121 |
Pedagogers arbete med matematik : <em>En studie om hur matematik synliggörs i förskola och förskoleklass</em>Jönsson, Susanne, Petersson, Hanna January 2009 (has links)
<p>Syftet med undersökningen var att synliggöra och få kunskaper om några pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.</p><p>Vi valde att använda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vår undersökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och två i förskoleklass.</p><p>Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik är betydelsefullt i förskolan och förskoleklass då barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att pedagoger arbetar med matematik både planerat och spontant i vardagen. Undersökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Matematiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik.</p>
|
122 |
"Vi tar lite här och lite där" : Om material och arbetssätt för språklig medvetenhet i förskoleklassMosskull, Marie, Christiansson Wallin, Sofia January 2009 (has links)
<p>Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.</p>
|
123 |
Musik i grundskolan och förskoleklass som ett pedagogiskt verktyg / Music as a Teaching Tool in Elementary SchoolBjurevik, John January 2015 (has links)
No description available.
|
124 |
Fonologisk medvetenhet i förskoleklass : Fem lärares agerande och åsikter kring fonologisk medvetenhet som en tidig insats vid läs- och skrivinlärningJochmus-Stöcke, Evelina, Lövholt, Annelie January 2015 (has links)
Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.
|
125 |
Hur identifieras barn i förskoleklass med behov av särskilt stöd? : En studie ur lärares perspektivBerglund, Anna-Karin, Thomassen, Åsa January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lärare identifierar barn med behov av särskiltstöd i förskoleklass och om det ges likvärdigt stöd till alla. Detta har gjorts genom enkvalitativ studie där lärare (n=17) på tolv skolor i en mellanstor stad i Sverige harintervjuats. Huvudresultatet visar att barn måste ha en fastställd diagnos för att fåsärskilt stöd, dock räcker inte alltid det utan det behövs ett kraftigt utåtagerandebeteende där barnet är en fara för sig själv och/eller andra. Barn med inåtvänt beteendeupptäcks som regel senare än de med utåtagerande beteende. I resultatet framkom attbarn med utåtagerande beteende oftare får insatser än barn med inåtvänt beteende, vilketgör att det inte blir likvärdig skolgång för alla. Eftersom avvikande beteenden är socialtkonstruerade i samhället valde vi att använda oss av socialkonstruktivismen för våranalys, samt genusperspektivet då det finns skillnader mellan könen.
|
126 |
Barns inflytande i förskoleklass : Pedagogens syn på barns möjligheter till inflytandeLillgård, Linda, Olsson, Johanna January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>
|
127 |
Lära genom lek i förskoleklass : en intervjustudie om hur förskollärare beskriver sin syn på lekens roll i barns lärandeJagefeldt, Josefine, Norén, Åsa, Sollenby, Emelie January 2008 (has links)
No description available.
|
128 |
Förskoleklasserna natt och dag : En studie av tesen om en skolifierad förskoleklassIhse, Sofia, Lilja, Charlotte January 2012 (has links)
Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stämmer samt ta del av förskollärarnas tankegångar kring deras förskoleverksamhet i två förskoleklasser. För att uppnå syftet formulerade vi en frågeställning som skulle ge oss svar på om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade på och vi gav förskollärarna möjlighet att ge sin syn på verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen är den skollika undervisningen framträdande medan det i den andra är förskolepedagogiken som dominerar. Resultatet visar också att verksamheterna i olika klasser kan bedrivas på två helt skilda sätt och att detta bottnar i lärarnas erfarenheter, förståelse och förmåga att reflektera över sitt uppdrag. En slutsats vi dragit är att även om det krävs tid för att genomföra reformer så finns det faktorer som tiden inte verkar bita på. Förskollärarnas egen tolkning av sitt uppdrag spelar stor roll för hur verksamheten bedrivs. Denna studie kan användas av förskollärare ute i verksamheterna med tanke på att öka medvetenheten och öppna upp diskussioner om hur den egna verksamheten och kollegornas verksamhet bedrivs för att reformens syfte ska få genomslag, nämligen att förskolepedagogiken ska integreras med skolans didaktiska inriktning.
|
129 |
Modersmålsstöd i förskoleklass - en rättighet med svårigheter? / Native language support - an entitlement with difficulties?Lundqvist Steiner, Diana January 2014 (has links)
Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.
|
130 |
"Musik och barn hör liksom ihop på något sätt" : - Om musik som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklassBjörkman, Emelie, Lundström, Jenny January 2013 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0656 seconds