No description available.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

No description available.

Syftet med vår studie är att utifrån förskolepedagogernas perspektiv undersöka mobbningsincidenter, åtgärder och förebyggande metoder för att motverka mobbning bland barn i yngre åldrar. Metodansatsen vi tillämpar är inspirerad av en Critical Incident Technique där vi följer upp kritiska mobbningsincidenter. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats med stöd av ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att det förekommer mobbningsincidenter i förskoleklass. Resultatet visar även att brister gällande förebyggande arbete förekommer. Studien är användbar för alla som arbetar inom skolverksamheten då den belyser vilka åtgärder och förebyggande metoder som finns tillgängliga.

Studiens syfte är att synliggöra hur samverkan mellan förskola och skola organiseras. Detta för att skapa djupare förståelse för samverkans möjligheter och hinder. Utifrån syftet utmynnar tre frågeställningar som handlar om hur de organisatoriska förutsättningarna ser ut för att planera och genomföra samverkan mellan förskolan och förskoleklassen vid barnets övergång till grundskolan, samt hur samverkan mellan förskola och förskoleklass tar sig uttryck och vilka möjligheter och hinder förskollärare upplever finns för samverkan. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med två förskollärare från förskolan och två från förskoleklass och har analyserat resultatet utifrån samverkansteorin. Resultatet i studien visade gällande de organisatoriska förutsättningarna att extra tid för att planera och genomföra samverkan inte ges till förskollärarna i varken förskolan eller i förskoleklass. Organisationen bakom en samverkan men också som sammankallande för samverkansträffar förestår rektorer och i vissa fall specialpedagoger för. En aktiv ledning gynnar samverkan. I resultatet framgår också att offentlighets- och sekretesslagen som skulle kunna vara ett hinder inte är ett hinder för samverkan vid övergångar. I vår studie visar resultatet på att information om barnet lämnas över för barnets bästa. Lagar som till exempel Barnkonventionen är även en möjlighet som förskollärarna kan använda för att hävda barnets bästa. I tre av de verksamheter vi gjort våra intervjuer finns det planer och riktlinjer för samverkan. I den fjärde var planerna och riktlinjerna på gång. Det visade sig att gamla traditioner och skilda synsätt fortfarande finns ute i verksamheterna och att det även finns en känsla av olika status om förskolläraren arbetar på en förskola eller i förskoleklass. Men det är något som förskollärarna tycker blivit bättre och för att få en ökad förståelse för varandras verksamheter så hade de besök i varandras verksamheter, samverkansträffar, trepartssamtal, överlämningssamtal och besök i förskoleklassen.

Bakgrunden till denna studie är Sveriges nationella digitaliseringsplan från 2017 som gjort avtryck i skolan i bemärkelsen att läroplaner reviderats och fått ett ökat fokus på digitalisering. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskoleklasslärare beskriver användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom en enkätundersökning har 19 yrkesverksamma pedagoger i förskoleklass beskrivit motiv, metoder samt för- och nackdelar med i sitt arbete med digitala verktyg. Tematisk innehållsanalys av svaren visar att motiven för användandet av digitala verktyg utgjordes av motivation, läroplan, kompletterande arbetssätt och hjälpmedel och extra anpassningar. Vidare indikerade resultaten att deltagarna använde en bred uppsättning digitala verktyg i matematikundervisning, och att dessa verktyg används i relativt hög utsträckning i arbetet med alla de centrala innehållen i matematik för åk 1-3. Upplevda fördelar i arbetet med digitala verktyg var kompletterande arbetssätt, hjälpmedel och extra anpassningar, arbetsbelastning och motivation. Nackdelarna utgjordes av både tekniska och pedagogiska problem, exempelvis felaktigt tankesätt och undermålig internetuppkoppling. Vidare studier skulle kunna innehålla hur förskoleklasslärare väljer att arbeta med olika program och appar i undervisningen.

Syftet med studien har varit att få fördjupad kunskap om arbetet med barn i förskolan och grundskolans tidiga år som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med elva semistrukturerade intervjuer, varav tre gjordes som fokusgruppsintervju. Intervjuer gjordes med pedagoger i förskolan, förskoleklass och årskurs 1. Därefter transkriberades intervjuerna och data analyserades genom kategorisering utifrån forskningsfrågorna i matrisform. Resultatet i studien visar att pedagogerna ser både möjligheter och hinder med sitt uppdrag. Faktorer som påverkar pedagogernas arbete är styrdokumenten, personalens utbildning och kompetens, gruppstorlek och tid samt barnens skiftande behov. Samtliga pedagoger i studien uttrycker vikten av att lärande sker i samspel med andra, vuxna såsom barn. I resultatet synliggörs också speciallärarens roll i verksamhetens alla delar.

Matematiken är ett skolämne som ofta är förknippat med negativa tankar hos elever. Tidigare studier pekar på att en laborativ undervisning och ett laborativt förhållningssätt hos läraren kan bidra till att elever upplever matematikundervisningen som mer lustfylld och motiverande. Förskoleklass är numera en obligatorisk årskurs som ska främja livslångt lärande. En grundläggande förmåga inom matematiken i tidig ålder är en god taluppfattning. Syftet med detta arbete är att belysa vad forskning säger om laborativ matematikundervisning i förskoleklass och hur denna typ av undervisning påverkar elevernas taluppfattningsförmåga. Genom att samla in relevant forskning från olika databaser kunde vi sedan besvara vår frågeställning som löd enligt följande: Hur kan ett laborativt arbetssätt, enligt tidigare forskning, stödja eleverna i förskoleklass att utveckla sin taluppfattning? Resultatet i denna studie visar vikten av aktivt lärande, diskussion och resonemang för att utveckla en god taluppfattning. En laborativ undervisning bjuder in till att utveckla dessa förmågor och innebär en undervisning som utgår ifrån individens egna nivå. Detta gör att alla elever får möjligheter att utveckla sin matematiska förmåga. Resultatet påvisar även vikten av lärarens roll för elevens möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper.

Syftet med studien är undersöka synsätt på lek bland lärare i förskoleklass och i lågstadiet, särskilt vad som gäller deras syn på leken som en del av lärandet. Syftet är även att undersöka hur leken används i undervisningen för att främja läs- och skrivförmågan (literacy) samt vilka skillnader det finns i hur leken används i olika årskurser. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur ser lärarna på lek och på lek som ett pedagogiskt redskap? Hur används lek i undervisningssammanhang och skiljer sig användandet mellan de olika årskurserna F-2? Hur ofta och på vilket sätt används leken för att stödja elevers läs- och skrivutveckling? Studien är genomförd med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Respondenterna i studien utgörs av elva behöriga lärare. Det insamlade materialet har undersökts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare ser leken som viktig för elevers lärande men har svårt att få in leken i undervisningen. Samtliga lärare försöker använda ett lustfullt och lekfullt lärande. Användandet av lek skiljer sig från förskoleklass och årskurs 1–2.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och övrig personal i förskoleklass tillsammans med specialpedagoger och speciallärare arbetar med undervisning i förskoleklass. Särskilt med undervisning för elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurs 1 och 3 i svenska och svenska som andraspråk. Response To Intervention användes som teoretiskt ramverk. Studiens forskningsansats var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tjugoen informanter från 13 skolor intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskoleklassverksamhet genomsyras av undervisning om fonologisk medvetenhet och språk, där en lekfull undervisning ges utrymme. Därtill visar resultatet att det är viktigt att tidigt upptäcka de elever som har svårigheter och tidigt sätta in åtgärder. En implikation till specialpedagoger är att tänka på att deras kompetens behövs både för lärare och elever i förskoleklass, där de bland annat kan agera som bollplank till undervisande lärare samt stödja elever i behov av stöd.