Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vilka diskurser som synliggörs i förskollärares utsagor gällande lek och lärande i förskoleklassens verksamhet. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer, i vilka åtta förskollärare verksamma i sex olika förskoleklasser har deltagit. I resultatet lyfts trygghet som en förutsättning för lärande, samt att miljöns utformning och tillgång till material utgör betydelsefulla faktorer för lek och lärande. Vidare uttrycks leken som en mycket viktig aspekt för lärandet och att den därmed ska utgöra en stor del av förskoleklassverksamheten. Trots det visar resultatet stora skillnader i hur leken integreras i verksamheten, samt att diskurser som många gånger står i stor kontrast till varandra framträtt. För att söka förklaringar till att dessa skillnader existerar inom en och samma verksamhetsform har en teoretisk tolkningsram baserad på en Kritisk diskursanalys valts. I analysarbetet har, utöver intervjumaterialet, styrdokument samt beställningsunderlag för skolmaterial studerats i syfte att finna bidragande faktorer till rådande diskurser för att i nästa led analysera tänkbara konsekvenser i förhållande till den sociala praktiken. / The purpose of this study is to investigate which discourses are made visible in preschool teachers' statements regarding play and learning in the preschool class' activities. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews in which eight preschool teachers working in six different preschool classes have participated. In the result, security is emphasized as a prerequisite for learning. Furthermore, the result shows how the design of the environment and access to materials are important factors for play and learning. In addition, play is expressed as a very important part of learning and consequently should be a large part of preschool class activities. Despite this, the results show great differences in how play is integrated into activities, and how contrasting discourses often appear. In order to seek explanations of how these differences exist within the same operational form, a theoretical framework of interpretation based on a critical discourse analysis has been chosen. In addition to the interview material, regulatory documents and order documentation for school materials have been studied in order to find contributing factors to the prevailing discourses. This is performed prior to the analysis of possible consequences in relation to social practices.

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhälle används datorn som redskap inom många områden både privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder många nya möjligheter och kan fungera som ett hjälpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssättet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på förskollärarnas respektive barnens perspektiv när det gäller datoranvändningen, samt deras förhållningssätt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som användes var öppen riktad intervju med fyra förskollärare, vilket innebär att intervjuaren formulerar en fråga och förväntas få ett öppet svar. Därefter genomfördes även fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollärarna är eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag. De upplever även att datoranvändningen i verksamheten har ökat de senaste åren, och att barnen har mer kunskap om datorer än tidigare. Det framgår även hur förskollärarna och barnen använder datorn i den dagliga verksamheten, samt barnens samspel och kommunikation vid datoranvändningen. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering. Även miljön och vilka som är delaktiga vid en övergång framkommer. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor. ResultatResultatet visar fyra förskoleklassers användning av lek. Pedagogernas syn på lek och dess betydelse var lika, skillnader fanns i lekens användning i det vardagliga arbetet. Lekens syfte i de olika förskoleklasserna var något som skiljde sig. I vissa förskoleklasser användes leken främst genom att introducera ett nytt moment och under avkoppling och pauser från det vardagliga arbetet. Vi har funnit likheter i pedagogers deltagande i barns lek. / Program: Lärarutbildningen

<p>Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.</p>

<p>Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi.</p>

<p>Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.</p>

No description available.

<p>Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell. Slutsatsen blir att det är viktigt att känna till barns uppfattningar samt att det är möjligt att förändra dessa uppfattningar med undervisning om fenomenen.</p>

<p>Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.</p><p>Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ”På tal om mobbning – och det som görs” som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The purpose was to investigate preschool teachers interpretation of the concept of bullying and examining how they work to prevent bullying among children in kindergarten and preschool classes. The curriculum, Lpo94 and Lpfö98, mentions the importance of working for children and students to feel safe at school. This is an important topic that is constantly up to date. Chose to investigate preschool teachers perceptions through a survey study. Handed out 50 questionnaires distributed to school teachers in 11 kindergartens and 5 preschool classes. The loss was 18 pieces. The result shows that they are working on issues related to bullying among children in different ways. Only a few mentioned the treatment plan as a tool in this work. Almost half of the preschool teacher respondents feel they do not have the skills / education needed for them to work to prevent bullying satisfactorily for them. The results of this study also shows that the eight programs outlined in the book “På tal om mobbning – och det som görs” which was issued by the School Board in 2009 is unknown to the preschool teachers to a great extent.</p><p> </p><p> </p><p> </p>