Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:  Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?  Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?  På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet? För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas. Flera respondenter menar att även materialet har stor betydelse för barns lärande och att materia-let ska anpassas efter barnens ålder. Respondenterna påtalar att barns olika behov kan tillgodoses genom att de lyssnar på barnens önskningar och observera vad barnen leker med.

I detta examensarbete var vårt syfte att synliggöra vilka matematiska strategier som framkommer vid praktisk problemlösning när det gäller barn i 6 årsåldern. Vi ville även undersöka hur barnen använder det de ritar som ett stöd för att lösa problemen. I undersökning observerades sammanlagt 10 barn i förskoleklasser från två olika enheter i Ljungby kommun. Det vi har genomfört är en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetod, då vi var intresserade av vilka strategier barnen använde vid problemlösningar, både med öppna frågor och frågor med givet svar. Arbetet visar att barnen använde sig av olika matematiska strategier som motsvarar vad litteraturen säger. De vanligaste strategierna var fingerräkning och huvudräkning. Det som skiljer mellan de två olika problemen var att i de öppna frågorna fick vi fler varierade svar. Det framkom också i undersökningen att barnen inte använde det de ritade som ett stöd för att lösa problemen.

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum. Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna? Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt. Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan. Barnen i förskolan visar på att de kommer känna en stor saknad av pedagoger och kamrater i förskolan. Föräldrarna och pedagogerna upplever samverkan som en betydelsefull process för det enskilda barnet. Föräldrarna lägger stort fokus på att barnet ska få inblick i den nya miljön, möta pedagogen samt de blivande kamraterna. Pedagogerna anser att samverkan skall utformas på ett gynnsamt sätt för barnet, men det framkommer att det finns ett flertal olika hinder som exempelvis riktlinjer, tid och geografiskt läge för att uppnå en tillfredställande samverkan. Det har lett till att samverkans uttrycksformer skiljer sig betydligt mellan de olika verksamheterna som ingår i studien.

Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner. I undersökningen framkommer det att pedagogerna efterlyser mer utbildning för att kunna stimulera barnens matematiska lärande

Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers kommunikation vid datorerna, hur detta påverkar samlärandet. Förhoppningen är att min undersökning kan synliggöra barnens samtal och hur det påverkar lärandet. Mina frågeställningar är: Vad kommunicerar eleverna om i sina samtal vid datorerna? Hur påverkas lärandet av elevernas kommunikation? Inom kvalitativa studier är det deltagarnas perspektiv som är det betydelsefulla (Bryman 2002). I det här fallet innebär det att en mindre grupp elever i en förskoleklass observerats och utifrån det analyserats på djupet utifrån frågeställningarna. Datainsamlingen har skett med hjälp av videoinspelning för att lättare kunna fånga situationer i sin kontext. Bearbetningen av det insamlade materialet har skett med hjälp av transkribering. För att kunna ta del av materialet har jag använt samtalsanalys. I samtalsanalys är det språket som är det primära och intresset är riktat mot detaljer i språket under ett socialt samspel. Resultatet utifrån mina frågeställningar är att eleverna kommunicerar om hur olika bokstäver ser ut, låter och var de finns på tangentbordet. Även olika strategier förekom t.ex. när en elev visar hur bokstaven g ser ut genom att rita ett g i luften. Det mest påtagliga i undersökningen är att samarbetet i hög grad påverkas efter hur grupperna är sammansatta. En annan intressant aspekt i elevernas kommunikation är, hur de utrycker sina strategier.

Syftet med studien var att vinna kunskap om språksamlingar i förskolan/förskoleklass. Genom videoobservationer har jag undersökt hur en språksamling går till i praktiken utifrån pedagogens agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid fyra tillfällen, och där har videokameran fungerat som ett hjälpmedel. Resultatet i studien visar att pedagogens agerande och förhållningssätt i stor grad påverkar hur och vad en språksamling innehåller samt hur samlingen går till i praktiken. Jag har i studien analyserat det insamlade materialet utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning och språkliga koder. Resultatet utifrån dessa begrepp blev att det var vanligast att pedagogerna använde sig utav en stark klassifikation och inramning, vilket innebär att det är hon som styr över vad samlingen ska innehålla samt hur den ska gå till. Pedagogen använder sig oftast utav en utvecklad kod när hon pratar med barnen, dock visade resultatet att det mestadels var pedagogen som pratade medan barnen lyssnade.

No description available.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH</p><p>KOMMUNIKATION (HLK)</p><p>Högskolan i Jönköping</p><p>Examensarbete 10 poäng</p><p>inom Allmänna Utbildningsområdet</p><p>Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2004</p><p>Abstract</p><p>Emma Broberg, Karin Järnberg & Jennie Helge</p><p>Childrens creative activity</p><p>A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic</p><p>tool.</p><p>Number of pages: 36</p><p>The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and</p><p>in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative</p><p>method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in</p><p>kindergarten.</p><p>We base our study on the following question:</p><p>How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s</p><p>creative activity?</p><p>The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They</p><p>both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their</p><p>purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool.</p><p>Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool</p><p>Postadress</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p><p>Gatuadress</p><p>Gjuterigatan 5</p><p>Telefon</p><p>036–101000</p><p>Fax</p><p>036162585</p>

<p>I detta examensarbete var vårt syfte att synliggöra vilka matematiska strategier som framkommer vid praktisk problemlösning när det gäller barn i 6 årsåldern. Vi ville även undersöka hur barnen använder det de ritar som ett stöd för att lösa problemen. I undersökning observerades sammanlagt 10 barn i förskoleklasser från två olika enheter i Ljungby kommun. Det vi har genomfört är en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetod, då vi var intresserade av vilka strategier barnen använde vid problemlösningar, både med öppna frågor och frågor med givet svar. Arbetet visar att barnen använde sig av olika matematiska strategier som motsvarar vad litteraturen säger. De vanligaste strategierna var fingerräkning och huvudräkning. Det som skiljer mellan de två olika problemen var att i de öppna frågorna fick vi fler varierade svar. Det framkom också i undersökningen att barnen inte använde det de ritade som ett stöd för att lösa problemen.</p>

<p>De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.</p><p>Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?</p><p>Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.</p><p>Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan. Barnen i förskolan visar på att de kommer känna en stor saknad av pedagoger och kamrater i förskolan.</p><p>Föräldrarna och pedagogerna upplever samverkan som en betydelsefull process för det enskilda barnet. Föräldrarna lägger stort fokus på att barnet ska få inblick i den nya miljön, möta pedagogen samt de blivande kamraterna. Pedagogerna anser att samverkan skall utformas på ett gynnsamt sätt för barnet, men det framkommer att det finns ett flertal olika hinder som exempelvis riktlinjer, tid och geografiskt läge för att uppnå en tillfredställande samverkan. Det har lett till att samverkans uttrycksformer skiljer sig betydligt mellan de olika verksamheterna som ingår i studien.</p>