och fungerande lärandemiljö. Undersökningen har som mål att öka förståelsen kring vikten av ett fungerande samspel och en bra kommunikation mellan pedagoger och barn som utmanar i skolmiljön. Frågor som behandlas är; Vilka kommunikativa strategier använder sig pedagogerna av när ett barn på något sätt utmanar i verksamheten? När och på vilket sätt använder sig pedagogerna av specialpedagogens kompetens i relation till undervisning, lärandemiljön samt i proaktiva insatser, för att minska risken att något barn faller utanför ramarna? Hur är verksamheten strukturerad för att fånga barns olikheter? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett maktperspektiv, samt den kommunikativa samspelsteorin. Inom dessa teoretiska utgångspunkter används centrala begrepp som analytiska redskap vid analys, tolkning och beskrivning av metod. Utgångspunkterna för teorin är grundade på en empirisk insikt som stämmer överens med studiens syfte och metod. I studien ingår två förskoleklasser och sex pedagoger. Datainsamlingsmetoderna är halvstrukturerade intervjuer samt deltagande observationsstudier av 52 barn och sex pedagoger, vilket ger underlag för bearbetning, analys och tolkning. Arbetsgången i studien följer en kvalitativ analys som utgår från en hermeneutisk tolkning influerad av en etnografisk ansats. Implikationer; I resultatdelen tolkas det empiriska materialet utifrån en integrerad analys kopplat till sju olika rubriker; Definition och tolkning av barn som utmanar, kommunikativa strategier och bemötande, samspel och förhållningssätt, den inkluderande och proaktiva lärandemiljön, specialpedagogens roll, verksamhetens struktur samt makt och kontroll. Vidare analyseras transkriptionerna från intervjuanalyserna samt anteckningarna från observationerna tillsammans med forskning, teori och tankegångar bildar en textnära analys kring de olika beskriva fenomenen med utgång av studiens frågeställningar. Analysen ligger till grund för det relationella perspektivet vilken innebär att den specialpedagogiska verksamheten samspelar med övrig pedagogisk verksamhet i skolan, och att förändringar i organisation, grupp eller individnivå antas kunna påverka möjligheterna att uppfylla vissa mål. Analysen visar att samtliga pedagoger använder sig av någon form av strategi, forskningsbaserad eller uppkommen efter egen erfarenhet. Detta kan vara strategier såsom att använda sig av ett lågaffektivt bemötande, att möta barnen i deras känsla och konkretisera denna samt använda sig av ett samspel där man hittar barnets kärna; att se barnet innanför det utmanande beteendet. Här poängterar Eresund och Wrangsjö (2008) att det är i den komplementära zonen det sker en utveckling av anknytningsmönster. Men det gäller att hitta en balans i ett dyad-samspel, i form av en reglering av avstånd och närhet. Gällande det proaktiva arbetet har de flesta informanterna av skilda anledningar svårt att konkretisera hur de arbetar med detta, men ett exempel av proaktivt arbete är det som kallas organiserad fri lek, vilket uppkommit som proaktiva insatser för en mer inkluderande lärandemiljö, och som enligt informanterna anses ha fallit väl ut hos både pedagoger och barn. Några pedagoger önskar dock en mer förebyggande inriktning samt att de använder sig av handledning i högre grad. För att fånga barns olikheter och för att minska risken att någon faller utanför ramarna, anser sig de flesta pedagoger ha ett tillåtande klimat där alla barn blir sedda och bekräftade, samt befinner sig i en begriplig miljö. Cothran och Ennis (1997) visar bland annat att lärarens personlighet är avgörande för maktförhållandet mellan lärare och elev. I deras studie är två maktstrategier funna; strategiskt tillbakadragande samt förhandlingar och utbytessystem, som det ges exempel på från den här observationsstudien under analysdelen. Slutsatsen visar på vikten av kommunikationen och att man bemöter barnen i deras lärande, vilket även Williams och Pramling-Samuelsson (2000) belyser, men i den här analysen vinklas detta även mot samspelsteorin. Barns lärande sker i sociala sammanhang och barn påverkas av de vuxnas attityder. Bemötandet är alltså avgörande för utvecklingen om barn kommer att skapa en positiv självbild och i detta är delaktighet, kommunikation och lärande mycket viktiga aspekter, vilket även går att avläsa i läroplanen (Skolverket, 2011). Flera studier med liknande eller andra teoretiska utgångspunkter visar att bland annat lektionerna är en lärandesituation där makt utövas med hjälp av ordning och regler, vilket även visade sig i denna studie där skilda forskningsaspekter, bland annat Foucaults maktteori, tolkas kring makt.

Studien undersökte hur lärare arbetar språkutvecklande för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Enligt skollagen klassificeras förskoleklasselever som är nyanlända inte som nyanlända elever och har därför de inte samma rättigheter och tillgång till stöd som nyanlända elever. Studien omfattade fem intervjuer med lärare inom samma kommun och tre frågeställningar utformade de teman som undersöktes. Frågeställningarna berörde vilka praktiska arbeten som användes för språkutveckling hos förskoleklasselever som är nya i det svenska språket, hur kartläggning användes för de eleverna och hur lärare upplevde det språkutvecklande arbetet. Ramfaktorteorin användes för att undersöka de faktorer som påverkar den språkutvecklande undervisningen och dess innehåll.    Studiens resultat visade på att praktiska arbeten i hög grad fokuserade på att konkretisera information och förstärka budskap, vilket kunde ske med användning av bildstöd, konkret material och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bornholmsmodellen var ytterligare ett vanligt förkommande arbetssätt hos intervjupersonerna i syfte att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Språkbad förekom även som ett praktiskt arbetssätt för elever som är nya i det svenska språket, som i denna kontext handlade om att utsätta eleverna för språket och utvidga deras svenska ordförråd. Samtliga intervjupersoner kartlade eleverna med Hitta språket och Hitta matematiken, i enlighet med att det är ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklassen. Utöver den obligatoriska kartläggningen, kartlades inte elever som är nya i det svenska språket på sätt som avvek från resterande elever i klassen. Samtliga intervjupersoner upplevde att det fanns olika faktorer som påverkade deras arbete för språkutveckling för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket. Sådana faktorer var bland annat obligatoriska kartläggningsmaterial, tid, tillgång till personal och resurser, gruppsammansättning och placering av eleverna i klassrummet. Studiens resultat visar på att de praktiska arbetssätt som intervjupersonerna i studien använde för förskoleklasselever som är nya i det svenska språket inte speglar det ledande forskningen inom språkutveckling. Det kan ifrågasättas om förskoleklasselever som är nya i det svenska språket får det stöd som de är i behov av, vilket kan bero på att de exkluderas från definitionen av nyanlända elever.