Syftet med studien är att undersöka vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1. Studiens teoretiska ram utgår från läroplans- och ramfaktorteorin. Studiens data omfattas av olika regeringsförslag, den nya läroplanens framskrivning gällande förskoleklass och läsning i f–1 följt av åtta semistrukturerade intervjuer med fyra läromedelsförfattare och fyra verksamma f–1 lärare. Insamlade data analyserades utifrån Lindes (2012) tolkning av läroplansteorins tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna samt ramfaktorer som läroplan, tid och behörighet är centrala i analysen av resultatet. Resultatet visar att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bidra till många fördelar gällande den livsviktiga läsundervisningen och den enskilda elevens läsutveckling, då fokus nu kan läggas på läsundervisningens progression och lärare kan fånga upp de svaga eleverna i ett tidigare skede. Studiens resultat visar också att läroplanens framskrivning för förskoleklass kan komma att bidra till en utökad undervisningstid i förskoleklass, eftersom förskoleklassens timplan fortfarande varierar från skola till skola trots det obligatoriska införandet. Det råder dock delade meningar om vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1 och hur vidare läsundervisningen kommer att förändras eller bedrivas på samma sätt som innan. Slutligen indikerar studiens resultat att det finns vissa oklarheter om vem som ska arbeta i förskoleklass, lärare eller förskollärare, och att det beslutet kan bära med sig konsekvenser för att kunna uppnå en likvärdig skola för alla.

<p>Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics.</p> / <p>Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.</p>

Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students’ ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool’seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers. My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo. 94. The students’ linguistic performanceand their communicative competence were well stimulated through a diverse set of organizedactivities and their own unstructured play. My research also concludes that the educationalframework was built around a constant interaction and collaborative measures between theteachers and the students, as well as among the students themselves. I can from thesociocultural perspective hence conclude that the students are given all the tools needed todevelop their linguistic performance and their communicative competence.

This study centres on learning to read and methods for teaching reading skills. The aim is to provide a survey of the concept reading skills and the methods developed on the basis of different theories and the methods preferred when teaching children in primary school and why. The study is based on interviews with eight teachers who are working on a daily basis teaching Swedish in preschool class or lower primary school. The result of my study is that the majority of teachers do not use a specific method, but rather combine several different methods, thus adapting instruction to each individual pupil.

The purpose of this study is to examine whether pedagogues, in their daily work with children with intellectual disabilities, have perceptions based on earlier work experience with for instance children with average intelligence and also if the perceptions, norms and categorizations of society affect the school environment in which children with intellectual disabilities exist.The study, which focuses on the pedagogues work experience of childrens with intellectual disabilities, was carried out by interviewing four pedagogues in a qualitative manner. The study was analyzed through the theoretical framework of social constructivism. Terms used in the study are: intellectual disability, inclusion, exclusion, integration, perception, categorization, normality, anomaly, norm criticism, power, the competent child and expectation.The results show that the pedagogues has his or her own perceptions about children with intellectual disabilities. The pedagogues’ own use of language affects how perceptions, norms and categorizations are conveyed to the pupils. They also points to their insufficient knowledge of intellectual disabilities. This lack of knowledge also affects how the pedagogues view the institutional striving towards student inclusion in a “school for everyone.” The study also shows that a norm critical perspective is preferable as it allows for perceptions, norms and categorizations to be made visible. The study showed that, in order to avoid unfavorable categorizations and norms, a communicative environment is needed in order to create an understanding in regards to the individual differences that exist between students in the school environment. This essay illuminates the fact that pedagogues – working with children with intellectual disabilities – are affected by the perceptions, norms and categorizations of society.

My essay begins with a story of one day in pre-school class. It is about how I, as a preschool teacher, find it challenging to work with inclusion of children in need of special support. It is also about the feeling of inadequacy experienced by a teacher, single handedly covering a proportionally large group of children. I discuss the hard work of building relationships in a school intended for everyone, when operating in the periphery of a cost-effective budget policy, where efforts of achieving inclusion is no longer allowed to come at a cost.   The method used herein, is essay writing, and my objective is to deliver a qualitative, experienced-based essay that begins with a true story from my professional life. When working with the text, I am obliged to put an end to what is happening in particular, and problematic situations. This provides me with perspective, allows me to reflect around the situations, and I am given a chance to take a step back and discover and reflect on matters from a new angle, not previously considered or reflected upon.   My main questions are: How is the preschool teacher expected to work with inclusion of children in need of extra support, in preschool class? In what way is the possibility to create relationships with all pupils in preschool class affected by the school budget, or lack thereof? What does it mean for a child to succeed in pre-school? / Min essä inleds med en berättelse om en dag i förskoleklass. Den handlar om hur jag som förskollärare upplever det svårt att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd, och om känslan av otillräcklighet som ensam lärare i en stor barngrupp. Jag skriver om det svåra i att bygga relationer i en skola ämnad för alla, i skuggan av en kostnadseffektiv skolbudget där inkludering inte längre får kosta.   Metoden för mitt examensarbete är essäskrivande och jag skriver en erfarenhetsbaserad essä som inleds med en berättelse från min yrkeserfarenhet. När jag skriver i essäform får jag sätta ord på vad som händer i en eller flera situationer som jag upplever som problematiska. Jag får syn på ett dilemma jag vill reflektera kring och med skrivandet får jag en chans att ta ett steg tillbaka och se det jag inte hunnit se, och tänka tankar jag inte hunnit tänka.   Mina huvudsakliga frågeställningar är:Hur förväntas förskolläraren arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Hur påverkar skolans ekonomi chansen för mig som lärare att skapa relation till alla elever i förskoleklass? Vad innebär det för ett barn att lyckas i förskoleklass?

Denna studie har som syfte att studera vilka tankar förskolebarn i åldern mellan 5-6 år har om energiprocesser kopplat till människokroppen. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som genomfördes på en förskola samt i en förskoleklass. Teoretiska utgångspunkten var social konstruktivism. Intervjuerna kompletterades med en docka som blev ett kommunikativt redskap. Resultatet av studien visar att de flesta barn relatera mat som en viktig energikälla. Barnens tankar om vart de får sin energi ifrån ligger i vardagsspråket, där barnen använder energi begreppet som att känner sig utvilad och har ork för att kunna leka. Den skiljer sig till den naturvetenskapliga betydelsen av energi där vi får vår energi genom cellandningen. Barns tankar om hur de får sin energi skiljer sig och sammanfattas i fem olika kategorier. Kategorierna är: genom mat, genom rörelse, genom vila, genom vätska och genom syre. / The purpose of this study is to investigate how preschool children between the age of 5 and 6 years reflect about energy processes connected to the body. The study was conducted with semi structured interviews with a preschool class and a preschool. The theoretical framework for the study is social constructivism. The study was conducted with communicative tools (a doll). The result of the study is most children relate food as an important source of energy. Children ́s perceptions about where they got the energy from, lies in the form of informal language, where they use the word energy when they feel alert and have strength to play. It differs from the science ́s descriptions of energy, that we obtain energy through cellular respiration. Children ́s perceptions about where they got the energy from are divided into five categories. The categories are: through food, through motion, through rest, through fluid and through oxygen.

Sammanfattning   Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares uppfattning och arbetsmetoder med högläsning i förskola och i förskoleklass för att bidra till att utveckla högläsning som ett pedagogiskt verktyg för barnets skriv- och språkutveckling i förskola och i förskoleklass. Det centrala i studien är vilken betydelse högläsning skapar för barn med eventuella koncentrationssvårigheter. En kvalitativ studie har genomförts och analyserats utifrån tre intervjuer, tre observationer och reflektionsfrågor till förskolelärare för att få förskolelärares uppfattning om området högläsning. Resultatet i studien visar att samtliga förskolelärare uppfattar att högläsning är ett viktigt område och är av stor betydelse för barnets språkinlärning. Samtliga förskolelärare belyser att utgångspunkten för högläsning i förskola och förskoleklass ska vara utifrån barnets intresse samt att de anser att miljön och deras egen roll är av stor vikt för att främja barnets språkutveckling.   Nyckelord: högläsning, förskola, förskoleklass, koncentrationssvårigheter, litteracitet, / Abstract   The purpose of the study is to create an understanding of the perception of teachers and working methods to help develop high reading as an educational tool for the child's writing and language development in pre-school and pre-school class. The central part of the study is the importance of high reading for the child, with difficulty in concentrating and for children with difficulty in concentration. A qualitative study has been conducted and analyzed on the basis of three interviews, three observations and reflection questions for pre-school teachers to get pre-school teachers perceptions of the field of reading. The result of the study shows that all pre-school teachers perceive that reading is an important area and is of great importance for the child's language learning. All preschool teachers emphasize that the starting point for high reading in preschool and preschool class should be based on the child's interest and that they consider the environment and their own role to be of great importance in promoting the child's language development.   Keywords: reading aloud, pree – school, pree – school class, koncentration difficulties, literacy, language development och pedagogy.

När barn tar steget över från förskola till förskoleklass är det för många av dem början till nya kunskaper. De byter fysisk miljö, lärare och behöver också många gånger skapa nya kompisrelationer. Vår intervjustudie med lärare i förskoleklass och förskollärare i förskolan ska bidra med kunskap kring hur de samverkar med varandra vid barns övergång från förskola till förskoleklass för att kunna skapa kontinuitet i undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som underlag där vi intervjuat tre förskollärare och tre lärare i förskoleklass. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där det är respondenternas svar som står i centrum. Genom att repetitivt läsa materialet har vi sedan kunnat skapa olika kategorier utifrån respondenternas svar.   Vår studie visar att förskollärare och lärare i förskoleklass tycker det är viktigt att förbereda barnen inför övergång från förskola till förskoleklass och att samverkan är viktigt för att kunna skapa en röd tråd i undervisningen. Vår studie visar också att det finns flera hinder i samverkan mellan förskola och förskoleklass. Dessa hinder kan vara av organisationsmässig karaktär och att lärare i förskoleklass och förskollärare inte har tillräckligt med insyn i varandras verksamheter. Detta leder i sin tur till att all information inte kommer fram och att det blir svårt för lärare i förskoleklass att skapa en kontinuitet i undervisningen.