Syftet med studien är att undersöka barns fysiska aktivitet i den fria leken i en förskoleklass. I denna fältstudie används observationer under tider då barn leker fritt. Studien kompletterats även med intervjuer. Avsikten med studien är att skapa en förståelse för vad barn väljer att leka och aktivera sig med på en tid som är fri och inte styrd av pedagog, men också om hur pedagoger och miljön är påverkande för barns val av lek. Studien grundar sig på en sociokulturell teori. Forskning visar på att barn idag är inaktiva och det har många negativa påföljder. De slutsatser som studien visar är att de barn som ingår i studien är samtliga fysiskt aktiva i den fria leken, men att pojkar och flickors lekar ser delvis olika ut. Det framkommer i studien att miljö och pedagoger är viktiga komponenter för barns fysiska aktivitet.

En av lärarens allra viktigaste uppgifter är att lära alla elever att läsa. Tyvärr finns det alltid elever som stöter på problem i sin läsinlärning och som av en eller annan anledning utvecklar lässvårigheter. Forskning har visat att tidiga insatser är mest verkningsfulla vilket innebär att lärare måste klara av att tidigt identifiera de elever som kan komma att behöva extra stöd. Syftet med detta arbete är att synliggöra lärares åsikter kring tidig identifiering av de elever som riskerar att utveckla lässvårigheter samt att undersöka hur en eventuell identifiering går till i praktiken.   För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sju lärare verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har berört lärarnas syn på tidig identifiering, om möjligheter och svårigheter med tidig identifiering samt hur eventuell identifiering går till i praktiken. Resultatet visar att lärare anser att tidig identifiering av lässvårigheter är fördelaktigt och viktigt. Genom informella observationer av elevers språkutveckling och resultat från mer formella kartläggningar anser lärarna att de klarar av att identifiera de elever som ligger i riskzonen för att utveckla lässvårigheter. / One of the most important tasks teachers have is to teach all students how to read. Unfortunately, there are always students who encounter difficulties in their reading development and who, for one reason or another, develop reading difficulties. Research has shown that early intervention is most effective, which means that teachers need to identify these difficulties in students at an early stage. The purpose of this study is to highlight teachers’ opinions about early identification of those at risk of developing reading difficulties and investigate how teachers manage to conduct these identifications in practice.   This study consists of qualitative interviews with seven teachers in preschool class. The interviews have been focused around teachers’ views of early identification, on advantages and difficulties with early identification and how early identifications are done in practice. The results show that teachers believe that early identification of reading difficulties is advantageous and important. Through informal observations of students’ language development and results from more formal tests teachers believe that they are able to identify students who are at risk of developing reading difficulties.

Övergången från förskolan till förskoleklassen är en stor förändring för barnen. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar från förskolan till förskoleklassen organiseras av lärare och hur barnens upplevelser av dessa ser ut. Via intervjuer med lärare har vi samlat in data på hur organisationen för övergångarna ser ut på två olika skolor och i gruppintervjuer med barnen har vi samtalat om deras upplevelser av övergången. I resultatet lyfter vi hur lärarnas inre process för övergången ser ut och vilka yttre villkor de har haft att förhålla sig till. Vi lyfter även utifrån barnens svar hur lärarnas organisation i form av den inre processen har tagit sig uttryck samt om vi kan se några yttre faktorer som inte är påverkbara för varken lärarna eller barnen. Inre processer, yttre villkor och yttre faktorer är tre analysbegrepp vi har utformat i enlighet med ramfaktorteorin.

No description available.

The purpose of this qualitative study was to investigate how the progression appears in the teaching of subtraction between preschool class and grade 1. What was examined was whether the teaching in subtraction is interrelated be- tween these grades or whether it differs completely. In order to find this out, interviews were conducted with employed qualified teachers in pre-school class and grade 1. Through these interviews we got to learn about the teachers' stories about how they work and what influences their choices in their work on subtraction. A teaching media analysis was also carried out on the teaching materials that teachers stated they used in the teaching of subtraction. The re- sults show that teachers in pre-school class work very much with laboratory teaching materials in their teaching as well as in whole class or smaller groups, while teachers in grade 1 work less in whole class/groups but more with indi- vidual work. The work in grade 1 proves to be more focused on the fact that teachers want something to assess the students compared to the preschool class' work where much of the learning is done through play. The results show that preschool teachers work either very little with subtraction or not at all com- pared to primary school teachers in grade 1 where subtraction is practiced on a regular basis. In preschool the terminology that is used is both formal and informal, however, overall more informal words are used compared to grade 1 where more formal words are used. The results also show that preschool teach- ers prepare the subtraction strategy step-by-step calculations. In grade 1 the strategy step-by-step calculations are used as well as the numerical calculations strategy. / Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur progressionen ser ut i subtraktionsundervisning mellan förskoleklass och årskurs 1. Det som un- dersöktes var om undervisningen i subtraktion hänger samman mellan dessa årskurser eller om den ser helt olika ut. För att få reda på detta genomfördes intervjuer med verksamma behöriga lärare i förskoleklass samt årskurs 1. Ge- nom dessa intervjuer fick vi ta del av lärares berättelser om hur de arbetar och vad som påverkar deras val i sitt arbete med subtraktion. En läromedelsanalys genomfördes även på de läromedel som lärare uppgav att de använde sig av i subtraktionsundervisningen. Resultatet visar att lärare i förskoleklass arbetar väldigt mycket med laborativa läromedel i sin undervisning samt i helklasser eller mindre grupper medan lärare i årskurs 1 arbetar betydligt mindre del i helklass/grupper men desto mer med individuellt arbete. Arbetet i årskurs 1 visar sig vara mer inriktat på att lärare vill ha något som de kan bedöma ele- verna på jämfört med förskoleklassens arbete där stor del av lärandet sker ge- nom lek. Resultatet visar att lärare i förskoleklass arbetar väldigt lite eller inte alls med subtraktion till skillnad från årskurs 1 där subtraktion tränas regel- bundet. Terminologin som används i förskoleklass är en kombination av in- formella och formella ord, dock merparten informella ord till skillnad från årskurs 1 där det används mer formella ord. Resultatet visar att lärare i för- skoleklass förbereder subtraktionsstrategin stegvisa beräkningar och i årskurs 1 tränas strategierna stegvisa beräkningar samt talsortsvisa beräkningar.

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användas / In this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it.

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

Inledning Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse. Forskningsfrågor • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass? • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass? • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass. Resultat I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.

Forskningsansatsen i denna studie var mixed method där ett strukturerat observationsmaterial, ECERS-R, användes tillsammans med kompletterande kvalitativa intervjuer. Metodansatsen var multipel fallstudie där fem förskoleklasser observerandes. Syftet var att undersöka kvaliteten i lärmiljön, såväl den fysiska miljön som den pedagogiska och sociala. Data har analyserats med en komparativ analysmetod. I den kvantitativa delen har skattningarna från observationsmaterialet jämförts inom varje delområde och i den kvalitativa delen låg fokus på att hitta mönster och teman. Resultaten visade att alla förskoleklasser hade god kvalitet och ett totalt medelvärde som endast skiljde ett par tiondelar. Diskussion fördes om att förskoleklasserna var mer lika än olika, något som skiljde sig från tidigare forskning. Högst kvalitet hade förskoleklasserna gällande språk och samspel medan utbud och variation av böcker var sämre och läshörnorna lämnade mer att önska. För att höja kvaliteten diskuterades vikten av medvetenhet hos pedagogerna gällande bristen på spontan bokläsning hos eleverna. Samspelet mellan vuxna och barn var mycket bra i klasserna medan pedagogerna fick arbeta olika mycket för att samspelet barnen emellan skulle fungera. Lägst kvalitet hittades inom området leka och lära, där material relaterat till sand- och vattenlek, rollek och förståelse för olikhet drog ner medelvärdet. Även här diskuterades medvetenheten hos pedagogerna som en faktor till ökad kvalitet. Alla förskoleklasser gjorde anpassningar gällande barn i behov av stöd och ECERS-R-mätningen visade god till mycket god kvalitet. Vilket specialpedagogiskt stöd som skolorna fick varierade dock och det fanns en förhoppning om utökat stöd i och med att förskoleklassen blivit obligatorisk. Vikten av tidigt specialpedagogiskt stöd diskuterades. Utmaningarna enligt pedagogerna var framförallt tiden: för planering, för barn i behov av särskilt stöd och till barn som behöver extra utmaningar. Barngruppsstorlek, att de bara har barngruppen under ett år, otillräckligt anpassade lokaler och för lite material sågs som ytterligare utmaningar.

Abstract The purpose of this study is to provide knowledge about how children in a preschool class use access strategies and exclusion strategies in the free play. Also why children exclude each other during play. The questions of the study are: What access strategies do children in preschool class use during the free play? What exclusion strategies do children in preschool class use during the free play? Why do children exclude each other during play? To investigate this, I have been non-participating observer in a preschool class. I have used the fifteen access strategies of William Corsaro (1979) and Tellgren's (2004) eight exclusion strategies. The result of the study shows that the preschool class children often use verbal access strategies together with nonverbal strategies. And that those strategies together are more successful than to only use the non-verbal access strategies. The results also indicate that the children's exclusion strategies take place more discreet and inside the play. The children exclude each other to protect their established communities or play groups. The children at the top of the hierarchy are the ones who determines which ones should be included and excluded. My conclusion is that children are skilled users of play strategies and they learn from each other what access strategies are working and what exclusion strategies are being accepted by other children and by the teachers.