Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning lyfter fram om lekens betydelse för barns läs –och skrivutveckling. I studien behandlas följande frågeställningar: Vilka möjligheter skapar leken för barns literacyutveckling? Hur förhåller sig lärare till lekens betydelse i undervisningen? Undersökningsmaterialet som använts i litteraturstudien består av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och en licentiatuppsats som både är internationella och nationella publikationer. Resultatet av den första frågeställningen visar att den fria leken och den pedagogiska leken är viktiga delar för att barn ska utveckla sin literacy. I leken får barnen möjlighet att kommunicera och samspela med andra vilket i sin tur bidrar till en ökad språkförståelse. Hur miljön i leken är utformad har också visat sig vara betydelsefull för barnens literacyutveckling. Med hjälp av studiens andra frågeställning framkommer det att lärarna har skilda uppfattningar om lek och hur den ska användas i undervisningen. Läraren har en betydelsefull roll eftersom leken kan planeras och styras efter ett syfte. Slutsatsen är att genom lärarens närvaro kan meningsfullt lärande skapas.

Det som skiljer kursplanen för engelska från övriga kärnämnen är en avsaknad av kunskapskrav för årskurs 3. Kunskapskraven för engelskämnet återfinns inte förrän i årskurs 6. Vi har uppmärksammat att barn i allt lägre åldrar visar på en förståelse för det engelska språket och denna studie syftar till att bidra med fördjupad kunskap kring elevers ordförståelse i engelskämnet. Vår ambition är inte att finna det generella utan synliggöra några slumpmässigt utvalda elevers individuella ordförståelse. För att besvara studiens syfte har en lärandeaktivitet genomförts där observationer och semistrukturerade intervjuer synliggjort elevernas kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Piagets kognitiva teori med inslag av Glasersfelds radikala konstruktivism. Insamlade data analyseras utifrån samma teoretiska perspektiv och resultatet bidrar med fördjupad kunskap om att förskoleklasselever besitter ordkunskaper i engelska om vanligt förekommande djur, frukter och färger. Dessa är områden som är välbekanta för eleverna och beskrivs i läroplanen där de ingår i det centrala innehållet för åk 1-3 (Skolverket, 2018c).

Studien är kvalitativ och fokuserar på förskoleklasselevers förståelse för mönstrets enhet i upprepande mönster. Studien utgår ifrån litteraturbakgrunden som baseras på en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien beskriver en rad olika faktorer som anses vara gynnsamma för förskoleklasselevers förståelse för mönster. Utifrån dem fokuserar studien på mönstrets enhet i relation till konkret material och verbal förmåga i form av begreppsförståelse. Studien utförs som en lesson study med tillhörande för- och eftertest. Empirin bygger på sex stycken uppgifter som elever i förskoleklass arbetar med vid för – och eftertesterna samt utvärderingen av lesson studyn. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk utvecklat för att analysera förskoleklasselevers förståelse för mönstrets enhet. Resultatet visar att en lektion om mönstrets enhet utvecklar elevernas förmåga att arbeta med upprepande mönster. Resultatet diskuteras även i förhållande till litteraturbakgrunden och det teoretiska ramverket. Slutsatsen är att elever i förskoleklass har goda förutsättning att med små medel förstå mönstrets enhet samt hur de kan använda sig av den.

BAKGRUND:Konflikter kan både vara negativa och positiva, beroende på hur man hanterar dem. Konflikter är en viktigt och naturligt del av livet. Det är betydelsefullt att hantera och lösa konflikter där alla inblandade parterna känner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krävs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgängliga som goda förebilder. Som pedagog är det viktigt att hjälpa och stödja barnen när de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka pedagogens arbetssätt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen. Syftet är även att ta reda på pedagogens erfarenheter av konflikter.METOD:En intervjustudie av kvalitativ art. 10 pedagoger har intervjuats varav sju i förskola och tre i förskoleklass.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna på förskolorna och i förskoleklassen verkar ha samma förhållningssätt i barnens konflikter, de lyfter upp vikten av att finnas där som medlare, vara avvaktande och låta barnen komma till tals. Däremot skiljer det sig i hur de gör när det uppstår konflikter mellan barnen. Utifrån resultatet kan vi även se ett genomgående samarbete mellan pedagogerna i arbetslagen på förskolan. Medan i förskoleklassen har vi utifrån pedagogernas svar upptäckt att de arbetar mer individuellt än i förskolan.

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom sagor, högläsning, rim och ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling. Språket är något som följer barnen i deras utveckling. Barnen behöver stimulering för att de ska klara den kommande läs och skrivutvecklingen. Lärarna belyste även att de arbetade språkfrämjande genom olika metoder som till exempel sång och sagopåsar, rim och ramsor, litteraturen, vardagen och samtalens betydelse, samt olika språkträningsmetoder.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. De arbetade på olika sätt för att främja barnets språkutveckling och var även eniga om att barnets språk och kultur är viktigt för deras identitet och kulturtillhörighet.

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vårt valda ämne. Vi fördjupar oss även i förskolans historia för att få en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar närmare vad intentionen med för-skoleklassen är och fördjupar oss i leken som redskap för lärandet. Vi tar även upp över-gången mellan förskolan och förskoleklassen för att få en inblick i hur övergången ser ut och vad det kan få för betydelse för vårt resultat. Vi redovisar även för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vår studie är att få reda på förskolebarns förväntningar på förskoleklassen.MetodVi har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Våra frågor var förutbe-stämda men de gav respondenterna utrymme att utveckla sitt resonemang och för oss att ställa följdfrågor. Vi har genomfört våra intervjuer på två förskolor och totalt har vi intervju-at tio barn och fördelningen mellan könen var jämnt fördelad.ResultatDen större gruppen av barnen såg fram emot att börja i förskoleklassen. Barnen har tankar om förskoleklassen trots att de ännu inte börjat med en aktiv övergång mellan förskolan och förskoleklassen. Barnen förväntar sig att de ska få läsa, skriva, göra läxor och arbeta med matematik i förskoleklassen. Det barnen vill lära sig i förskoleklassen är att läsa, skriva och göra läxor.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats. Studien gjordes i två olika skolor där sammanlagt fem öppna riktade intervjuer genomfördes av pedagoger i förskoleklass. Det gjordes även fyra observationer med hjälp av löpande protokoll med pedagogernas undervisning i fokus.ResultatOlika aktiviteter med bildskapande är en stor del av pedagogers vardag i förskoleklass. Vissa pedagoger i studien ansåg att bildskapande går att kombinera med läs- och skrivundervisning och använde en sådan kombination i sin undervisning. Andra pedagoger såg inte samma möjligheter, utan såg hellre en kombination med matematik. I samband med våra observationer såg vi både kombinationen bildskapande och läs- och skrivundervisning, men även en mer renodlad läs- och skrivundervisning utan bildskapande. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Vi är tre blivande lärare med inriktning mot de yngre åldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lärande och hälsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hälsa röra sig minst en timme om dagen, men nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa når inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhälsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbränning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att använda oss av för att gynna barnens lärandeutveckling, men tillämpar de fysisk aktivitet och i så fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien är att få kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass. I vår studie har vi tagit del av delar från en etnografisk kvalitativ forskningsansats.RESULTAT: Resultatet visade att daglig fysisk aktivitet erbjöds av samtliga pedagoger i de tre verksamheterna och att det fanns likheter och olikheter i hur pedagogerna erbjöd barnen daglig fysisk aktivitet och deras syfte med den. De likheter som bland annat framkom i de två förskolorna och förskoleklassen var att samtliga pedagoger i dem erbjöd fysisk aktivitet i skogsmiljö och fri lek på gården. Den största olikheten mellan dem var till exempel att en av förskolorna erbjöd skridskoskola, vilket ingen av de andra två verksamheterna erbjöd. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter.SYFTE:Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktär. Utifrån ett genusperspektiv har empirin samlats in genom att observera hur några lärare bemöter elever vid konfliktsituationer i klassrummet samt genom att intervjua lärarna för att belysa deras uppfattningar om konflikter och genus.RESULTAT:De intervjuade lärarna berättade att de såg och bemötte eleverna som individer oavsett kön, ”det handlar ju inte om genus”. Ett skilt bemötande som ett resultat av olika förväntningar på könen, kunde dock tyckas se med hjälp av studiens observationer. Observationssituationer som rörde lärarnas bemötande av flickor och pojkar i rena konfliktsituationer var dock svåra att finna.