Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor. Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan. / The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools. The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.

Julia Fransson och Amanda Knutsson Rörelseglädje Hur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass. Antal sidor: 28 _______________________________________________________________________ Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehålla fysisk aktivitet där alla barn inspireras och känner rörelseglädje. På vilket/ vilka sätt arbetar förskollärarna för att få barn i förskoleklass att känna rörelseglädje och utveckla en fortsatt hälsosam livsstil? Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollärarna inte har funnit rörelseglädjen? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska få känna rörelseglädje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och få in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att arbeta med saker barnen är bra på för att på så sätt stärka deras självförtroende och självkänsla. Oftast är det de barn som är väl utvecklade motoriskt som uppskattar rörelseaktiviteter och därmed känner glädje. Resultatet visar att barn påverkas hemifrån och deras inställning till fysisk aktivitet är oftast liknande deras föräldrars.

Abstract The purpose of this survey is to examine how educators work with reading- and writing-skills in preschool with six year old children. I want to examine if the new curriculum, Lgr11, has affected the school teachers in their teaching of reading- and writing and if their work has changed through the years. Using a qualitative study, five preschool-teachers, working in preschool for several years, were interviewed to be heard of their thoughts about this topic. The survey shows that preschool-teachers are more familiar with the curriculum of today, in relation to previous curriculums. Much because of that the new one is more addressed to preschool compared with earlier curriculums but also that the teachers in an easier way can see the pupils’ way to knowledge. The preschools in the survey also work more and more similar to grade one. The difference is that the school uses more books and materials and that the preschool emphasis the importance of early childhood education in their business and that preschool teaches more knowledge about drama, music and the children play. A current question is how preschool and grade one can cooperate so that all pupils can develop their reading- and writing-skills as good as possible. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivinlärningen i förskoleklass. Jag vill undersöka om den nya läroplanen, Lgr11 (läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011), påverkat personalen i läs – och skrivundervisningen och om pedagogernas arbete förändrats under årens lopp. Med hjälp av en kvalitativ studie är fem förskollärare som arbetat under många år i förskoleklass intervjuade, för att få höra deras tankar om detta. Undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna i förskoleklass är mer insatta i den läroplan vi har idag i förhållande till de läroplaner vi haft tidigare. Mycket därför att den riktar sig mer till förskoleklass i jämförelse med tidigare läroplaner men också för att man kan se de kunskapskrav som eleverna ska nå på ett tydligare sätt än förut. Dessutom arbetar förskoleklasserna i studien alltmer liknande årskurs ett. Enligt de intervjuade lärarna är skillnaden att man i skolan använder sig av mer böcker och material och att förskoleklassen betonar vikten av förskolepedagogiken i sin verksamhet och tycker sig lära ut kunskap mer med hjälp av drama, musik och lek. En fråga som blir aktuell är hur förskoleklass och årskurs ett ska kunna samarbeta för att alla elevers fortsatta läs- och skrivutveckling ska bli så optimal som möjligt.

Bakgrund Inledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat beträffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs är rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lärares inställning), waldorfpedagogiken – det fysiska rummet, lek som lärande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgångspunkten som använts när vi analyserat vårt empiriska material är ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har även definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssätt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgång till grupprum, kan ha betydelse för lärare i deras pedagogik. Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där observationer och intervjuer har används som arbetsmetod för insamlandet av material. Genom våra observationer ville vi komma åt skillnader i den objektiva miljön och observationerna genomfördes därför i tre olika klassrum där det var olika fysiska förutsättningar när det gäller utformning, planlösning och yta i lokalen. Intervjuerna har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi som forskare fokuserat på hur individerna upplever förskoleklassens fysiska miljö. Det var klasslärarna i respektive rum, eller lärare med samma förutsättningar i rummet, som intervjuades och intervjuerna genomfördes med varje lärare enskilt. Resultat Resultatet visar att rummets utformning, planlösning och storlek har betydelse för lärarna när de ska utforma sin pedagogik. Men lärarens inställning till arbetssituationen och dennes förmåga att vara flexibel när undervisningen och rummet organiseras är viktiga delar att tänka på när lärare ska utforma en så bra inlärningsmiljö som möjligt.

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is “the zone for immediate development” and “learning by doing”. Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2). which language development approach has been the educators of preschool/ preschool class have chosen to promote the bilingual children's language development in the Swedish language? 3). what similarities and differences, I find the teachers' way of working with bilingual children? Method: To investigate and answer the purpose of this study was therefore qualitative approach through interviews are used. Results: The results show that both teachers in a preschool and preschool class are working with language development in order to encourage bilingual children's language development. Conclusions: The conclusions are to be able to speak several languages is an asset. Teachers should encourage bilingual children to speak their native language. To encourage bilingual children's language development using a variety of language development methods in the form of music, singing, rhymes and chants. Reading many books and to retell.

Title: From preschool to preschool in school – Expectations between parents, teachers and children Author: Maria Rask Gradin Mentor: Niclas Järvklo Term: Spring 2012   Abstract The aim of this study is to draw attention to the expectations between parents, children and teachers at preschools and teachers in the preschool in the school at the transition to preschool in the school. I also want to know how the mission is defined, and how it is met. Two preschools and two preschool in the school are the focus of my investigation. I interviewed teachers and parents, sent surveys to parents, observed children playing school and interviewed children about their thoughts and expectations for the preschool in the school there. The survey results show that all parties, except perhaps the children who did not express an opinion thereon, wants better cooperation between the preschool and school. All teachers expect children to be independent when they start preschool in school. The various examination subjects expectations were in fairly good agreement with each other. When the cooperation is not working desirable between preschool and preschool in the school, it is difficult to convey everyone's expectations and thus difficult to meet them, therefore, greater cooperation is desirable. In summary, the preschools and preschools in the schools in this study needs to develop greater cooperation to make it easier for the children in the transition between the preschool and the school. / Syftet med undersökningen är att uppmärksamma de förväntningar som råder mellan föräldrar, barn och pedagoger på förskolor samt pedagoger i förskoleklassen vid övergång till förskoleklass i skolan. Jag vill också veta hur uppdraget definieras, och hur det uppfylls. Två förskolor och två förskoleklasser är i centrum för min undersökning. Där har jag intervjuat pedagoger och föräldrar, skickat enkätundersökningar till föräldrar, observerat barn som leker skola och intervjuat barn kring deras tankar och förväntningar inför förskoleklassen. Undersökningsresultatet visar att alla parter, utom möjligtvis barnen som inte uttryckte sig om detta, önskar ett bättre samarbete mellan förskola och skola. Alla pedagoger förväntar sig att barnen är självständiga när de börjar i förskoleklassen. De olika undersökningspersonernas förväntningar stämde ganska bra överens med varandra. Då samarbetet inte fungerar önskvärt mellan förskola och förskoleklass är det svårt att förmedla allas förväntningar och därmed svårt att möta dem, därför är ett ökat samarbete önskvärt. Sammanfattningsvis behöver de förskolor och skolor jag har med i min undersökning öka sitt samarbete för att underlätta för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass.

This work deals with mathematics teaching in preschool classes. The purpose of my study is to investigate the preschool classes’ teachers' aspirations for the children learning mathematics in two different preschools. To achieve my goal, I formulated the following questions to be explored and answered through interviews with five teachers.  Does mathematics in preschool classes have a prominent role in educators' planning? What perception do the educators in the field have about the learning and teaching of mathematics in the preschool classes? How do the teachers understand their own work with mathematics in preschool classes in relation to multilingual students?                                 A qualitative interview method was applied. It is based on interviews with teachers who convey math skills in different ways to children in preschool classes. Theories and previous research have been applied to analyze the informants’ answers and to find out the aspirations of the teachers in their mathematics teaching. The results of my investigation show that all teachers in preschool classes agree that mathematics is an important part in preschool classes’ activities. Moreover, the interviews show that the preschool -class teacher's aspirations aims at mathematics learning taking place when children practice math in an enjoyable way, in the preschool classes, and later, during the school years. Some teachers believe that the way of working with mathematics in preschool classes provides even more opportunities for multilingual students to develop their mathematical vocabulary and to be prepared to consolidate what they learned in “playing” with math before starting the first school year. This is why they think that preschool classes should be mandatory for all six-year-old children and especially multilingual students. Many teachers stressed the need for more working hours in preschool classes in order to stimulate children's learning and concretize math in other school subjects. For they think that children can learn mathematics in different activities and operations, as well as through playing, games, outdoor education and during meals, without working with math books. Other educators are working with math books just because the children in preschool classes prefer to work with a book and want to have homework.

No description available.

The purpose of this essay is to investigate how parents of children with ADHD or autism experience the transition between preschool and preschool classes. To get answers to my questions, I interviewed five parents representing three different schools in one municipality. I have chosen to use a qualitative research interview inspired by phenomenology. The results of this study show that parents perceptions differ, in terms of how well the transition work for children, and how support and treatment are at a transition. For children with a documented diagnosis, schools have an action plan for those in the gray area there are no procedures. An inference to be drawn from the responses parents give, is that much could be overcome if educators and parents listened to each other and took lessons from each other’s knowledge.

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.