The purpose of my study is to investigate teacher’s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children’s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools. My questions are: What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class? What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children’s curiosity for reading and writing development? The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction. Reading and writing arises from a social-cultural perspective in which social relationships with adults and other children affect the children’s reading and writing. The results of the interviews showed that teachers use different methods to promote children’s literacy development. Teachers whom I have interviewed agree that the social interaction, play and reading aloud are important elements in children's learning and development. Teachers’ perceptions were different on how much to work with development. The reason may be is that the preschool did not have clear objectives for the teachers to work after.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter. De beskriver brist på samverkansformer, samt att ansvar läggs på enskilda pedagoger till att skapa tillfällen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med pedagoger aktiva i respektive verksamhet, och resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

The purpose of the study is to contribute to the field of social access in children's free play in the pre-school class, by looking at how children are included and excluded and how power structures arises in the free time. In order to capture the events that occur among the children, observations were chosen as research method. The results show that the children wanted to play with each other, and that the most common way to facilitate play was to ask "Can I join?". There were also other strategies being practiced regularly. It was also common to exclude other children from playing, and this was especially when the children wanted to protect their ongoing game, or that someone was not allowed to join because he or she ruined it for the others. Other aspects that affect which status the children had in the group was when they compared their skills with each other, to see who could jump the farthest, draw the best and so on. Knowledge on how to read and write were two other abilities that gave high status in the pre-school class. / Syftet med studien är att beskriva hur socialt tillträde och makt visas i en förskoleklass, och då titta på hur barn inkluderas och exkluderas och de maktpostitioneringar som uppstår i den fria leken. För att kunna fånga händelser som sker mellan barnen, valdes observationer som undersökningsmetod. Resultatet visar att barnen gärna ville umgås med varandra, och att det vanligaste för att få vara med och leka var att fråga "Får jag vara med?", men det fanns även andra strategier som förekom regelbundet. Att exkludera andra barn ur den sociala gemenskapen var också vanligt, och då framförallt för att barnen ville skydda sin pågående lek eller att någon inte fick vara med för att den förstörde för de andra. Andra aspekter som påverkade vilken status barnen hade i barngruppen handlade om att de jämförde sina färdigheter med varandra; vem som kunde hoppa längst, rita häftigast och så vidare. Här kom även kunskaper som att läsa och skriva in, vilket var två förmågor som gav hög status i förskoleklassen.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass.   Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen.   Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp. Resultatet visar att språk är en länk mellan matematiska tankar och tillämpningen av dessa tankar. Dessutom synliggör den kvalitativa studien att  pedagogerna skapar sociokulturella sammanhang genom grupparbete så att barnen påverkas av varandras tankar mot den matematiska begreppsutvecklingen.   Pedagogernas arbetssätt åskådliggör att de är medvetna om att lek och aktiviteter stödjer barnens matematiska utveckling och att detta skapar förutsättningarna för fantasi och kreativitet. Observationerna och resultatet visar att pedagogerna har fokus på variation av aktiviteter, upprepning och imitation så att barnen inspireras av varandras uttrycksformer och föreställningar. Barnen väljer bygg och konstruktion mest i anknytning till Alan Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter. Barnen försöker förstå och utveckla matematiska begrepp i relation med varandra. I barnens värld är inte ett objekt fristående ifrån andra objekt utan de relaterar olika begrepp till varandra och ger mening till en företeelse genom kombination av olika matematiska begrepp.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrån lek genom observationer av förskoleklasser på kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har också samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser på sin verksamhet gällande lek och vart de lägger sin fokus, vilka föreställningar de har om lek och hur de använder sig av denna i skolförberedande syfte. Min insamlade empiri analyserades utifrån vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn på sin verksamhet besvarat de frågeställningar jag har. Jag kunde här tydligt så både likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter så som att pedagogerna i förskoleklasserna är ense om att barnen står i fokus vilket man förstår av deras pedagogiska kunskap som kom fram under våra samtal. Men jag upptäckte också att vägen till kunskap låg på olika fokus där kommunala skolan fokuserade på kunskapen som sådan, med formella arbetspass i läroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att få igång processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek. / I have in my thesis investigated how pre-class classes works with preparing children for school from without play through observations on municipal schools and pre-class classes with pedagogy connected to Waldorf. I have also had conversations with the educators and through these conversations seen how they look upon their own area of work regarding play and where they lay their focus, what ideas they have about play and how they work play with a purpose to prepare them for school. My collected empirics was analyzed from without my chosen theory and previous research and through analyze of the observations and conversations I’ve been able to see if the educators look upon their area of work answers the I have clearly seen both comparisons and differences between the different pre-class classes. Comparisons such as the educators are united in having the child in center which I understood from their knowledge shown during our conversations. But that the road to knowledge was focused with differences. Here the municipal pre-class classes focused on knowledge as a product using textbooks while pre-class classes connected to Waldorf was focused on the process leading up to knowledge through socializing the children through free play.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt årskurserna 1-3 som har tillgång till iPads i sin matematikundervisning ser på användandet av dessa. Hur resonerar pedagoger när de använder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen används när det gäller matematiska mål i Lgr 11? Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var dels en enkätundersökning för att nå ut till många pedagoger och därefter fördjupande intervjuer som baserade på enkätfrågornas resultat.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för barns erfarenheter av lärande i förskola och förskoleklass. Studien fokuserar på vad barnen berättar om sina erfarenheter av lärande och med hjälp av detta skapa en djupare förståelse för vad som är viktiga faktorer och platser för barnens lärande i förskola och förskoleklass. En kvalitativ studie har genomförts genom barnintervjuer där samma barn intervjuats i både förskola och förskoleklass. Resultatet visar att lärande och kunskap upplevs som olika saker för barnen; lärande kan i huvudsak kopplas till vad barnen gör och att jobba med någonting, medan kunskap kan kopplas till att kunna svara rätt på någonting. Det framkommer också att verksamheten i förskolan och förskoleklass är styrda på olika sätt och i olika omfattning och detta upplevs av barnen som att det både kan skapa möjligheter men även reglera och begränsa barnen i deras lärande.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattning av vad viktig information ska innehålla. Vad anser pedagogerna i förskolan är det centrala i informationen som de lämnar och vilka förväntningar har pedagogerna i förskoleklassen kring informationen som de ska få vid övergången. På vilket sätt används informationen om barnets förmågor i en kommande pedagogisk verksamhet? Vi har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där vi har intervjuat nio pedagoger som är yrkesverksamma i förskola och förskoleklass. I analysen har vi lutat oss mot en fenomenografisk metod vilket innebär att kartlägga och hitta skillnader och likheter i det som framkommit av intervjuerna och därmed få en djupare förståelse för informationens betydelse i övergången. Resultatet har speglats genom ett sociokulturellt perspektiv och Nilholms (2011) olika perspektiv kopplat till specialpedagogik: kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. En viktig grundsten  i analysen och bearbetningen av materialet är det relationella och kategoriska perspektivet, samt betydelsen av en relationell pedagogik i mötet med olika barn. Det  handlar också om hur olika förväntningar i en övergång kan påverka barnet (Persson, 2011). Studien visar att det finns behov av att förskolan ger mer specifik och tydlig information till förskoleklassen kring hur barnet varit en del av verksamheten. Förskolans pedagoger fokuserar på hur barnet lärt sig och vad som fångar intresset. Förskoleklasspedagogerna riktar in sig på att informationen som lämnas bör innehålla barnets sociala förmåga, hur samspelet fungerat med kompisar och pedagoger i miljön som erbjudits. En viktig mening som blivit framträdande är att det borde framgå tydligare i informationen hur barnet upplevt tidigare förändringar. Hur ser barnets erfarenheter ut när det handlar om olika förändringar eller då barnet lämnat en trygg och invand miljö och blir en del av det nya? Relationens betydelse är en avgörande faktor för hur övergången och starten ska upplevas. Barnet möter en ny verksamhet med nya krav, pedagoger och kompisar. Samverkan på olika plan mellan förskolorna, förskoleklass och vårdnadshavare kan skapa en delaktighet och förståelse som kan ge en positiv upplevelse av övergången.

Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.