AbstractFörskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen.Gabrielle Aldenhov och Mariana RosvallAldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Samspel, lek och lärande är ett pedagogiskt sätt att engagera sexåringarna för att nå ny kunskap. Vad anser utvecklingssamordnaren och pedagogerna i förskoleklasserna om det här? Hur ser förskoleklassernas verksamheter ut? På vilket sätt är de baserade på lekens grunder? Våra teoretiska utgångspunkter i arbetet är det sociokulturella perspektivet och forskning kring leken. Lek, skola och samspel är också viktiga begrepp som bearbetas under arbetets gång. Den metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågor har varit intervjuer med informanterna. Resultaten vi har kommit fram till är att leken är nyckeln till kunskap i förskoleklassen och att förskoleklassen är en mix av förskolan och skolan. Pedagogerna i förskoleklasserna har stora möjligheter att lägga upp sina respektive verksamheter så länge de följer strävansmålen i läroplanen (Lpo-94). Nyckelord: förskoleklass, sexåringar, pedagoger, lek, skola.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring hur elevers flerspråkighet synliggörs i förskoleklassen. Det undersöktes genom att ta reda på hur lärare planerar för och arbetar med språklig mångfald i undervisningen, samt hur den språkliga mångfalden blir synliggjord för eleverna i klassrumsmiljön. Under två dagars observation av en lärare i förskoleklass, följt av en intervju, framkom det att lärarens förhållningssätt till flerspråkighet var avgörande för de flerspråkiga elevernas förståelse, deltagande och interaktion i undervisningen. När läraren medvetet synliggjorde den språkliga mångfalden bidrog det till ett ökat deltagande och ökad interaktion i klassrummet. Resultatet av studien gav indikationer på att det finns behov av mer utbildning för lärare gällande andraspråksinlärning och transspråkande som pedagogik. Trots en vilja att möta de flerspråkiga elevernas behov, finns inte kunskap om hur det kan göras i praktiken. Avslutningsvis ger studiens resultat implikationer för ytterligare forskning om vilket stöd och vilken kunskap som delges yrkesverksamma lärare i mötet med flerspråkiga elever i skolan.

Denna studie syftar till att få mer kunskap om hur F-3 lärare tänker om att arbeta med konkret material och hur de tänker att elever lär av att arbeta med konkret material. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys efter att fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med F-3 lärare. Studiens resultat visade att lärarna beskrevfem olika sätt att använda konkreta material på. För det första visar och förklarar lärarna föreleverna hur materialet används för att sedan härma lärarna och utforska själva. För detandra använder lärarna olika representationsformer för att eleverna ska lära sig på olika sätt.För det tredje kombinerar lärarna läroböcker och konkret material för att eleverna inte skabli beroende av det ena eller det andra. För det fjärde använder lärarna konkret material föratt introducera varje nytt arbetsområde. För det femte använder lärarna konkret materialför att knyta an till elevernas vardagliga liv. Resultatet visade även att lärarna hade olikauppfattningar kring hur konkreta material påverkar både undervisning och elevernas lärande. En av uppfattningarna är att konkret material bidrar till aktivering av elevernas sinnen. En annan uppfattning är att med hjälp av konkret material når man ut till de elever som2inte behärskar det svenska språket. Ytterligare en uppfattning är att konkret material används för att förtydliga och synliggöra det abstrakta i matematiken, fånga elevernas intresseoch befästa matematiska begrepp och kunskaper. Gällande lärarnas uppfattningar kring hinder med användningen av det konkreta materialet kan eleverna bli för bekväma med att använda konkret material, vilket kan medföra svårigheter att kunna genomföra uppgifternautan hjälp av konkret material. Ett annat hinder kan vara tidsramarna där förberedelsen föratt använda konkret material är tidskrävande. Ytterligare ett hinder kan vara när lärare saknar kunskaper kring hur konkret material kan användas. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det finns mycket som indikerar positivt med att använda konkret material och denackdelar som kan skönjas i resultatet relativt enkelt kan överbryggas och att med rättundervisningsstrategier utgör konkret material goda möjligheter för elever att lära sig matematik, vilket är i linje med pragmatismens idéer om lärande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3-lärares användning av högläsning i SV-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. De F-3-lärare som intervjuades beskrev att de använder högläsning som undervisningsmetod i sin SV-undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna uppfattar högläsning som en värdefull metod i SV-undervisningen och anser att det främjar elevernas läsförståelse, språkliga kompetenser och deras delaktighet i klassrummet samt skapar en positiv lärandemiljö och väcker elevernas egen lust att läsa.

Under höstterminen 2023 genomförde vi en studie med elever i årskurs 1, med syftet att undersöka om högläsning av engelska bilderböcker kan bidra till utökning av elevers ordförråd i årskurserna F-3. Studiens mål var även att kartlägga elevernas reaktioner på högläsningen samt deras vana vid att lyssna till högläsning av engelsk barnlitteratur. Genom att analysera hur högläsningen påverkade elevernas ordförråd, strävade studien också efter att öka förståelsen för elevers språkutveckling. De datainsamlingsmetoder som användes i studien var enkla observationer och experiment med högläsning av en engelskspråkig bilderbok. Dessutom genomfördes individuella ordtester före och efter högläsningen för att mäta förändringar i elevernas ordförråd. Resultaten av studien antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur positivt påverkar och utökar elevers ordförråd. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning inom området barnlitteratur, högläsning och språklärande och ger stöd för att inkludera högläsning av engelsk barnlitteratur som en del av engelskundervisningen, särskilt i de tidiga skolåren.

Studien syftar till att beskriva hur lärare uppfattar utomhuspedagogik som arbetsmetod i förskoleklass samt lärares didaktiska val i relation till utomhuspedagogik i förskoleklass. Det är en enkätstudie som främst utgår från kvantitativ metod med inslag av kvalitativ analys. Studien tar avstamp i didaktiskt perspektiv. Didaktiska frågeställningar och didaktisk modell i form av utvidgad didaktisk triangel ligger till grund för analys av resultatet. Resultatet grundar sig på 13 lärares enkätsvar. Resultatet visar att samtliga respondenter anger att de använder sig av utomhuspedagogik som arbetsmetod i mer än ett ämne. Frekvensen av utomhusundervisningvarierar mellan enstaka tillfällen per termin till återkommande inslag varje vecka. Oavsett i vilken omfattning lärarna i studien uppger sig använda utomhuspedagogik önskar så gott somsamtliga att undervisa utomhus oftare. Didaktiska val kopplat till var, varför, inom vad och för vem synliggörs. Möjligheter som framträder kopplat till utomhuspedagogik rör främst tankar kring olika sätt att lära in kunskap och variation av lärmiljö. I stort sett alla lärarna i studien anser att utomhuspedagogik kan ses som ett komplement till undervisning inomhus och att det kan möjliggöra ytterligare lärande. Hinder som lärarna uttrycker för att bedriva utomhuspedagogik berör organisatoriska aspekter samt elevers undermåliga kläder. Även brist på anpassat undervisningsmaterial för utomhusbruk lyfts av några lärare.

Internationella undersökningar visar på att svenska elevers läsförmåga försämrats under desenaste decennierna. Forskning visar på att högläsning är en undervisningsform som gynnarelevers språkutveckling. Därför är det betydelsefullt att lärare använder sig av högläsning i sinundervisning.I vår studie utgår vi från det sociokulturella perspektivet på lärande, där samspelet mellan eleveroch lärare är viktigt för att lärande ska ske.Syftet med vår studie är att undersöka hur en lärare i förskoleklass använder sig av högläsningsom en språkutvecklande aktivitet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer. Empirin harsedan analyserats och resultatet visar att vår informant använder sig av högläsning som enpedagogisk metod i strävan att utveckla elevernas språk.

Matematikkunskaperna i svensk skola har under senare år visat på negativa resultat i internationella mätningar, och därför tillsattes en ”läsa-skriva-räkna-garanti” som åtgärd (Skolverket, 2020b). Syftet med garantin är att eleven redan i förskoleklass ska erbjudas tidiga stödinsatser om hinder i matematikutvecklingen uppmärksammas, vilket även framhävs i forskningen. Som stöd för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede ska det obligatoriska kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” användas under höstterminen i förskoleklass, och specialpedagogisk kompetens ska vara delaktig vid analysarbetet av kartläggningen (Utbildningsdepartementet, 2019).   Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilken betydelse Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i matematik kan få för elevens matematikutveckling i förskoleklass. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är vi särskilt nyfikna på om den tidiga kart-läggningen leder till tidiga matematikinsatser i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tolv intervjuer genomfördes med förskoleklasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är verksamma i förskoleklass i olika omfattning. Resultatet av studien visar att ”Hitta matematiken” inte har förändrat arbetssättet i förskoleklass eller elevernas matematikutveckling i stor bemärkelse. Kartläggningsmaterialets resultat leder främst till att förskoleklasslärarna själva anpassar den ordinarie matematikundervisningen på gruppnivå. Speciallärare/specialpedagoger arbetar huvudsakligen med tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling. Insatser i matematik har i de flesta fall en åtgärdande funktion, när eleven redan är i matematiksvårigheter. Specialpedagogisk kompetens är främst kopplat till förskole-klass i form av handledning vid möten med förskoleklasslärarna. ”Hitta matematiken” kan på sikt leda till fler stödinsatser i förskoleklassen tror pedagogerna i studien, men det krävs dock ett medvetet utvecklingsarbete innan tidiga matematikinsatser i samverkan med special-pedagogisk kompetens blir ett naturligt inslag i förskoleklassens verksamhet.

Den här forskningsstudiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs 3 beskriver sin användning av grupparbeten i matematikundervisningen. Det undersöks även hur dessa lärare anser att grupparbeten utgör hinder i matematikundervisningen samt hur de anser att grupparbeten fungerar som möjligheter för elevers lärande av matematikkunskaper. I studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som kan ge en djup förståelse av lärares användning av och inställning till grupparbeten i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder vid grupparbeten. Resultatet visar även att det är viktigt med struktur och tydlighet vid tillvägagångsätt i grupparbeten. Det verkar även vara vanligt att elever ofta placeras i grupper med andra som är på samma matematiska kunskapsnivå i de tidiga årskurserna. I resultatet framkommer det även att lärarna anser att det både finns hinder och möjligheter vid grupparbeten. Utifrån det resultatet kan vi dra slutsatsen att det är nödvändigt att lärare har ett medvetet förhållningssätt om hinder och möjligheter för att kunna upprätta en strukturerad och inkluderande miljö där alla elever ges möjlighet att vara aktiva för att kunna delta i grupparbeten.

Tidigare forskning visar att motivation i matematik hos elever i förskoleklass och lågstadiet är avgörande för deras utveckling, prestation och engagemang. I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur lärare som är behöriga i förskoleklass och lågstadiet arbetar motivationsfrämjande för elever med låg motivation. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av självbestämmandeteorin som behandlar tre grundläggande behov för motivation samt inre/yttre motivation. Studiens datainsamlingsmetod var kvalitativ och fem lärare intervjuades. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna genom en tematisk analys. Denna analys ligger till grund för studiens resultat där våra tre forskningsfrågor besvarades. Vårt resultat visade fyra huvudsakliga klassrumsfaktorer som lärare upplever kan påverka elevers motivation; gruppåverkan, lärarens inställning, arbete i mindre grupper samt lustfyllt lärande. Resultatet visade också fyra exempel på arbetssätt som kan främja elevernas motivation; varierad undervisning, spel, elevernas inflytande samt beröm/belöningar. Till sist visade resultatet också att elevernas variation av kunskapsnivåer samt brist på resurser kan utgöra hinder för lärarnas motivationsfrämjande arbete. Den slutsats vi drar är att samtliga lärare i studien anser att motivation är en viktig del av matematikutvecklingen som de kontinuerligt tar hänsyn till, även om det motivationsfrämjande arbetet sällan har en avsatt tid i deras planeringar. Vårt resultat visar att det finns flera olika arbetssätt för att främja elevers motivation och att de olika arbetssätten kan stimulera antingen inre eller yttre motivation eller en kombination av de båda.