Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt pedagoger i förskolan och förskoleklassen dokumenterar och kartlägger flerspråkiga barns språkutveckling, vilket språkstöd som ges vid dessa tillfällen, samt på vilken information som överförs och hur samverkan sker vid övergången från förskola till förskoleklass. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod där det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning inom studiens ämnesområde. Resultatet visar att dokumentation och kartläggning av de flerspråkiga barnens språkutveckling i förskola och förskoleklass endast sker på svenska och utifrån barnens svenska språkkunskaper och att stöd ifrån språkstödjare sällan förekommer. Vidare visar resultatet att kommunala direktiv har framtagit en överlämningsblankett, som styr förskolepedagogernas arbetssätt och samverkan mellan förskolan och skolan vid övergången till förskoleklass. Resultatet visar dock att den kommunala överlämningsblanketten ej följer Skolverkets (2023) riktlinjer angående samverkan vid övergång från förskola till skola. Studiens slutsats är att flerspråkiga elever och barn ej får möjlighet till användning av sina andraspråk vid dokumentation och kartläggning av deras språkutveckling i förskolan och förskoleklassen. Slutsatsen är även att kommunens överlämningsdirektiv styr förskolepedagogerna och förskollärarnas arbetssätt vid övergången mellan förskola och förskoleklass.

Abstract  Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker kring och förhåller sig till att förskoleklassen nu är en obligatorisk skolform. I bakgrunden till detta arbete får läsaren möjlighet att följa med bakåt i historien hur det kom sig att förskoleklassen blev en obligatorisk skolform. Samt att olika dilemman som kan kopplas till förskoleklassen om obligatorisk skolform beskrivs. För att samla in data har det använts semistrukturerade intervjuer där själva intervjun mer har förts i form av ett samtal med pedagogerna som deltog i studien. Jag har valt att använda mig av en explorativ design för detta arbete. I stora drag innebär det att jag som forskare med denna studie, utifrån vad som kommit fram i mina resultat, hoppas kunna skapa underlag för nya ämnen för andra att undersöka vidare kring i nya studier. Resultatet av denna studie har bekräftat den bild som jag funnit beskrivits av olika författare och forskare sedan tidigare, gällande hur det är att undervisa i en förskoleklass. Resultatet visar även på att respondenterna i denna studie upplever att det har skett förändringar gällande deras arbetssituation, ibland åt det mer negativa hållet, sedan förskoleklassen har blivit obligatorisk. I diskussionen av detta arbete har jag valt att belysa tre dilemman som även kan kopplas till de forskningsfrågor som sattes upp i samband med syftet samt till den litteratur och forskning jag valt att belysa i min bakgrund.

I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Syfte:Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap och översikt, över hur lärarna på olika skolor arbetar med kartläggning utifrån de svårigheter som finns i svenskämnet. Även vilka möjligheter elever får utifrån kartläggning, där vikten ligger på vilka anpassningar som måste tillämpas.    Metod:En kvalitativ studie där förskoleklasslärare och årskurs 1 lärare intervjuas via e-mail på grund av den rådande pandemin (-covid-19).    Resultat:Studien är en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer har genomförts. Intervjuerna resulterade i att förskoleklasslärare-och årskurs 1 lärare på olika skolor använder sig av samma kartläggningsmaterial. Kartläggningen som görs är på höstterminen för att tidigt kunna fånga upp elever svårigheter i svenskundervisningen och tillämpa anpassningar vid behov. Lärarna genomför kartläggningarna på olika sätt och de kommer visas senare i studien.

Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.

Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer, observationer och en textanalys undersöka språkutveckling och samverkan i förskoleklass och årskurs 1 genom följande forskningsfrågor: Hur ser pedagoger och lärare på förskoleklassens verksamhet och uppdrag utifrån barnets språkutveckling? Hur kan en samverkan påverka kontinuiteten i barnets övergång från förskoleklass? Hur är kontinuitet, samsyn och samverkan framskriven i läroplanens mål och riktlinjer? Resultaten av det empiriska materialet visade att pedagogernas och lärarnas syn på förskoleklassens verksamhet och uppdrag utifrån språkutveckling skiljdes åt på flera sätt. Det saknades en samverkan som bl.a. vid övergången hade kunnat ge pedagoger och lärare en bättre insyn i vad som tidigare gjorts/ska göras gällande elevernas språkutveckling. Då hade det kunnat skapas en kontinuitet där man ser till varje barn och dess förutsättningar och tidigare erfarenheter som på så sätt tas tillvara. Att pedagogerna i förskoleklass kan känna sig osäkra på vad de ska uppnå och att lärarna är stressade på grund av Lgr11, är förståeligt då riktlinjerna i kapitel två inte är tydliga nog med vad pedagogernas uppdrag är och där ett större ansvar läggs på läraren. Min slutsats blir därmed att det inte är utan svårigheter och utmaningar som vi skapar en samverkan mellan två verksamheter, där det finns en samsyn på barnet, dess lärande. Detta kan dels bero på olika föreställningar och attityder, men även på brist av tid och styrning uppifrån. Genom detta arbete är min förhoppning att lyfta frågan om samverkan igen, vars möjligheter vi antagligen redan känner till men som vi behöver bli påminda om. Detta för att vi ska kunna komma fram till ett samarbete där lärandemiljön är anpassad till barnets behov och inte dess ålder, en bro av möjligheter, en samsyn utan några förhinder.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor.Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen. Samtliga förskoleklasser arbetar med att utveckla såväl barns språkliga medvetenhet som matematiska begrepp, men i olika stor utsträckning och arbetsformerna skiljer sig också åt.Specialpedagogernas arbete i förhållande till barnen förskoleklassen är begränsat. På de flesta skolorna består arbetet i att testa barnens språkliga medvetenhet inför skolstarten. / Opportunities to meet different needs of all children in pre-school class.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten 2013. Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats och analyserats utefter våra frågeställningar. Det som lyfts fram från föräldrarna under intervjuer och enkäter har varit informationen kring övergången, att samarbetet är litet mellan instanserna och att förskoleklassen skall bygga vidare där förskolan slutade. Pedagogerna som arbetat i verksamheterna lyfte under intervjuerna fram att tidsbrist minskar samarbetet, att övergången mellan verksamheterna är positiv och att informationen till föräldrarna är god vid övergången. Nyckelord: barns tidigare erfarenheter och kunskaper, föräldrasyn, pedagogsyn, samarbete, samverkan, övergång.

Skolverket (2011) har visat på att svenska skolbarns läskunskaper sjunker. Syftet med vår studie är att undersöka litteraturens och läsningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrån pedagogers föreställningar om litteratur och läsning få förståelse för vilken betydelse deras ställningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat på miljöns möjligheter för barnets identitet som läsare, som vi utgår ifrån formas av pedagogernas föreställningar om barn, litteratur och läsning. Teorier om literacy och critical literacy där nyfikenhet och intresse inför läsaktiviteter ställs emot teori om språklig medvetenhet och den tekniska färdigheten att kunna läsa, för att se eventuella tendenser på hur pedagogernas arbetssätt format barnens framtida läskunskaper. Även andra lärandeteorier samt redskap för läsning presenteras för att få en vidare förståelse av problemområdet som vi undersöker. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger och observationer av verksamheterna Resultaten visar på att barnen i dessa verksamheter får goda förutsättningar för den framtida läsförmågan. Vi ser att det finns utvecklingspotential för arbetet med critical literacy, som inte tycks praktiseras aktivt i verksamheterna. Att arbeta med critical literacy utöver de möjligheter som barnen redan ges skulle kunna förebygga problem i läsförståelsen. Då ges bearbetning av litteraturen i form av ifrågasättande och kritiskt tänkande ett högre värde och minskar risken för att läsning blir ett tidsfördriv.

Platsen för projektet utspelar sig i norra Stockholm, nära Solvalla travbana, där en ny stadsdel planeras med primärt bostäder med fem våningars höjd. Tomten som angivits oss ligger på ett skogsbeklätt berg och kommer att ligga i utkanten mot skogen. Skolans program i kvadratmeter är större än tomten, vilket därmed utgör ett av huvudproblemen i projektet. Skolan ska inrymma 240 elever, från förskola, förskoleklass till lågstadiebarn.Byggnaden har en stomme som kombinerar pelare och balkar av limträ med golvbjälklag av korslimmat trä, efter ett system framtaget från Martinssons. På platsen har sprängning minimerats men utförts för att ge god kontakt mot gatan i nordöst. Det nedersta bjälklaget är av betong, liksom stödmurar. Taken består av sedumgrästak och terasser av trä. Det översta taket svävar något ovan med en svag lutning som öppnar sig åt gården och skogen. Fasaderna har långa glaspartier som är något innanför en träpanel svävar lite utanför, och böljar sig i långa horisontala band likt ljudkurvor runt byggnaden. / The location of the project takes place in northern Stockholm, near Solvalla travbana, where a new district is planned with primary housing with five floors. The land indicated us lies on a wooded mountain and will lie on the edge of the forest. The school’s programs in square meters are larger than the site, which is therefore one of the main problems in the project. The school will accommodate 240 students, from pre-school, pre-school class to low-school children. The building has a frame that combines pillar and beam of glued wood with floor tile made of cross-glued wood, following a system developed by Martinsson. At the site, blasting has been minimized but performed to provide good contact with the street in the north-east. The bottom particle board is made of concrete, as well as supporting walls. The roof consists of sedum grass roofs and terraces of wood. The top roof hovering slightly above with a slight slope that opens to the farm and the forest. The facades have long glass panels that are slightly inside a wooden panel hovering a little outside, and bends in long horizontal bands like sound curves around the building.