Inledning Förskoleklassen skapades för att förskolan och skolans arbete skulle bli mer integrerat och för att övergången mellan verksamheterna skulle bli smidigare. För att underlätta övergången mellan förskolan och skolan skapades en ny verksamhet och övergångarna blev då två istället för en. Vår ambition med uppsatsen är att försöka hitta vägar till det som en gång var tanken med förskoleklassen och därmed kanske bidra till utvecklingen av en mer integrerad övergång. Syfte Vi vill utveckla kunskap om övergången mellan förskola och förskoleklass och syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan resonerar kring övergången mellan förskola och förskoleklass, samt den samverkan som sker mellan de två verksamheterna. Metod I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa metoden intervju. Urvalet är fyra verksamma förskollärare som arbetar med femåringarna som ska göra övergången. Resultat I vår studie tycker vi oss se att de förskolor och skolor som samverkar också har kontinuitet vid övergången från förskola till förskoleklass. Denna kontinuitet ger enligt förskollärarna, som vi intervjuat, en trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger. De förskollärare, i vår studie, som inte har samverkan med förskoleklassen uttrycker viss oro för att de inte förbereder barnen på "rätt saker" inför övergången till förskoleklassen. Vi ser också att om utrymme ges i budgeten för övergångsarbetet och är prioriterat hos förskolecheferna bidrar detta till att förskollärarna känner sig tryggare i övergångsarbetet.

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153). Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006). Skolsköterskans bemötande upplevdes som mycket bra eller bra av 67,3 % (n=103) respektive 28,1 % (n=43). Uppfattningen var att barnen i mindre utsträckning än vårdnadshavarna fick tillfälle att ställa frågor, där 24,2 % (n=37) respektive 4,6 % (n=7) upplevde att barnet delvis eller inte alls fått tillfälle att ställa egna frågor. Förbättringsmöjligheter av hälsosamtalet uttrycktes i form av tydligare information inför samtalet samt mer fokus på skolsituationen och arbetsmiljön. Slutsats: Vårdnadshavarnas uppfattning av hälsosamtalet var övervägande positivt, men förbättringar kan göras vad gäller information och förberedelser inför samtalet. Vårdnadshavarna uttryckte önskemål om att hälsosamtalet bör fokusera mer på skolsituation och arbetsmiljö. Det är även viktigt att barnet får en central plats i samtalet.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur använder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser. Resultatet av arbetet visar att elever får möta matematik på många olika sätt genom att bygga med lego. De får möjlighet att lära sig lägesord, mängd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation är kommutativ. Elever får även möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, träna minnet och att koncentrera sig.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen serpå samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilkaförväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilkaförväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes enenkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan.Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrarvar viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer. Enligtvissa av föräldrarna i studien var de viktigaste samverkansformerna i förskoleklassentamburkontakt med pedagogerna, telefonsamtal, vecko- och månadsbrev, enskildasamtal och föräldrarmöten. Informella samverkansformer som var utanför skoltid varnågot som informanter beskrev som väldigt positivt för att skapa gemenskap ochtrygghet mellan pedagoger, andra föräldrar och barn. Informanterna menade att trygghetvar ett viktigt ledord i verksamheten för barnets bästa i deras skolgång. Informanternamenade att de försökte delta i olika samverkansformer som föräldrarna blev inbjudna tilloch att detta sågs som en förväntan från pedagogerna. Informanterna beskrev att det varviktigt att delta i olika samverkansformer för få information om verksamheten.

Studiens problemområde behandlar konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier så att barnen får redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier. Detta har givit resultat, flickor har hela tiden blivit bättre och bättre i skolan medan pojkar där emot har stannat kvar i sin utveckling. Den uppmärksamhet som många pojkar får i skolan är oftast negativ. De har inte blivit hjälpta på samma sätt för att kunna klara av sina studier. Pojkar har fallit under radarn, de har blivit ursäktade för att de är pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger som nyligen börjat arbeta med genuspedagogik anser att de vet vad det innebär. Om pedagogerna vet hur de ska arbeta för att ge eleverna samma förutsättningar i skolan, samt ta reda på om de anser att det är skillnad på genuspedagogik och jämställdhet. Studien är gjord på en centalt belägen skola i en liten svensk stad. Som metod för att få fram resultatet har pedagogerna intervjuats och observerats. Resultatet visar att pedagogerna vet vad genuspedagogik är och hur de vill arbeta med detta. De anser att jämställdhet är samma sak som genus och menar på att de går hand i hand. Pedagogerna anser att de behöver ändra på hur de bemöter flickor och pojkar. De vill se varje individ. Studien är gjord efter att pedagogerna precis har börjat arbeta med genuspedagogik, vilket gör att något resultat hos eleverna ej har kunnat registrerats ännu.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras. De områden som ses betydande för barnens utveckling av självkänslan är lärarens förhållningssätt, bekräftelse och metoder/material. Slutsatsen vi kan dra är att arbetet med att stärka barnens självkänsla ses som grundläggande i lärarens arbete och för barnets fortsatta framtid i ett socialt samhälle.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgång är en av grunderna i det pedagogiska yrket redan från förskolan. Förskoleklassen har gemensam läroplan med grundskolan men ska arbeta utifrån förskolans pedagogiska arbetssätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka lärandemiljöerna i förskoleklassen där pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda på hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta är en kvalitativ studie som bygger på observationer av två förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. Förförståelsen av mig som forskare har jag erhållit genom att läsa in mig på litteratur som berör ämnet.Slutsatsen av denna undersökning är att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler där den är en mer styrd förskola samtidigt som det är en friare form av skola. Med detta menar jag varken förskola eller skola men även både och, fast i en helt egen klass för sig. Den obligatoriska skolstarten infaller inte förrän det år då barnen fyller sju. Detta gör att man kan säga att förskoleklassen därmed blir en förlängning av den frivilliga förskolan med eget tillvägagångssätt där det är fokus på att arbeta med barnens sociala gemenskap och förberedelser av olika slag inför skolstarten. Denna egna kategori befinner sig således i en liminalfas, ett ingenmansland, mellan två skolformer vilken ska balansera på en lina mellan olika pedagogiska traditioner som ska samspela i ett år för att ge barnen de bästa förutsättningarna inför den riktiga skolstarten. Nyckelord: förskoleklass, läroplan, integration, tillvägagångssätt, 6-åringar. / To prepare children for their continuing education is one of the basics of the educational profession from the school. The pre-school class has a single curriculum with elementary school, but should work on for the pre-school's pedagogical approach. The purpose of this paper is to explore learning environments in pre-school class where educational traditions meet, and transforme and find out how the activities of the pre-school class looks like in practice. This is a qualitative study based on observation of two pre-school classes and interviews with staff in these. For an understanding of me as a researcher, I have received by loading me on literature relating to the subject. The conclusion of this study is that the pre-school class is in the school premises where it is a more controlled pre-school while it is a lighter form of school. By this I mean either pre-school or school but also both, and in a kind of its own. Mandatory school start date is not until the year in which the children turn seven. This makes it possible to say that pre-school class becomes an extension of the volunteer’s pre- school with its own approach where there is a focus on working with the children's social community and preparation of various types before school. This custom category are thus in a liminal phase, a no man's land, between two school forms wich balance on a rope between the various educational traditions to interact in a year to give children the best conditions for the real schoolstart. Keywords: pre-school class, integration, pedagogical approach, 6-year-olds.

Bakgrund: Förskoleklassen har sedan den grundades förändrats på olika sätt. Flera studier talar för att förskoleklassen har förskjutits från förskolans tradition och närmat sig grundskolan, där fokus riktas mot måluppfyllelse och ökad kunskapsnivå bland de yngre barnen. Samtidigt som elevernas intressen, initiativ och lek betonas som viktigt i förskoleklassens utformning. Förskoleklassen blev 2018 en obligatorisk verksamhet och ändringar av förskoleklassen i form av att göra grundskolan tioårig har inletts. Förskoleklassen är en del av vårt utbildningssystem, dock tycks den vara svår att definiera. Vilken funktion och betydelse tillskrivs förskoleklassen? Genom att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar om förskoleklassen, vill vi bidra till diskussionen om förskoleklassens funktion i utbildningssystemet och dess betydelse för de yngsta elevernas start in i skolvärlden. Syfte: Syftet examensarbetet är att undersöka olika uppfattningar om förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet. Metod: Studien är en intervjustudie som utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien har genomförts via intervjuer med semistrukturerade frågor som sedan har transkriberats och analyserats via en tematisk analysprocess. För vårt arbete med studien har vi även tagit del av tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Studiens undersökningsresultat visar på teman som på olika sätt ringar in vårt syfte. Teman som berörde olika delar såsom kunskapsförberedande och det fria arbetssättet men även dess ramar i förskoleklassen. Teman som framträdde handlade även om skolmiljö, trygghet, lustfyllt lärande, förväntningar, kamratskap och om arbetsrollen i förskoleklassen. Resultatet visar olika perspektiv på förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet

The intention of this study is to describe some pedagogue’s exceptions of how they work with children who has Swedish as a second language and how they work with the policy documents and rights that is available. The study is based on three structured interviews with very experienced pedagogues that work in preschool. The three interviews are recorded and adapted.  To analyze the data a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in preschool has a similar way to work with bilingual children and that they consider that communication through speak, pictures and the body language is the most important thing to get the children accessorial to the preschool activities and to maintain the rights. / Syftet med denna studie är att beskriva några pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med barn som har svenska som andraspråk och hur de arbetar utifrån de styrdokument och rättigheter som finns. Studien bygger på tre ostrukturerade intervjuer med erfarna pedagoger som arbetar i förskoleklass. Intervjuerna är inspelade och transkriberade. För att analysera innehållet av datan så har en sociokulturell ansats används. De slutsatser jag dragit är att pedagogerna i förskoleklass som intervjuades har ett liknande arbetssätt vad det gäller de tvåspråkiga barnen. De anser att kommunikation via tal, bilder och kropp är det viktigaste för att barnen ska bli delaktiga i verksamheten och att upprätthålla de rättigheter som finns.