BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation.SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar?METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division. Det totala antalet barn som medverkat i studien är sex barn från två olika förskoleklasser. Vi har utifrån variationsteorin utformat beskrivningskategorier under vilka vi valt att presentera likhet och skillnad mellan barnens munliga uttryck samt deras teckningar.RESULTAT: Resultatet redovisas i olika beskrivningskategorier utifrån barnens bilder och samtal. I beskrivningskategorierna skiljer det sig mellan barnens sätt att lösa divisionsproblem. Resultatet visar att barnen har använt sig av olika räkneprinciper såsom ett till ett - principen samt använt sig av olika räknesätt såsom addition, subtraktion, multiplikation och division. Barnen använder sig även av olika sätt att illustrera sin teckning. En del barn avbildar föremålet medan andra använder sig av symboler, såsom streck eller siffror i sin avbildning. Resultatet visar även att samtal kan användas som ett medel för att påvisa lärande.

Utomhuspedagogik har haft störst genomslagskraft i matematiken. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur lärare och elever i förskoleklass och årskurs 1-3 upplever utomhusmatematik och vilken inverkan utomhusmatematik kan ha på elevers motivation. Detta har undersökts genom att samla in, analysera och granska vad tidigare forskning visar. Studierna som utgör resultatet har hämtats via UniSearch och ERIC samt genom manuell sökning. Resultatet av litteraturstudien visar på en positiv inställning hos både lärare och elever vad det gäller utomhusmatematik. Vidare visar studien att elevers motivation ökar tack vare denna undervisningsmetod.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna. Två olika grupper med barn deltog i observationerna, en grupp i förskolan och en grupp i förskoleklass för att få en större bredd i vår insamlade data.ResultatResultatet visade hur barnen interagerade med varandra i den fria leken. Barnen skapade sina egna lekar utifrån sina intressen och erfarenheter och delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Kommunikationen mellan individerna skedde både verbalt och icke verbalt. / Program: Lärarutbildningen

Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om vad som motiverar barn till att läsa och skriva. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat några barn i förskoleklass om hur de talar om skriftspråk, dessa intervjuer genomfördes med åtta barn. De svar vi fick från intervjuerna analyserades med hjälp av literacy och teorier om motivation. Resultatet visar att barn har rika erfarenheter av att läsa och skriva redan innan de börjar i förskoleklass och dessa har påverkat deras skriftspråksutveckling. Barnen anser att det är viktigt att kunna läsa och skriva och hänvisar ofta till vuxenvärlden. De är positiva till skriftspråk och uttryckte att de kunde skriva bra, denna känsla verkade vara sammankopplad med att de ansåg sig kunna skriva. Det var svårt för barnen att svara på vad de lär sig när de läser, förutom att lära sig bokstäver och ord. Hemmiljön och närstående personer är viktiga för barnen och har visat sig vara en av motivationsfaktorerna för barnen i vår studie. Miljöer, material, lärare och intressen är andra viktiga motivationsfaktorer i deras skriftspråksutveckling. En slutsats som framkom utifrån resultatet är att lärare är betydelsefulla då de behöver ta till vara på barns tidigare erfarenheter och bygga vidare på dessa i förskoleklassens undervisning. Lärare behöver se vad som motiverar barnen för att de ska få vilja och nyfikenhet att erövra skriftspråket.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie med fokus på yngre elevers förståelse för mönster. Studien behandlar även vanligt förekommande svårigheter kring mönster och hur lärare i förskoleklass kan arbeta för att främja elevernas förståelse. Studiens resultat har sin grund i vetenskapliga artiklar som visar på att det finns många faktorer som påverkar och avgör vilken nivå av förståelse en elev ligger på samt att svårigheterna varierar utifrån vilken typ av mönster eleven arbetar med. Genom analysen framkommer hur dessa olika faktorer kan användas och tas hänsyn till i undervisning av förskoleklasselever.

I studien granskas övergången till och från förskoleklass utifrån övergångsplaner som finns i en utvald kommun. Syftet med studien är att få svar på om pedagogerna i förskoleklass anser att övergångsplaner och information som delas med dem inför ett nytt läsår är till hjälp för dem i deras fortsatta arbete med en ny elevgrupp, samt hur elever i behov av särskilt stöd synliggörs i övergången. Den teori som används är ramfaktorteorin. Studien genomförs även för att se sambandet mellan formulerings- realiserings- och transformeringsarenan. Metoder för att besvara frågeställningarna är; webbaserad enkät som skickats ut till samtliga förskoleklasspedagoger i studerad kommun, insamling och granskning av skriftliga övergångsplaner, observationer på en enhet samt intervjuer. Resultatet visar att det finns en enhetlighet i övergångsplanerna i kommunen till viss del, men att pedagoger har förslag på förbättringsområden i övergångsarbetet. Den enhet som observerats är den enhet som tydligast visar att formuleringsarenan och realiseringsarenan inte hänger ihop, och genom intervju med biträdande rektor på enheten framkommer det att det beror på organisatoriska omständigheter det senaste året. I övergångsplanerna för alla enheter finns det med en punkt som rör barn i behov av särskilt stöd och hur de barnen ska synliggöras via olika möten innan skolstarten. Däremot framkommer det i enkätsvar att det tenderar vara fler barn som är i behov av särskilt stöd efter skolstart än vad som flaggats för i överlämningen. Det kan kopplas till ett relationellt förhållningssätt och väl fungerande metoder i det vardagliga arbetet på förskolan – då behovet inte blir lika tydligt. Överlag har skolorna som granskats bra och fungerande rutiner och dokument för överlämningen och informationsflödet som efterfrågas i studien.

<p>Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen. Fokus i vår undersökning kommer att ligga i Phonics traditionen eftersom de språkleksmodeller vi riktat in oss på bygger på den. Vi kommer även att gå närmare in på vad språklig medvetenhet är ur Phonics traditionen och hur man enligt Phonics traditionen kan arbeta upp en språklig medvetenhet hos barn i förskoleklass. I den empiriska delen har två observationer och sex intervjuer utförts. En observation och tre intervjuer per språkleksmodell. Syftet med observationerna var att se hur språkleksmodellerna användes i praktiken. Syftet med intervjuerna var att undersöka vad pedagogerna ansåg om språkleksmodellerna och sitt arbete med dem. Det som framkom ur både observationerna och intervjuerna var att modifieringar gjordes för att övningarna i språkleksmodellerna skulle fungera i praktiken. Det stämmer med de förutfattade meningar vi bar med oss från de verksamhetsförlagda utbildningarna.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven. Nu har termen ersatts med lärande som ska ses som en process, en utveckling av en förmåga. Under mina observationer fokuserade jag på ämnet matematik och hur en skoldag såg ut på de båda skolorna. Hur förhåller sig skolorna till Lpo94 och de teorier om lärande som jag presenterade i tidigare kapitel? Jag kunde se olikheter mellan skolorna och en större sådan var i vilken grad av elevinflytande de hade i undervisningen. Det jag beskriver är det jag sett under mina observationer och kan diskutera vad som anses vara den bättre lämpade lärandesituationerna och att det finns fler faktorer som påverkar undervisningen och elevernas lust att lära. Jag hoppas att resultatet med detta arbete ska kunna vidga kunskapen om det mångfasetterade livet i skolan och kunna ge upphov till diskussioner om utbildning</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att genom intervjuer försöka ta reda på hur man som lärare kan utforma det bästa utvecklingssamtalet för alla parter i verksamheten förskoleklass. Vi har tittat på viktiga punkter att ha med, vart fokus ligger samt vilka hinder och dilemman som kan uppstå. Vi har genomfört tio kvalitativt semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare i fyra olika förskoleklasser. Resultatet har visat att viktiga punkter och det man fokuserar på är hur barnet trivs, om den är trygg och hur det sociala kring barnet ser ut samt att man framåt våren även fokuserar på barnets språkutveckling samt dess matematiska kunskaper. Dilemman och hinder som uppstår har visat sig vara allt från vårdnadshavarnas inställning till lärarens inställning i olika avseenden. Slutsatsen vi har kunnat dra är att det inte går att använda sig av en universell mall för utvecklingssamtal då både lärare och elever är olika. En mall fungerar särskilt inte i förskoleklassen, som vi insett är en väldigt speciell verksamhet som gör att utvecklingssamtalet får en speciell karaktär.</p>

<p>Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. </p>