Sammanfattning Förskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr 11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett bra samarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersöka samverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För att uppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnå studiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter till förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet är baserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter. Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och att det har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva. Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå. Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta till sig ny kunskap. Den möjlighet som dock förs fram mest enligt respondenterna är att samverkan ger möjlighet för barnen att lära känna sin blivande verksamhet och därmed känna en trygghet inför sin övergång till en ny verksamhet. Den svårighet som uppmärksammats är organisatoriska brister vid samverkan.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv. Barnen ansåg att förskoleklassen utgjorde ett steg till skolans värld men det förekom blandade uppfattningar om detta var en skolstart eller ej. Vår slutsats var att förskoleklassen omfattade både lek och lärande, dock som separata aktiviteter. Mängden vuxenstyrda lärandesituationer samt miljöombytet upplevdes som de största förändringarna vid övergången. I studien strävade vi efter att lyfta fram barnens perspektiv. Resultatet synliggjorde sambandet mellan lek och lärande i förskoleklassen. Det är angeläget att barnen upplever verksamheten som meningsfull och lustfylld, att den utgår från barnens erfarenheter och bygger vidare på deras tidigare lärande så att kontinuiteten inom utbildningen främjas.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lärande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrån konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det är ett handlingsriktatlärande utomhus där teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lärande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionellundervisning där eleverna lär med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lärande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus är språk och matematik.Närheten till bra utemiljö är nödvändig för att lämna skolgården. Syfte: Undersöka hurskolans närmiljö påverkar pedagogers syn på utomhuspedagogik och användandet avnärmiljön? Metod: Studien bygger på kvalitativa enkäter som är genomförda iförskoleklasser på två skolor, den ena skolan är placerad i stadsmiljö och den andra ärbelägen nära naturmiljö. Enkäterna har besvarats av tio pedagoger, varav åtta deltog frånden naturnära skolan och två från den stadsnära. Resultat: Det finns tydliga skillnadermellan skolorna när det gäller synen på utomhuspedagogik, den naturnära skolan harbredare kunskaper om utomhuspedagogik. Den naturnära skolan ser fler möjligheter förlärandet utomhus och undervisar i fler ämnen utomhus än den stadsnära skolan. Bådaskolorna har lektioner i matematik, språk och idrott utomhus, dessutom tar leken en stordel av utepassen. Slutsats: Närmiljön påverkar de olika skolornas sätt att arbeta utomhus.Goda förutsättningar och närhet till naturmiljö ökar intresset och kunskaperna iutomhuspedagogik.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlämningar av information om barn och deras övergång mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Syftet är att se hur processen vid överlämningar går till, om sekretesslagen har någon påverkan på den information som lämnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlämningar. Frågeställningarna är därför: Vad har lärare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlämningar mellan verksamheterna? Finns det något som de skulle vilja förändra? Vad är lärares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlämningar? Påverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlämningar och i så fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lärare från olika skolor. Resultatet analyseras utifrån litteratur och tidigare forskning som berör ämnet. Resultatet visar att samverkan vid överlämningar mellan de olika verksamheterna fungerar bra då det hos alla de intervjuade lärarna finns en vilja till samverkan. I de överlämningar som sker mellan förskola och förskoleklass använder de sig av trepartssamtal vilket visar sig vara en anledning till uppfattningen av att samverkan fungerar bra vid överlämningar. Studiens informanter uttrycker att brist på gemensam tid för planering mellan lärare kan utgöra ett hinder vid samverkan och överlämningar. Förskolans och grundskolans olika sekretesslagar visar sig också ha en påverkan på den samverkan som sker vid överlämningar då känslig information om barn inte kan lämnas från förskola till förskoleklass utan föräldrars godkännande. Verksamheternas olika traditioner verkar inte utgöra något hinder för det samverkansarbete som sker utan lärarna är angelägna om att ha ett fungerande samverkansarbete. I resultatet framkommer också att lärarna anser att det arbete och den samverkan som sker i förskola och grundskola ska göras för att det främjar barnet. Informanterna uttrycker en vilja i att hela tiden handla för barnets bästa.

Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre. Mina studier har visat att FMT kan stärka barns tilltro till sin egen förmåga. Att de vågar ta egna initiativ och får uppleva känslan av att lyckas, stärker deras självkänsla och har i sin tur en positiv inverkan på skolarbetet.

SAMMANFATTNING _______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär." En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass. "Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly." A study of children's perceptions of massage in the preschool. Antal sidor: 33 _______________________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass. Frågeställningar: - Hur uppfattar barnen sin delaktighet? - Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna? För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage. Resultatet visar vidare att delaktighet och trygghet är två viktiga faktorer som kan kopplas samman. De är viktiga grunder som behöver stor plats om massage ska användas i barnverksamhet. _______________________________________________________________________________ Sökord: massage, förskoleklass, delaktighet, inflytande, trygghet, makt _________________________________________________________________________________ Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 – 101000 036162585 och Kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn. Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp

Vilka förväntningar och tankar har femåringarna inför att börja i förskoleklassen? Som pedagog och lärare vill man ha kunskap om vilka förväntningar och tankar barn har om förskoleklassen, då det sker förändringar i barns liv. Förskolan förknippas med lek, medan förskoleklassen förknippas med lärandet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Det personliga intresset har även ofta varit avgörande när pedagogerna arbetat med de estetiska uttrycksformerna. Nästan alla pedagoger har uttryckt att ett av deras syften med arbetet med dessa uttrycksformer är att barnen ska ha roligt.