I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer. Både pojkar och flickor använder koder och symboler i bilder för att uttrycka kulturella egenheter, om vad som kan beskrivas som manligt och kvinnligt.

Detta är en undersökning om pedagogers syn på sexåringar. I undersökningens fokus ligger sexåringarnas mognad och lek. Har mognaden och leken påverkats av att det har blivit en egen verksamhet för sexåringarna, en förskoleklass? Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger anser att sexåringarnas lek och mognad har påverkats av att flytta till skolan från förskolan. För att få en klar bild på pedagogers syn, har vi valt att intervjua förskolepedagoger och specialpedagoger, alla med erfarenhet av sexårsverksamhet. Under intervjuerna har vi valt att diskutera sexåringars mognad, lekens betydelse, fri kontra styrd lek och vuxendeltagande i leken. Resultatet visar att det har blivit en påverkan på barnen men åsikterna är delade bland de intervjuade pedagogerna, vilket har gett en mångsidig och intressant undersökning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen.

Syftet med detta arbete var att studera hur verbal kommunikation, samarbete och kunskap och lärande framträder då elever i förskoleklass arbetar med surfplattor i olika gruppkonstellationer. Detta studerades i syftet att kunna göra didaktiska överväganden för att stärka eleverna i verbal kommunikation, samarbete och kunskap och lärande. Resultaten visar att arbetet med surfplattan uppmuntrar eleverna till kommunikation, samarbete och lärande då de arbetar i grupp med surfplattan. De hjälper varandra och tar del av varandras erfarenheter. Här kan pedagogen vara mer närvarande, men också backa ibland för att låta eleverna lära av varandra och samspela. Då elever sitter ensamma med en surfplatta krävs det däremot att en pedagog är närvarande för att stärka eleven i verbal kommunikation och för att lärandet ska bli synligt. Samarbetet uteblir dessutom helt.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans läs- och skrivinlärning. Målet med undersökningen är att belysa olika sätt att arbeta språkutvecklande. De frågeställningar vi utgått från är: - Vad anser lärarna är viktigast för att förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen? - Hur arbetar lärarna läs- och skrivförberedande i förskoleklasserna?- Vilken utbildning har lärarna i läs- och skrivinlärning?Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare verksamma i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen på den kommande läs- och skrivinlärningen. Det vanligast är dock att man på ena eller andra sättet arbetar med barnens språkliga medvetenhet. Resultatet visar även att få av lärarna har någon egentlig utbildning kring läs- och skrivinlärning. De slutsatser som dragits utifrån undersökningen är att man inte behöver följa ett färdigt program för att på ett bra sätt förbereda barnen inför läs- och skrivinlärningen och att om lärarna saknar utbildning i ämnet så är det viktigt att de istället har intresse och engagemang för att på detta sätt skaffa sig kunskaper. / Reading and writing preparation in preschool

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen. Våra resultat visar att de flesta barn i denna undersökning tänker ungefär på samma sätt om skräp i sin närmiljö. Skräp för dessa barn är något som någon använt och slängt på marken, t.ex. förpackningar av olika slag. Barnen visade svårigheter i att förstå nedbrytning av organiskt avfall och kom med olika förslag om vart skräpet tar vägen om det får ligga kvar på marken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera. Tidigare forskning talar för dialogens betydelse för lärandet där språket och tänkandet stimulerar till förnyad erfarenhet och kunskap. Resultatet pekar på en viss skillnad mellan skolan och förskoleklass. En betydelsefull skillnad är att förskoleklassbarnen har i det närmaste lika mycket talutrymme som pedagogen, i motsats till barnen i skolan som endast har 10-20% talutrymme.

Denna hexagon och diamantformade låg- och mellanstadie skola har 14 skolklasser(varav 2 förskoleklasser), kapacitet för ca. 400 elever och 50 anställda.Jag ville försöka skapa en korridorslös skola med mycket ljus och öppenhet inuti. Varje innervägg är icke bärande, vilket gör att man på sikt kan göra om rummen enlig behov.  Formen kommer dels ifrån att området har olika typer av huskroppar och dels ifrån att jag inte ville jobba med traditionella fyrkantiga rum. Efter arbete med teknikmodeller och undersökning av programmets olika rumsstorlekar kom jag fram till ett hexagoniskt grid (utifrån basrummens storlek på 60 m2) med ett liksidigt triangulärt grid inbakat där varje triangel är 10 m2. Detta började då likna mer ett diamantgrid, därav namnet på projektet. Varje hörn av 60 m2 hexagonerna har bärande pelare och i taket går bärandebalkar samt kl-skivor. För att leka mera med byggnadens diamantgrids former har även taken vinklats snett uppåt. Detta ger mer ljus in, via takfönster till basrummen och rum längre in i byggnaden. Hexagon och diamantgridet fortsätter ut på skolgården i placering av aktivitet och träd.På grund av höjdskillnader på tomten hoppar byggnaden 1.5 meter uppåt på norra sidan. Idrottshallen har jag valt att placera nere i tomtens södra hörn för att skapa en stor skolgård med en mindre fotbollsplan. I huvudbyggnaden finns det terasser utomhus mot norr på våning två och tre för att utöka skolgårdsytan och för att ge byggnaden fler öppningar utåt. Stora matsalens hexagonform fortsätter uppåt och är öppet alla tre våningar. Här går också byggnadens huvudtrappa som länkar alla våningar med varandra. Ovanför denna är taket glasat eftersom byggnaden är bred och detta ger in ljus till kommunikationsutrymmena på alla våningar i byggnaden.Byggnaden är helt i trä (bortsett från betong i mark och i installations golvet), har frånluft i trapphusen och möjlighet till långsiktig omformning av rum enligt behov och aktivitet. Byggnaden strävar efter att vara ekologiskt hållbar genom val av material, funktion och användning. / Denna hexagon och diamantformade låg- och mellanstadie skola har 14 skolklasser(varav 2 förskoleklasser), kapacitet för ca. 400 elever och 50 anställda.Jag ville försöka skapa en korridorslös skola med mycket ljus och öppenhet inuti. Varje innervägg är icke bärande, vilket gör att man på sikt kan göra om rummen enlig behov.  Formen kommer dels ifrån att området har olika typer av huskroppar och dels ifrån att jag inte ville jobba med traditionella fyrkantiga rum. Efter arbete med teknikmodeller och undersökning av programmets olika rumsstorlekar kom jag fram till ett hexagoniskt grid (utifrån basrummens storlek på 60 m2) med ett liksidigt triangulärt grid inbakat där varje triangel är 10 m2. Detta började då likna mer ett diamantgrid, därav namnet på projektet. Varje hörn av 60 m2 hexagonerna har bärande pelare och i taket går bärandebalkar samt kl-skivor. För att leka mera med byggnadens diamantgrids former har även taken vinklats snett uppåt. Detta ger mer ljus in, via takfönster till basrummen och rum längre in i byggnaden. Hexagon och diamantgridet fortsätter ut på skolgården i placering av aktivitet och träd.På grund av höjdskillnader på tomten hoppar byggnaden 1.5 meter uppåt på norra sidan. Idrottshallen har jag valt att placera nere i tomtens södra hörn för att skapa en stor skolgård med en mindre fotbollsplan. I huvudbyggnaden finns det terasser utomhus mot norr på våning två och tre för att utöka skolgårdsytan och för att ge byggnaden fler öppningar utåt. Stora matsalens hexagonform fortsätter uppåt och är öppet alla tre våningar. Här går också byggnadens huvudtrappa som länkar alla våningar med varandra. Ovanför denna är taket glasat eftersom byggnaden är bred och detta ger in ljus till kommunikationsutrymmena på alla våningar i byggnaden.Byggnaden är helt i trä (bortsett från betong i mark och i installations golvet), har frånluft i trapphusen och möjlighet till långsiktig omformning av rum enligt behov och aktivitet. Byggnaden strävar efter att vara ekologiskt hållbar genom val av material, funktion och användning.

Byggnaden inrymmer en förskola med fyra avdelningar, två förskoleklasser, sex lågstadieklasser samt kök och personalutrymmen. Centrum i huset är den stora salen som används för idrottsundervisning, samlingar, scenframträdanden, sammankomster, spontan rörelse och spontant relationsskapande. Alla övriga utrymmen omringar den. Med det största utrymmet som nav ges varje barn och varje vuxen möjlighet att, i både rumslig och social mening röra sig från det lilla ut i det stora i sin egen takt. På kortändan av salen kan stora dörrar öppnas ut mot gården. Stora salen är en yta som hela tiden finns nära till hands när någon i byggnaden behöver springa av sig, samlas eller byta miljö. / The building houses a pre-school with four divisions, two preschool classes, six lower classes, as well as kitchen and staff spaces. The center of the house is the main hall used for physical education, meetings, stage performances, gatherings, spontaneous movement and spontaneous relationship creation. All other functions surround it. With the largest space as hub, each child and adult is given the opportunity, in both spatial and social terms, to move from the little space into the big at their own pace. At the short end of the hall, large doors can be opened to the school yard facing the forest. The big hall is a surface that is always close to hand when someone in the building needs to run around, gather or a change of environment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag.