Syftet med denna studie är att synliggöra fem förskoleklasselevers upplevelse av trygghets- och otrygghetsfaktorer vid övergång från förskola till förskoleklass. Detta för att få ytterligare kunskap om vilka områden förskollärare bör arbeta med för att nå, en för eleverna, känsla av trygghet vid övergång från förskola till förskoleklass. Studiens tre frågeställningar besvaras med hjälp av empiri från fem enskilda intervjuer och en gruppintervju.  Valda teoretiska begrepp är dels fysisk, social och kulturell kontinuitet och diskontinuitet men även begrepp som förklarar barns känsla av trygghet och otrygghet som grundar sig i läroplaner, tidigare forskning och litteratur. Resultatet påvisar vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av social diskontinuitet i övergången mellan förskola och förskoleklass. Arbetet bör göras på så vis så att eleverna vågar utforska och prova, att de har kompisar med sig från sin förskoletid och att de upplever en känsla av att vara en del av gruppen. Det bör även säkerställas att eleverna har en närvaro av en vuxen genom att de känner igen de nya förskollärare samt att det finns en bra relation dem emellan. Trygghetsfaktor i form av privata ägodelar bör också prioriteras. Resultatet påvisar även vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av kulturell och fysisk diskontinuitet genom att tydliggöra nya rutiner, lokaler och att ständigt vara närvarande.

Målsättningen med studien är att belysa vilka laborativa material som används, hur de kan användas och varför laborativa material ska används i matematikundervisningen i förskoleklass. Detta mynnar ut i studiens syfte som är att med hjälp av intervjuer och observationer synliggöra lärares användning av laborativa material i matematikundervisningen i förskoleklass.   Kvalitativ metod används och inspiration hämtas från etnografin. Det insamlade datamaterialet som har analyserats består av kvalitativa intervjuer med två förskollärare samt deltagande observation under en heldag på två skolor. Teorin inspireras av didaktisk teori och didaktiska frågor som vad, hur och varför. Empirin består av transkriberingar och fältanteckningar som analyseras utifrån den didaktiska triangeln och Bishops matematiska aktiviteter.   I resultatet framkommer att laborativa material används vid alla Bishops sex aktiviteter och att olika typer av laborativa material används som vardagliga föremål, pedagogiska material och spel. Laborativt material används inte enbart vid matematiklektioner utan kan även användas vid temaarbete, på idrottslektioner och utomhus. Förskollärarna är positiva till användandet av laborativt material och ser dem som en självklar del av förskoleklasselevernas matematikundervisning. Förskollärarens syn på vad som är laborativa material påverkar hur laborativa material används. I resultatet framkommer att laborativt material kan vara en hjälp för elever att konkretisera matematiken och att valet av material beror på vilken elev som ska använda det och elevens förkunskaper.

Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och samman-ställa hur begreppet språklig medvetenhet synliggörs i aktuell svensk forskning med anknytning till grundskolans tidiga år, samt belysa hur detta avspeglas i Skolverkets bedömningsmaterial Hitta språ-ket. Med stöd av detta undersöker vi även hur man kan utveckla språklig medvetenhet hos elever. Resultatet av analysen påvisade att definitionen av språklig medvetenhet i forskningen var av lik-artad karaktär mellan vissa forskare och skiljde sig mellan andra. Vid analysen kunde vi urskilja fyra kategorier av språklig medvetenhet: (i) perspektivskiftning från innehåll till form; (ii) som en enskild kategori; (iii) densamma som fonologisk medvetenhet; och (iv) densamma som litteracitet. I Skol-verkets kartläggningsmaterial Hitta språket betonas utveckling av språklig medvetenhet utifrån arbete med fonologisk medvetenhet. Däremot skiljer sig Skolverkets definition av språklig medve-tenhet gentemot kartläggningsmaterialet. Enligt Skolverkets definition av Andréasson och Sandell Ring (u.å) handlar det framförallt om en perspektivskiftning från språkets innehåll till formen och inte om arbete med fonologisk medvetenhet (Andréasson & Sandell ring, u.å, s. 4). Att det råder skilda definitioner gällande vad språklig medvetenhet är kan vara problematiskt för den enskilde läraren i bedömning- och undervisningssituationer. Detta med anledning av att både bedömningen och undervisningen kan resultera i skiftande karaktär beroende på vilken definition läraren innehar av begreppet. Dessutom när två dokument framtagna av Skolverket definierar be-greppet på skilda sätt skapas en tvetydig föreställning om vad begreppet faktiskt innebär och vad man som lärare ska bedöma hos sina elever.

Språkstörning är ett komplext begrepp som innefattar flera olika svårigheter. Svårigheterna kan drabba enbart förståelsen eller produktionen av språk. Ju fler nivåer som är drabbade, desto gravare är språkstörningen. I samband med denna studie undersöker jag hur språkutveckling kartläggs i grundskolans förskoleklass och hur lärare arbetar för att anpassa undervisningen för att elever med språkstörning ska vara delaktiga och få den ledning och stimulans som behövs för att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. För att ge elever med språkstörning bästa förutsättning för lärande krävs en diagnos av leg. logoped för att ta reda på i vilken/vilka delar av språket som barnet behöver stöttning. För att hjälpa barnet på bästa sätt krävs även resurser i form av kunskap och material. Ett fungerande samarbete mellan skola och hem är en annan betydande faktor. Data samlades in i form av en webbenkätstudie där yrkesverksamma lärare deltog, samt genom bearbetning av relevant litteratur och forskning. För att få ett bredare perspektiv av diagnosen språkstörning genomfördes även en telefonintervju med leg. Logoped Astrid Frylmark. Resultatet från studien visar att lärare i grundskolans förskoleklass arbetar på olika sätt för att anpassa undervisningen och att det kartläggningsmaterial som Skolverket tillhandahåller används. Resultatet visar också att en viss samverkan sker både inom skolan samt mellan hem och skola. Dock är det framstående att kunskapen kring språkstörning måste öka för att ge eleverna den utbildning de enligt styrdokumenten har rätt till. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Att läsa är en av de viktigaste kunskaper som barn behöver lära sig i skolan och forskare är eniga om att grunderna inom läsförmågan behöver läggas i tidig ålder. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur en kvalitativ undervisning i sambandet mellan grafem och fonem kan se ut i förskoleklasser. Anledningen till att fokus ligger på förskoleklasser är för att det är den tidigaste obligatoriska skolformen som lägger grunden inför det kunskapskrav som barnen ska uppnå i årskurs 1. För att undersöka hur undervisning i sambandet mellan grafem och fonem ser ut i förskoleklasser har fem intervjuer genomförts. Resultatet av undersökningen visar hur lärarna anser sig undervisa och vilka undervisningsmetoder de upplever som framgångsrika för elevernas läsinlärning. Undersökningen visar även att sambandet mellan grafem och fonem är en viktig del i förskoleklassens undervisning för att elevernas läsutveckling ska främjas i tid. Att leka fram förståelsen mellan fonem och grafem på ett varierat och multisensoriskt arbetssätt visar sig vara en metod som kan främja alla elevers läsförståelse. Att dessutom kombinera metoden med att genomföra det obligatoriska bedömningsstödet Hitta Språket kan barn som tenderar att få läs- och skrivsvårigheter i förskoleklassen synliggöras och få stöd i tid. / Reading is one of the most important skill that children learn in school and researchers agree that the foundations of reading ability need to be established at an early age. The purpose of this study is thus to investigate how qualitative teaching in the relationship between grapheme and phoneme can look like in preschool classes. The reason why this study focuses on the teaching of reading in preschool is because it is the earliest compulsory school form. Preschool lays the goundwork for the knowledge reguirement that the children must achieve in grade 1. In order to study how teaching in the relationship between grapheme and phoneme looks like in preschool classes, five interviews were conducted. The results of the study show how teachers consider themselves to be teaching and what teaching methods they perceive to be successful for pupils reading learning. The study also shows that the connection between grapheme and phoneme is an important part of the preschool class´s teaching in order to promote pupils reading skills in time. Teaching the understanding between phonemes and graphemes in a playful, varied and multisensory way of working proves to be a method that can promote the reading comprehension of all students. Furthermore, combining the method with implementing the mandatory assessment support Hitta Språket, children who tend to have reading and writing difficulties in the preschool class can be made visible and receive support in time.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samverkan med specialpedagogisk kompetens kan organiseras i förskoleklass för att främja en likvärdig utbildning. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i förskoleklass samt fem lärare med specialpedagogisk kompetens. Den teoretiska utgångspunkten för studien är systemteori med tillägg av den femte disciplinen- lärande organisation.   Studiens resultat pekar på att organisationen av den specialpedagogiska kompetensen varierar såväl mellan kommunerna som i de enskilda skolorna. Genomgående beskriver de intervjuade lärarna i förskoleklass tillgången till specialpedagogisk kompetens som bristfällig. Flera av lärarna med specialpedagogisk kompetens menar att samverkan med förskoleklassen förekommer i mindre utsträckning än deras samverkan med andra årskurser. En majoritet av informanterna såg tidsbristen som en stor anledning till att samverkan inte var bättre. Hos lärarna i förskoleklass uttrycks en önskan om ett utvecklat och utökat samarbete. Begreppet likvärdigt menar flera informanter kan uppfattas på olika sätt, vilket också påverkar synen på en likvärdig skola. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och för att alla ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen måste rätt stöd sättas in tidigt. Genom att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta Språket uppger flera informanter att man ges möjlighet till ett större fokus på barnens kunskapsnivå vilket också möjliggör för läraren att ge rätt stöd till rätt elev. Samtidigt menar informanterna att vilka möjligheter man sedan har att analysera och följa upp resultatet av kartläggningen, kan komma att påverka likvärdigheten i utbildningen.  Specialpedagogiska implikationer  En fungerande, kontinuerlig samverkan kring ett nationellt kartläggningsmaterial såsom Hitta  Språket anser vi vara betydelsefull, dels vid genomförandet av kartläggningen och särskilt när det gäller den särskilda bedömningen av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan kan anses bidra till tidig identifiering av elever med risk för språk-, läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser skulle också kunna leda till ett ökat specialpedagogiskt samarbete i förskoleklass, vilket främjar en likvärdig utbildning.

Utematematik är ett komplement till den vardagliga matematikundervisningen, men frågan är hur många lärare som väljer att använda sig av metod i sin undervisning. Den här studien syftar till att ta reda på hur stor del av matematiken som sker utomhus. Studien behandlar även frågeställningarna vad lärare tycker om, och hur de ser på utematematik, samt för och nackdelar med lärarnas arbetssätt. Min studie baseras på tre olika metoder, observationer med intervjuer och enkäter av totalt 16 deltagande lärare som jobbar i årskurserna f-1. All data som samlats in har transkriberats och analyserats, och sedan sammanfattats i ett resultat. Studiens resultat visar att lärarna ser många fördelar med utematematik, att dessa överväger de nackdelar som finns. Majoriteten av lärarna utövar utematematik en gång i veckan, men skulle gärna gå ut under fler tillfällen.

Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.

Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen för läslust genom att jämföra de sätt som kursplanerna i de nationella läroplanerna i Finland och Sverige kommunicerar läslust på i grundskolans första årskurser. Studien är en kvalitativ textinnehållsanalys som har en abduktiv ansats. Datamaterialet bestod av kursplaner ur de finska och svenska läroplanerna för förskoleverksamheterna samt de första årskurserna i grundskolan inom modersmålet svenska. Den teoretiska utgångspunkten var utifrån hermeneutiken. Genom att kombinera en deduktiv och induktiv analysmetod trädde 15 faktorer fram som bidrar till att väcka läslusten. Resultatet visar att samtliga analyserade kursplaner kommunicerar läslust, men den finska kursplanen för modersmålet svenska utmärker sig med att kommunicera en variation av faktorer samtidigt som dessa förankras i en kontext av att undervisningen ska väcka läslust. Den svenska läroplanen i modersmålet svenska kommunicerar faktorer som bidrar till att väcka läslust med ett fokus på främst två faktorer: textsamtal och variation av böcker. Förskoleverksamheterna i både Sverige och Finland kommunicerar faktorer som väcker läslust men den finska förskoleverksamheten kommunicerar dessa mer nyanserat.