Föreliggande examensarbete diskuterar läsinlärning med fokus på fonologisk medvetenhet i förskoleklass samt grundskolans åk 1 och 2. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för hur pedagoger arbetar med fonologisk medvetenhet i undervisningen. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Vilken uppfattning har yrkesverksamma pedagoger om fonologisk medvetenhet och sambandet med läsinlärning? På vilket/vilka sätt uppger pedagogerna att de arbetar med att stimulera fonologisk medvetenhet i undervisningen? Hur upplever pedagogerna att arbetet med fonologisk medvetenhet har utvecklats över tid i den egna verksamheten? Metoden som användas i studien är kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Studien är genomförd i Tyskland och resultaten utgår från den tyska läroplanen. Resultaten visade att pedagogerna framhåller den fonologiska medvetenhetens betydelse för utvecklandet av barns läsinlärning. Pedagogerna arbetade framför allt med planerade språklekar som rör enskilda språkljud och ljudens placering i ordet samt stavelser. Ingen av pedagogerna använde sig enbart av en metod utan blandade övningar ur olika modeller. Två modeller som pedagogerna nämnde var en stavelsebaserad metod ABC der Tiere samt en fonologisk baserad metod Würzburger Trainingsprogramm. Würzburger Trainingsprogramm som baseras på Bornholmsmodellen ligger till grund för många av språklekarna pedagogerna använde. De två pedagogerna med längst yrkeserfarenhet nämnde att de fortfarande arbetade med fonologisk medvetenhet på ett liknande sätt som när de började sin karriär. Grunderna var fortfarande samma medan materialet har ändrat sig. De pedagogerna med mindre yrkeserfarenhet angav att de inte hade någon större kunskap om fonologisk medvetenhet och dess betydelse innan de började jobba. Tillägnandet av denna kunskap skedde genom samtal med kollegor samt litteratur.

Syftet med studien är att redogöra för vilka strategier elever väljer att använda vid problemlösning och om dessa skiljer sig åt mellan elever med olika lång erfarenhet av matematikundervisning. För att ta reda på det observeras och intervjuas tio elever från förskoleklass och tio elever från årskurs 3 när de löser olika matematiska problem. Eleverna får lösa samma matematiska problem och sedan jämförs resultaten. Resultatet visar att elever i förskoleklass och elever i årskurs 3 väljer att använda samma problemlösningsstrategier men att strategierna kan lösas i olika representationer. Den vanligaste förekommande representationen är konkret representation. Elever i förskoleklass använder i större utsträckning informella strategier än vad elever i årskurs 3 gör, vilket innebär att de kopplar problemen till egna erfarenheter. För att utvecklas i progression med matematikämnets syfte bör de informella strategierna inte överges för skolans formella strategier.

I Sverige föregås skolstarten av ett skolförberedande år i förskoleklassen. Föreliggande svensk forksning visar att det råder oklarheter bland barn gällande om starten i förskoleklass innebär en skolstart eller ej. Vidare visar tidigare forsknng att barn kan visa motstånd mot verksamheten i förskoleklass om deras förväntningar på förskoleklassen inte överensstämmer med den faktiska verksamheten. Denna studie syftar till att belysa förskolebarns föreställningar om förskoleklassen. I åtta barnsamtal har förskolebarn berättat om sina tankar och idéer om vad förskoleklassen är och hanldar om. Dessa berättelser har sedan presenterats så som barnen själva berättade dem. Resultatet visar att barn som snart ska börja i förskoleklassen förväntar sig mötas av en verksamhet fylld med lekfullhet, lärande och vänskapsrelationer. Vidare visar resultatet att barns tankar och idéer om förskoleklassen utvecklas innan de börjar i förskoleklass. Dessa tankar och idéer kommer ifrån, och påverkas av, personer i barnets närhet. Studien vilar på en barndsomssociologisk ram och barn ses därför som aktiva medborgare med en rätt att göra sin röst hörd i frågor som rör dem. Barns föreställningar om förskoleklassen blir så viktiga att ta med i diskussioner kring hur övergången mellan förskolan och förskoleklassen kan organiseras. In Sweden the start in compulsory school is made through the pre-school class. Previous research shows that it can be unclear to children whether the start in the pre-school class is the start of school or not. Previous research also shows that children whose expectations about the pre-school class are not met can show resistance to the activities in the pre-school class. This study aims to highlight children´s told thoughts about the pre-school class. Eight children have been interviewed about what they think that the pre-school class is about. The stories that the children told in the interviews have been presented as they told them. The result shows that the children expect the pre-school class to be a place filled with free play, learning and friendship. Furthermore the result shows that children´s thoughts about the pre-school class develops before the actually start in the pre-school class. These thoughts are inspired by persons in the child´s nearness. This study relies on a childhood sociological theory, which means that children are seen as active citizen with a right to make their voices heard in matters that concern them. Children’s expectations about the pre-school class can therefore be important to involve in discusses about the transition from preschool to pre-school class. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra och beskriva matematikundervisningen i förskoleklassen. Förskoleklassen har fram tills juli-16 saknat tydliga riktlinjer för sin undervisning vilket har inneburit att undervisningen vilar på enskilda pedagogers engagemang och drivkraft. Forskning har visat att det är viktig att tidigt upptäcka barn med matematiksvårigheter och att sätta in tidiga insatser. Det finns en stark koppling mellan barns matematikkunskaper vid skolstart och senare akademiska framgångar. Därför har studien också inriktat sig på att se hur de nya riktlinjerna har påverkat undervisningen samt hur man lägger en grund för elever med sämre förutsättningar så att de får en god matematikutveckling. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sju förskoleklasslärare som är verksamma i två olika kommuner. Studien är kvalitativ och analysmetoden tematisk. Resultaten visar att de nya riktlinjerna för förskoleklassen inte fått genomslag i undervisningen än på de flesta av enheterna. Det finns tydliga skillnader i hur man på ledningsnivå i de båda kommunerna tagit sig an uppgiften med att implementera det nya styrdokumentet. Matematikundervisningens innehåll är baserat på barnens intresse och på matematik som är knutet till deras vardag. Problemlösning och resonemang är områden som flera av informanterna lyfter fram som något man aktivt arbetar med efter att ha fått kompetensutveckling via Matematiklyftet. Stor del av inlärningen sker genom lek både organiserat och i friare former. Specialpedagogiska insatser förekommer sällsynt och nästan aldrig när det gäller matematik i förskoleklassen. Resultaten visar också att likvärdigheten i matematikundervisningen mellan olika förskoleklasser fortfarande kan ifrågasättas.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om högläsning och högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Studien syftade också till att undersöka hur pedagoger använder högläsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi få ta del av hur pedagogerna arbetar med högläsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns språkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att språkutveckling sker vid högläsning. I resultatet framgår att det enligt pedagogerna främst är den morfologiska och till viss del även den pragmatiska språkförmågan som utvecklas genom högläsning och genom samtal om det lästa. Resultatet av studien visar också att både kontextualiserad och dekontextualiserad läsning används medvetet.

Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om hur lärare i förskola och förskoleklass samverkar kring barns övergång från förskola till förskoleklass. Frågeställningar • Vilka uppfattningar finns hos lärarna om barnets övergång mellan förskola och förskoleklass? • Hur samverkar lärare i förskola och förskoleklass med varandra vid barnets övergång från förskola till förskoleklass? • Finns det faktorer som inverkar på barnets övergång mellan de olika verksamheterna enligt lärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Intervjuerna har genomförts med tre förskollärare frånförskolans verksamhet och med två förskoleklasslärare från förskoleklassens verksamhet. Samtliga respondenter är från samma kommun. Resultat I resultatet presenteras lärarnas samverkan med varandra vid en övergång. Faktorer som lärarna uppfattar påverkar hur övergången blir för det enskilda barnet handlar om lärarnas tid, ekonomi och läroplaner. Slutsatsen är att samverkan mellan verksamheterna brister vilket påverkar barnet negativt. Lärarnas samverkan och tid påverkar hur många gånger barnet får besöka förskoleklassen eller lärarna besöker förskolan. Samverkan skiljer mellanverksamheterna och det finns inga direktiv för hur en övergång ska vara.

Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers tolkningar, kunskaper och problematiseringar runt sekretess och delgivning vid övergångar mellan förskola och förskoleklass. Både enkäter och intervjuer har använts för att få förståelse om pedagogers kunskap och resonemang kring överföring av information om den enskilda individen. Resultatet visar att respondenterna upplever att delgivningsaspekten i lagen om offentlighet och sekretess är en tolkningsfråga och tyder på en okunskap kring hur omfattande sekretessen i förskolan är. Slutsatsen i studien är att OSL är svårtolkad för pedagogerna, men att det i praktiken är förskolans pedagoger som på etiska grunder avgör vilken information som är delgivningsbar till förskoleklassen, men att det sällan kan ske en delgivning utan vårdnadshavarnas samtycke. ___________________________________________________

Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern.

I detta examensarbete beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi – FMT.  Hur metoden vuxit fram och hur den fungerar i praktiken. Mitt syfte har varit att beskriva hur FMT kan vara ett stöd i utvecklingen för barn i förskola/förskoleklass. Jag beskriver i två fallbeskrivningar mitt arbete med två adepter, som är två 6-åringar utan diagnoser. Jag beskriver också barns kognitiva och motoriska utveckling då det är två områden som hänger starkt samman och är viktiga delar i FMT-arbetet.   Min slutsats är att FMT kan underlätta skolstarten för dessa barn genom att:   Självsäkerheten har ökat Energin kan läggas på rätt saker när stabiliteten utvecklats och blivit bättre Handgreppet har utvecklats Läsriktningen har bearbetats och utvecklats Sidoskillnaden inte är för stor De har utvecklat sin förmåga till problemlösning och att kunna arbeta självständigt

No description available.