No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande.   Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats.   Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning. Resultatet visar att leken används olika mycket och på olika sätt i klasserna av lärarna. En del lärare använder den mer och andra mindre.

Lärare befinner sig i en central roll när det gäller att motverka kränkningar genom sitt sätt att vara närvarande i barnens aktiviteter men också utifrån hur de planerar innehållet i verksamheten. I bakgrunden beskrivs olika former av relationer som kan förekomma mellan barn, lärares förhållningsätt till etiken men också till barnet, kränkande behandling och kamratkulturers olika dimensioner.      Syftet med min studie har varit att ta reda på hur de vanligaste kränkningarna ser ut men också i vilka sammanhang de förekom och hur organisationen påverkade barns sätt att behandla varandra. Studiens material har samlats in genom observation och bearbetats utifrån en kvalitativ modell. Insamlingen av material har gjorts i en förskoleklass. Undersökningen följer Vetenskapsrådets etiska principer. Resultatet visar på kränkande attityder mellan barnen som hotfulla fysiska och verbala uttryck, negativa tillrättavisningar, lekens maktspel samt kritiska aspekter som riskerar att öka kränkningar mellan barn.

Studien har sin grund i mitt intresse för musik, rörelse och sång. Sångsamling är den situation då dessa olika element möts. Detta arbete skapades också utifrån min nyfikenhet för att veta hur pedagoger uttrycker att de arbetar med sångsamlingar, vad de ser för positiva och negativa egenskaper samt hur pedagogerna anser att barnen påverkas. För att få reda på detta valde jag att åka ut till förskolor och intervjua pedagoger om hur de ser på deras sångsamlingar. Sedan mejlade jag ett par förskoleklasser intervjufrågorna och fick svar på dessa via mejl. Resultatet utav detta blev att jag upptäckte att de flesta av dem jag intervjuade kopplade sång med glädje och gemenskap/stämning. Men också att många av pedagogerna uttrycker att de är viktigt att ha ett syfte med sångsamlingen. Jag har efter denna studie kommit fram till att pedagogerna arbetar för barnen, de vill att barnen ska ha kul och lära genom sångsamling och känna gemenskap och stämning i barngruppen, utifrån vad de uttryckt.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan? Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare. Frågorna är öppna i sin utformning, vilket gör att svaren blir detaljerade. Det sociokulturella perspektivet är tolkningsansatsen av resultatet och analysen. Resultatet knyts också ihop med vad tidigare forskning säger om samverkan. Det som framkommer av undersökningen är att samverkan sker på olika sätt. Något som de flesta pedagoger generellt arbetar med är att göra personliga besök och ha trepartssamtal, vilket de upplever som ett smidigt sätt att kringgå sekretessen. Att få mer tid och fler pedagogiska diskussioner är något pedagoger eftersöker i samverkansarbetet eftersom det krävs för att tillfredsställa samverkan mellan förskola och skola. Undersökningen visar att samverkan är betydelsefull för barnets övergång från förskola till skola.

No description available.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka övergången från förskola till förskoleklass utifrån organisations, grupp- och individnivå. Vi har valt att undersöka handlingsplaner kring övergångar, specialpedagogens roll och pedagogernas erfarenheter kring övergångar från förskolan till förskoleklassen men även vårdnadshavare upplevelser av sina barns övergångar från förskola till förskoleklass.Vår studie bygger på ett relationellt perspektiv, där vi utgår ifrån att barnet är en del i ett sammanhang och att barnet lever i olika världar. Specialpedagogik är ett flervetenskapligt kunskapsområde som hämtar sin grund i pedagogik men även områden som psykologi, sociologi, medicin och teknik bidrar till kunskapsutveckling. Anknytningsteorin är en stor del i studiens förståelse av förskolans verksamhet men även gränsteori och övergångsteorier till en viss del. Det systemteoretiska perspektivet används för att belysa ett komplext samspel mellan många olika faktorer på olika nivåer som grund för utveckling och lärande.Vi har genomfört en studie med hjälp av metodtriangulering och då i form av textanalys, enkäter och intervjuer.Resultatet visar att lärarna i studien följer handlingsplanen och de upplever att de har nytta av överlämningsdokumentet i det initiala mötet med barnen. Samtidigt efterlyses mer information kring barnets specifika egenskaper och behov; ett mer utförligt dokument. Båda specialpedagogerna lyfter frågor kring överlämningsdokumentets validitet och existens eftersom de anser att det formuleras så olika i dem. Det efterfrågas rutiner kring hur utformandet av dokumentet ska se ut. Båda vårdnadshavarna upplever att övergången till skolan inte blev som de hade förväntat sig fastän texten i överlämningsdokumentet stämde överens med hur de uppfattade sitt barn.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser kring arbetet, och då främst samarbetet mellan förskola och förskoleklass vid barns övergång mellan dessa. Fokus låg på att finna likheter och skillnader samt framgångsfaktorer i pedagogernas arbete. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som var eller är verksamma inom förskolan och förskoleklassen. Studien visar att de flesta pedagoger som medverkade i studien var nöjda med arbetet och det samarbete som fanns mellan förskola och förskoleklass. Dock så upplevde alla respondenter att det fanns för lite tid för samarbete mellan de båda verksamheterna. Tidsbrist och lite personal pekas ut som orsaker till detta av studiens respondenter. Flera framgångsfaktorer kunde urskiljas av respondenternas berättelser. Ett gott samarbete mellan förskolan och förskoleklass genom god kommunikation och en mall framtagen av förskolechefen för hur arbetet med övergången skulle se ut var en av dem. / <p>Betygsdatum 2016-10-28 i Ladok.</p>

Denna studie handlar om barns språkutveckling inom förskola och förskoleklass. Hur arbetar lärare med barns språkutveckling i de olika verksamheterna och vilken information delges vid övergången mellan dessa verksamheter? För att samla in underlag till denna studie har sju intervjuer genomförts med två förskollärare verksamma i förskoleklass och fem förskollärare verksamma inom förskolan. Utifrån tidigare forskning och kontinuitet tolkades det insamlande materialet och i studiens resultat framkom det att lärare generellt har samma syn på språkutveckling. Beroende på i vilken verksamhet lärare arbetar så såg arbetssättet lite olika ut eftersom äldre barn hade andra utmaningar. Däremot visade studiens resultat att samarbetet mellan de olika verksamheterna kan förbättras. Alla de intervjuade var eniga om att det vore önskvärt att lärare från verksamheterna borde träffas tillsammans för att få en bättre inblick i hur respektive arbetsplats arbetar med språkutveckling för att kunna planera det fortsatta arbetet utifrån var barnet befinner sig. Eftersom läroplanerna poängterar kontinuitet och samarbete mellan förskola och förskoleklass är detta ett mål som lärare aktivt borde arbeta mot.

Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskolan och förskoleklass samverkar och arbetar med barns relationer vid en övergångssituation. Följande frågor fokuseras på 1) Hur arbetar lärarna med barns relationsskapande i en övergångssituation? 2) Hur ser samverkan mellan verksamheterna ut vid en övergångssituation?   Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare deltar i studien, där två är verksamma i förskolan och två i förskoleklass. För att analysera data har relationell pedagogik använts som teoretiskt ramverk.   Resultatet visar att lärarna ser relationsskapande som något viktigt och betydande för barns välmående och en förutsättning fortsatt utvecklig. Lärarnas strategier för att skapa relationer med barnen är olika  men närvaro, synliggöra barnets intresse och benämna barnet vid namn lyfts som viktiga aspekter för att bygga en god första kontakt. Förutom detta ser lärarna också utmaningar med relationsskapande eftersom alla barn är en unik individ, vilket innebär att det inte är ett statiskt arbete utan en ständigt pågående process.   Resultatet visar också att samverkan är något alla lärare önskar, men som väldigt få upplever fungerar. Anledningarna till detta är främst yttre faktorer i form av brist på tid, upptagningsområde. Vidare framhävs även sekretess som en försvårande apsekt med samverkan.