Min uppsats har som syfte att belysa könsuppfattningar i en förskoleklass. Under studien har ett förbättringsområde identifierats och könskillnader mellan könen noterades. Hur hanterar förskoleklassen pojkar och flickor utifrån deras kön och hur jobbar förskoleklasslärare för att minska könsstereotyper? Centrala frågor var att identifiera könsrollsmönster i förskoleklassen framträder, jämställdhetsarbetet i förskoleklassen och framträdande av könsstereotyper. I dag ses det oftast som självklart i Sverige att förskoleklasser arbetar med jämställdhetsfrågor enligt förskoleklassens läroplan och att förskoleklasser skall försöka utmana könsstereotyper. Förskoleklassen lägger en grund för hur våra barns värderingar och vad deras värdegrund skall förankras utav. Det valda ämnesområdet är viktigt att belysa, som skola räcker det inte enbart med att ha jämställdhetsdagar, jämställdhetsarbetet måste finnas som en kontinuerlig process i deras dagliga verksamhet om könsstereotyper skall försvinna. Kvalitetsarbetet inom förskoleklasser måste hålla en hög nivå. Ständiga förändringar och ökade krav i samhället gör att skolan måste se över och revidera sina läroplaner kontinuerligt. Kvalitetsarbete inom förskoleklasser samt i skolans värld skall sätta sina elever i centrum, undervisningen måste baseras på fakta och integrera samtliga inom skolvärlden för att kunna förbättra skolans processer. Det empiriska materialet består utav observationer och intervjuer. Denna uppsats är gjord utifrån en kvalitativ metod. Resultatet utav denna uppsats tyder på att det finns skillnader mellan könen. Slutsatsen är att det finns en problematik för skolan där läroplanen (Lgr11) säger att skolan skall utmana och följa med i tiden. Dokumenten säger ingenting om hur jämställdhetsarbetet skall göras. Att tolka läroplanen (Lgr11) är upp till varje skola att göra själv.

Syftet med denna undersökning är att studera hur förskollärare i förskoleklassen ser pålärande genom lek i verksamheten. Studien utgår från två problemformuleringar: hurbeskriver förskollärarna att lärande genom lek används i verksamheten? Vad beskriverförskollärarna i förskoleklassen som faktorer som påverkar möjligheten till lek iförskoleklassens verksamhet?Som ansats under bearbetningen av empirin är fenomenografin en inspirationskälla. Avsiktenmed undersökningen var att studera hur förskollärare talar kring lärande genom lek, därför ärintervjuerna av kvalitativ karaktär.I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att lärande genom lek är viktigt, men attdet finns ett dilemma när det gäller förväntningarna på verksamheten och förskollärarenssynsätt. För att skapa möjlighet till lek kan förskolläraren antingen planera in lek på schemateller arbeta utan att följa schemat. Förskollärarna bör även planera verksamheten så att detfinns artefakter, det vill säga redskap och kunskap, för att barnen ska kunna utveckla sin lek.Det kan generellt uttydas som att förskollärare har ett klart synsätt av att det är viktigt medlärande genom lek, men talar om faktorer som påverkar möjligheten för lek i förskoleklassen.Även om förskollärarna vill arbeta med lek som metod, blir de påverkade av de förväntningarav en skolliknande verksamhet som barn, föräldrar och skolledning har.

No description available.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet? Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar. Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken. Den dolda matematiken som finns i illustrationerna åskådliggjordes inte av pedagogern

No description available.

Vi har valt att titta lite närmare på hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att få fram ett resultat har vi valt att använda oss av frågeformulär riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till är att samarbetet är sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, främst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser också tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlämningen av frågeformulären. I vår undersökning framkommer det också att det finns en okunskap hos de tillfrågade pedagogerna om läroplanens innehåll.

Denna studie har ämnat ta reda på hur pedagoger verksamma i förskoleklassen tänker kring flerspråkighet i förhållande till miljö och språkutvecklande arbetssätt samt hur de tar tillvara på den mångkulturalitet som finns i förskoleklassen. Vidare berör den pedagogernas attityder till ämnet.    Studien har genomförts i form av tre intervjuer med två förskollärare och en fritidspedagog i förskoleklasser på tre olika skolor i södra Sverige. Studien är genomförd efter en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i hermeneutiken. Frågeställningarna i intervjuerna har bland annat handlat om med vilka verktyg pedagogerna arbetar med i språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, hur pedagogerna tar tillvara på den mångkulturalitet som finns och hur de ser på miljöns betydelse i förhållande till flerspråkiga barns språkutveckling.   Enligt forskningen är pedagogernas attityder till flerspråkighet av stor vikt för hur de kommer att utvecklas både i sitt modersmål och i andraspråket. Det är lärorikt att lära sig två språk men en utveckling i modersmålet är viktig för att kunna tillägna sig ett andra språk.    I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna inte arbetar annorlunda med de flerspråkiga barnen än med de som endast har ett språk. Ett framträdande material är Bornholmsmodellen som alla pedagogerna arbetade efter. En annan aspekt som framkommit är att de är förhållandevis positiva till flerspråkighet samtidigt som kunskapen om vilka språk som finns i deras klass skiljer sig. Gemensamt för alla pedagogerna är att de på något sätt arbetar med bilder och böcker i förskoleklassen, men de arbetar med det på olika sätt och olika mycket. Pedagogerna tar till vara på mångkulturen i klasserna genom att arbeta med både högtider, traditioner, sånger och ramsor med mera.    Denna studie ger inget generellt resultat eftersom det endast är tre pedagoger som är med vilket enbart belyser en liten del av Sverige. Uppsatsen har gett en fördjupad kunskap men det finns flera aspekter att forska vidare på. En fördjupad studie kring flerspråkighet och språkutveckling i förskoleklass under ett längre tidsperspektiv hade kunnat ge en mer vidgad bild vilket hade möjliggjort en generalisering.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spårades upp genom att eleverna uppmanades berätta om erfarenheter av att välja, bestämma och bli lyssnade på. Eleverna beskrev såväl lektioner som raster. Utifrån elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter. Resultatet har citat som exemplifierar uppfattningarna i var och en av de tre kategorierna som kunde urskiljas i materialet. Den första kategorin Inflytande förhandlas med jämbördiga visade att elever uppfattade att välja, lyssna och bestämma är något som sker tillsammans med andra elever. Inflytande som förtjänas efter vuxnas regler visade att elever uppfattade att vuxna har tolkningsföreträde och äger talutrymmet. Den sista och minsta kategorin Inflytande efter ålder visade att eleverna uppfattade en självklar koppling mellan ökad ålder och att få bestämma mer.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.