AbstractTitel: När det är rast så leker vi igen!Författare: Anna Thufvesson och Izabella KolodziejDetta examensarbete handlar om hur lek och lärande gestaltas i en förskoleklass i en mindre kommun i Skåne. Barngruppen består av tjugoen barn. Klassen har två lärare. Syftet med examensarbetet är att undersöka två lärares uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande samt deras tankar om hur lek och lärande kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur barnen själva uppfattar lek och lärande i förskoleklassen. I vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa metoder, dels samtalsintervjuer med två lärare och sexton barn, dels observationer av styrda aktiviteter och den fria leken. De frågor som vi har utgått från är: På vilket sätt kommer lek och lärande till uttryck i en förskoleklass? Vilka uppfattningar har lärare om lek och lärande i en förskoleklass? Vilken syn har barn på lek och lärande under sin vardag i förskoleklassen? samt Hur använder sig lärare av lek i undervisningen? I detta arbete hänvisar vi till forskning och litteratur som vi har kunnat koppla till lek och lärande samt forskning kring språklekar och barns möte med matematik. Resultatet pekar mot att lärarna i den valda förskoleklassen anser att leken är viktig för barnens lärande och låter leken genomsyra verksamheten. Resultatet från intervjuerna med barnen tyder på att barnen skiljer på att lära sig saker i leken och att lära genom lek. Barnen ser lärandet i leken som något konkret, exempelvis att cykla och att klättra, medan de ser exempelvis läsvägen som en lärandesituation för att lära sig ny kunskap.

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, ochtankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrensavhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen användsintervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vårstudie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och ien förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppetstyrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:· Vilken syn har pedagogerna på den fria leken?· Vilken styrning syns i den fria leken?Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek.Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt frilek? Pedagogerna har olika uppfattning om det. Vi har kommit fram till att det till stor del ärkompisarna som på olika sätt styr barnens val av lek. Det håller också pedagogerna med omoch de menar även att det ibland är bra med något barn som kan leda leken. Vi kan tillika seatt pedagogerna styr barnen mot det de anser är bra och att de ibland har svårt att tillåta lekarsom till exempel bråklekar. Barnen är dock bra på att försöka hitta frirum när de vill vara ifredoch leka. Inrutningen av tid och rum är en annan faktor som har stor påverkan på barnens lek.Detta använder pedagogerna ibland sig av för att undvika ”kaos” i rummen. Här inverkarockså alla rutiner och regler som finns. Pedagogernas medvetenhet om hur stor del av barnenslek som är styrd varierar. I förskoleklassen anser pedagogerna inte att barnens eget val är styrtmedan pedagogerna i förskolan ser att det överhuvudtaget inte existerar någon lek som är heltfri från styrning. Genom vårt arbete har vi fått större insikt i att den fria leken inte alltid är såfri som det låter och kanske borde begreppet fri lek byta namn och definitivt diskuteras mera.Nyckelord: fri lek, förskola, förskoleklass, lekteorier, pedagoger, styrning

Denna forskningsöversikt behandlar lärares attityder till IKT för barn i förskoleålder. Syftet är att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom ämnet, ett ämne som är närmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sätta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lärares övertygelser och deras tillvägagångssätt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio årens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar på brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas.De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lärares generella attityder till IKT, lärares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska åsikter om IKT. Dessa aspekter står inte för sig själva, utan korsar varandra och kompletterar varandra.De viktigaste forskningsområdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, är fokusering på genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus på så kallade ”lyckade exempel” där verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus på en mer djupgående fråga om varför lärarna tycker som de gör, för att på detta sätt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet. En fördel som nämns i undersökningen är att om specialpedagogen arbetar både i förskola och i förskoleklass bildas en länk mellan de olika verksamheterna samtidigt som förskolans kunskaper om barnen förs vidare med in i skolan.

Abstract /SammanfattningElander, Cecilia och Wisinger, Christina (2016), Matematikens roll i förskoleklass. The Role of Mathematics in Pre School. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI vår studie ger vi en bild av hur pedagogerna i fem förskoleklasser presenterar och introducerar matematiken för barnen. Studien visar också på pedagogernas förhållningssätt och inställning till matematik. Även behovet av specialpedagogiskt stöd i förskoleklass tydliggörs.Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att se om pedagogerna arbetar medvetet med matematikutveckling för att förbereda eleverna och ge dem verktyg inför kommande matematikundervisning i årskurs ett. Syftet är även att se vilka didaktiska angreppssätt och lärmiljöer pedagogerna i förskoleklass använder med fokus på att barnen ska bli matematiska. Följande frågeställningar behandlades:●Vilka uppfattningar har de intervjuade pedagogerna i förskoleklass om hur matematik och språk förhåller sig till varandra?●Vilka didaktiska metoder och vilket matematiskt innehåll fokuserar dessa pedagoger på i förskoleklass?TeoriVår studie lutar sig bland annat mot Vygotsky tankar och teorier i vilka han anser att människan utvecklas genom att samspela med andra. Barnet inspireras av att arbeta aktivt tillsammans med andra vilket leder till att vid ett senare skede kan barnet klara uppgiften på egen hand. MetodMetoderna vi valde att använda oss av var att observera pedagogerna och barnen i förskoleklassernas dagliga verksamhet. För att få mer information om hur pedagogerna arbetar med matematiken genomförde vi enskilda halvstrukturerade intervjuer med pedagogerna. Anledningen till att vi använde oss av enskilda halvstrukturerade intervjuer var att få möjlighet att kunna vidareutveckla våra frågor under intervjuerna. ResultatResultatet av vår studie har visat på att de intervjuade pedagogerna i förskoleklass var intresserade av att utveckla matematiken för att ta tillvara på det matematiska barnet. Det gemensamma som pedagogerna fokuserade på att arbeta med var antalsuppfattning, tallinjen, siffrorna och deras betydelse, eftersom en god taluppfattning är en av de viktigaste grunderna för den fortsatta förståelsen. I studien framkom det även att det fanns ett varierande matematikinnehåll beroende på pedagogernas intresse för matematik. Intresset kan spela en stor roll i hur mycket pedagogerna arbetar med matematik och hur det påverkar planering och presentation av matematikinnehåll. En slutsats av detta visar att det behövs en bättre styrning av matematikinnehållet i förskoleklass, för att få en likvärdig grund i barns matematikutveckling, inför årskurs ett. ImplikationerDet framkom vidare i studien att de flesta av pedagogerna upplevde att svenskan prioriterades och gavs större utrymme jämfört med matematiken i förskoleklasserna. Även om pedagogerna var medvetna om att matematiken kommer in i allt de gör så såg de fortfarande att svenskan tog upp en större del av tiden. I resultatet framkom det även att pedagogerna upplevde att matematiken fick stå tillbaka på grund av att svårigheter i det svenska språket prioriterades först och att omfattningen av hjälp från EHT såg olika ut på olika skolor. Pedagogerna i förskoleklasserna menade att de är lågt prioriterade med hjälp från det specialpedagogiska teamet. Studien visar på att dokumentation av matematikutveckling gjordes på alla skolorna och då framförallt i form av en diagnos. Resultatet av diagnosen blev vägledande för pedagogerna då de planerade sin verksamhet och för att kunna upptäcka de barn som befann sig i matematiksvårighet. Vår slutsats av vår studie tydliggör att behovet av specialpedagogiskt stöd i förskoleklassen bör prioriteras. Då vi menar vi att tidiga insatser av speciallärare med inriktning matematik är betydelsefulla för elever och barn i behov av särskilt stöd. Dessutom är det för oss viktigt att förmedla en kunskapssyn av att lärandet sker kontinuerligt och inte börjar i årskurs ett. Det framkom också att den gemensamma uppfattningen hos pedagogerna var att överlämningen till årskurs ett inte upplevdes tillräcklig. Speciallärarens roll är därför viktig vid överlämnandet för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd så att barnet får det stöd de har behov av i den nya verksamheten. En speciallärares övergripande helhetssyn spelar en viktig roll i att kunna uppmärksamma och analysera hela verksamhetens behov. Nyckelord: Förskoleklass, matematikdidaktik, matematiksvårigheter, matematikutveckling, vardagsmatematik.

I denna studie har vi valt att undersöka hur samverkan mellan förskollärare i förskola och förskoleklass fungerar vid övergången mellan skolformerna. Fokus har varit att beskriva förskollärarnas perspektiv på samverkan. Som datainsamlingsmetod använde vi intervjuer. Åtta förskollärare och en biträdande rektor deltog i undersökningen. Genom våra intervjuresultat har vi fått en bild av hur förskollärarna ser på nuvarande samverkan vid övergången mellan skolformerna, och hur de önskar att den framtida samverkan ska se ut. De frågeställningar vi utgick ifrån handlade om att lyfta förskollärarnas perspektiv på samverkan, men även på att ta reda på hur övergången sker mellan verksamheterna.Vår teoretiska referensram utgörs för det första av Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell, där utgångspunkten är att en människas beteende måste förstås och förklaras utifrån de sociala och samhälleliga system som omger henne (Bronfenbrenner, 1977). För det andra har Danermarks beskrivning av begreppet samverkan och de hindrande och främjande faktorer som påverkar samverkansparterna gett oss verktyg för att analysera vår empiri, där vi använder oss av begreppen styrning, struktur och samsyn.Studiens slutsats visar på att det är av yttersta vikt att skolledare och pedagoger bör vara medvetna om att den samverkan som sker måste ha hög kvalite för att övergången ska vara gynnsam för såväl barn som pedagoger. Framförallt skolledare har ett ansvar att skapa förutsättningar för en väl fungerande samverkan. En väl fungerande samverkan vid övergången mellan skolformerna kan bidra till en bra skolstart för barnen och en utveckling av förskollärarnas kunnande och kompetens, därför är det viktigt att samverkansparterna får tid och förutsättningar att samverka.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism. Vår undersökning har omfattat barn i 6-årsåldern samt två pedagoger som arbetar i förskoleklass. Dessa har vi intervjuat och observerat för att se om reklam finns i barnens lek och vardag. Undersökningen visade att barn har reklam i sin lek men att den är omedveten, i första hand utgår leken från barns intresse.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tänker kring skolan och sitt eget lärande. Fokus ligger på hur barn ser på skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden på. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta förskoleklassbarn och fyra barn från ettan. Intervjuerna med barnen från ettan är ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrån båda skolformerna. Medan förskoleklassens antaganden kommer från andra källor än egna erfarenheter. Barnens syn på skolan är övervägande positiv, medan de inför skolstarten i ettan har mer blandade känslor. Deras syn på det egna lärandet kan sammanfattas så här - Det man redan kan det är lätt, men det man inte kan det verkar svårt. De har en relativt låg självkänsla när det gäller att se sin oerhörda förmåga att ständigt kunna förvärva nya kunskaper. Barnen uttrycker en önskan att få veta mer om skolan men får väldigt få svar genom den kanal som verkar betyda mest, de äldre skolkamraterna. Lpo94 talar om förskoleklassens uppdrag att slussa barn in i skolans värld. För att uppnå det målet krävs att vi stärker barnens syn på sitt lärande. De behöver känna och tro på att de kan mycket och att vidare kunskap inte nödvändigtvis kommer bli svårare. De behöver få en riktig inblick i skolans värld. En egen skolform bör inte innebära en enskild skolform.

I denna studie har vi valt att undersöka några förskollärares tankar kring flerspråkighet samt hur det reella arbetet med flerspråkiga barn och elever ser ut i en förskola och i en förskoleklass. Syftet med denna studie är att åskådliggöra vad förskollärarna gör, på vilket sätt och av vilken anledning, för att stötta flerspråkiga barn och elever i deras språkutveckling. Med tanke på att vi lever i ett mångkulturellt samhälle anser vi detta ämne ytterst aktuellt och relevant. För att få insikt i våra frågeställningar valde vi att använda oss utav intervjuer och observationer.Resultatet av intervjuer i studien tyder på att förskollärarna erhåller en god inställning till arbete med flerspråkighet och att de anser sig arbeta språkutvecklande. Observationerna bekräftar till viss del förskollärarnas tankegångar dock pekar de även på att ett språkutvecklande arbetssätt hamnar i skymundan då förskollärarna arbetar mer styrt. Vi finner att förskollärarna borde skapa mer samtalsfrämjande situationer barnen emellan samt mellan förskollärare och barn i både förskolan och förskoleklassen. God kommunikation och samarbete mellan förskollärarna och modersmålstränarna är en tillgång för flerspråkiga barn som därför bör genomsyra varje verksamhet.