<p>Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.</p>

<p>Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.</p><p>I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.</p><p>Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p><p>I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p>

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa pedagoger som det viktiga i leken?  Hur uppfattar dessa pedagoger att leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass? Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex pedagoger intervjuats, dessa pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet. Av insamlat datamaterial har åtta kategorier utformats. Resultatet visar att de två verksamheterna, förskoleklass och årskurs 1, värderar leken ganska lika. Det viktiga i leken är framför allt att utveckla den sociala kompetensen Förskollärarna anser att allt lärande kan rymmas i leken, medan grundskollärarna anser att inlärning sker genom den pedagogiska leken och den fria leken är en paus för barnen för att återhämta sig. Fastän de båda yrkeskategorierna är medvetna om att leken ska vara en del även av verksamheten i årskurs 1, så får inte förstaklassarna alltid möjlighet till det. / The purpose of this study is to describe how playing is estimated by some pre-school teachers and primary school teachers within a pre-school class and a primary school form 1. The issues which this study is based on are as follows: What is important in playing? How can games and playing be used as a resource in situations of teaching and learning in a pre-school class and a primary school form 1? and What is the possibility of changes in playing between pre-school compared to primary school form 1? The study has been effected with a qualitatively high effort according to a phenomenographic way of analysis. In this study six pedagogues (teachers) have been interviewed, chosen from three different schools, one pre-school teacher and one primary school teacher from each school. They were also chosen by the duration of their  professional experience which is at least 10 years. From collected facts eight categories have been worked out. The result shows that the two activities, pre-school class and primary school form 1 estimate playing almost in the same way. The important thing in playing is above all to develop social ability. Pre-school teachers think that all learning can be contained in playing, while primary school teachers think that learning takes place only through educational games, and that free playing serves only as a break for children to relax and recover. Although both professional categories are aware of the fact that free playing is supposed to be part of the activity in primary school form 1, it won't  normally be possible for these children to practice it.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass. I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har. Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik. I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.

No description available.

Abstract The purpose of this work is to contribute knowledge about the transition of children from preschool to preschool classes. The experiences of pedagogical staff, parents and children are described, based on four deepening questions. The questions are about what the actors experience as positive and what the difficulties were in the transition process, and they also cover the differences of children and collaboration between actors. The method consists of qualitative interviews with parents, children, and pedagogical staff. The interviews concern the experiences of transition from the different actors. The results show the importance of a solid transition plan, the emphasis on good first contact between pedagogical staff and children, and a good parent-teacher relationship. Meetings concerning the handover between parents and pedagogical staff, and the opportunity for children to visit their new school before the school start, are also important factors for a good transition. What is seen as problematic is the lack of time for teachers to visit the children in preschool and preschool classes, difficulties to find suitable times for teacher meetings between preschool and preschool classes and the responsibility of the meetings concerning the handover. Children are different, and adapting the handover to each individual is important. The teachers responsible for the preschool classes need to get information regarding the children from preschool teachers and parents. The conclusions are that work regarding transition is important for parents and children’s security, and that a close cooperation between parents, children, and pedagogical staff is central. This way, experiences, perspectives, and knowledge of the individual child can be shared. Key words: differences of children, preparative work, collaboration, transition from preschool to preschool class. / Sammanfattning Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om processen vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Arbetet beskriver erfarenheter hos pedagogisk personal, föräldrar och barn. Fyra frågeställningar har formulerats för att fördjupa syftet. Frågorna handlar om vad aktörerna ser som positivt och problematiskt i övergången, samt barns olikheter och samverkan mellan aktörerna. Metoden i den här studien är kvalitativa intervjuer med föräldrar, barn och pedagogisk personal. Intervjuerna berör de olika aktörernas tankar och erfarenheter av övergången. Resultatet visar att det som är positivt i övergången är en tydlig övergångsplan, bra första kontakt mellan pedagogisk personal och barn samt en trygg föräldra- och lärarrelation. Överlämningssamtal mellan pedagogisk personal och föräldrar och att barnen i förväg får besöka den nya skolan är också viktiga moment i övergången. Det som ses som problematiskt är lärarnas tidsbrist för att besöka barnen i förskola och förskoleklass, mötestider mellan lärare inom förskola och förskoleklass samt ansvaret för överlämningssamtalet. Barn är olika och att anpassa övergången efter individen är viktigt. Lärarna för förskoleklasserna måste få information om barnen från förskola och föräldrar. Slutsatserna är att arbetet i övergången är viktigt för föräldrar och barns trygghet samt att samarbete mellan föräldrar, barn och pedagogisk personal är betydelsefullt. Detta för att lära av varandras verksamheter, erfarenheter, synsätt och framförallt få kunskap om det enskilda barnet. Nyckelord: barns olikheter, förberedande arbete, samverkan, övergången förskola till förskoleklass.

Each municipality in Sweden have to offer all children a place in a pre-school class starting the autumn term of the year the child turns six until it starts compulsory school. Despite the fact that it is a non-compulsory education, 95 % of all six-year-olds attend pre-school class. The purpose of this study has been to explore how pre-school and compulsory schools organize the pre-school children’s transition to pre-school. It also aims at examining how teachers’ co-operate in order to fulfill the commission of the national curriculum and how they make a smooth transition to the new school for the children. Research questions: In what way do teachers in pre-school and compulsory school co-operate in in order to make the children’s transition easy? What part of the process and which operators are most important for the children in the transition? To what extent does the school organization fulfill the commission of the national curriculum regarding co-operation between pre-school and compulsory school? To answer these questions I have used a qualitative method where I have made seven interviews as well as a text analysis of annual reports from the studied schools. Organization theory, as well as social process theory has been used to analyze the data. The result shows that each part of the organization mostly provide for the other’s interests, instead of interacting towards the purpose of the national curriculum commission meaning to accomplish co-operation between pre-school and compulsory school. Especially pre-school teachers supports the children through the transition as well as the after school center that works as an important bridge in the process. In spite of good intentions, and pre-school teachers’ initiatives to develop better equivalent routines, the organization still has a lot left to do before every part is involved and the mission is accomplished. A good organization, and good leadership, is in the end very important for the sake of the children.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad elever i förskoleklass har för förståelse för experimentet Växten i burken. Det har tidigare gjorts liknande undersökningar som visat på elevers olika uttryck och kunskaper i området, samt att det har forskats på begreppens viktiga roll i ämnet och svårigheterna för elever att förstå begreppet fotosyntes. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med en fallstudie inkluderande intervjuer, med två killar och två tjejer i förskoleklass. Resultatet i studien visade bland annat att elevernas föreställningar är personliga och bygger ibland på tidigare erfarenheter, att eleverna har en god grund för att förstå vad en växt behöver för att överleva samt att deras begreppskunskap i ämnet inte uttrycks exakt men en viss förståelse att kunna bygga vidare på senare i skolan finns där.

No description available.