Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över. Föräldrarnas möjligheter till inflytande är enligt undersökningen stor men eftersom det finns olika uppfattningar om hur föräldrainflytande skall gå till fungerar inflytandet inte så som det är tänkt. Kommunikation och engagemang är viktiga hörnstenar för att ett inflytande ska kunna ske. Både föräldrar och pedagoger efterfrågar enligt undersökningen konkreta metoder för att göra föräldrainflytande till en naturlig del i verksamheten.

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass. Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass. Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskole­klass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik.

Pedagogers vision är att alla elever ska få uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvärre inte ut så för alla. För många elever handlar skolans vardag om att man är en osynlig elev, någon som ingen annan ser och vars enda mål är att komma in i gemenskapen.     Syftet med vår studie är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta område. Vår studie grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap är när någon inte känner grupptillhörighet eller är delaktig på samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de är bristande social kompetens såsom olika kommunikationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna främst arbetar med gruppstärkande samarbetsövningar för att främja trygghetskänslan hos eleverna.

Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en är specialpedagog anser sig arbeta med flerspråkiga barn i en förskoleklass. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används semi- strukturerade intervjufrågor, där fem pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flerspråkiga barn. Studiens analysbegrepp är det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet. Enligt forskning är hur pedagoger bemöter flerspråkiga barn betydelsefullt för barns språkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flerspråkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmål. I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flerspråkigheten har många fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter. Pedagogerna betonar även vikten av att uppmärksamma de likheter som finns i olika kulturer. Pedagogerna menar att de använder sig mycket av tydlighet och kroppsspråk som en del av ett medierat lärande i arbetet med flerspråkiga barn. En annan aspekt i ett medierat lärande är att pedagogerna vill använda sig av föräldrakapaciteten som en del av en medierad kulturell förståelse. Barns modersmål försöker pedagogerna inkludera i verksamheten, men de menar att barnen själva inte verkar vilja uttrycka sig på något annat språk än majoritetsspråket. Autentiska medierande verktyg i form av köksredskap, används vidare av pedagogerna i det språkutvecklande med flerspråkiga barn. Pedagogerna försöker anpassa verksamheten efter vad de tror de flerspråkiga barnen behöver, genom att dela in barnen i mindre grupper. Det råder dock en tveksamhet bland pedagogerna kring huruvida de ska ta ur de flerspråkiga barnen ur den större gruppen eller om barnen ska vara kvar i den stora gruppen.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna.</p><p>De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten?</p><p>Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område.</p><p>Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?</p><p>• Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?</p><p>• Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?</p><p>För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.</p><p>Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus. Den största skillnaden som vi genom studien kom fram till var antalet schemalagda lektioner i idrott och hälsa.</p>

No description available.

<p>Föräldrainflytande i förskola och förskoleklass är en viktig del i pedagogers och föräldrars vardag. Det står uttryckligen i läroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med föräldrarna på ett sätt som utvecklar innehållet i verksamheten. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagogers och föräldrars uppfattning av föräldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig på frågorna: Vad vill föräldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utsträckning ges det möjlighet till inflytande för föräldrar? Hur bemöts föräldrars tankar och åsikter? Undersökningen är genomförd enligt kvalitativa metoder så som intervjuer och enkäter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att föräldrar och pedagoger är väl medvetna om att det skall finnas föräldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över. Föräldrarnas möjligheter till inflytande är enligt undersökningen stor men eftersom det finns olika uppfattningar om hur föräldrainflytande skall gå till fungerar inflytandet inte så som det är tänkt. Kommunikation och engagemang är viktiga hörnstenar för att ett inflytande ska kunna ske. Både föräldrar och pedagoger efterfrågar enligt undersökningen konkreta metoder för att göra föräldrainflytande till en naturlig del i verksamheten.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse. Lärarna betonar vikten av social kompetens för inlärningen. Tydliga mål saknas för förskoleklassen som är en del av skolväsendet och ska betraktas som övriga skolformer.</p>