Huvudsyftet med denna studien var att granska hur kommuner informerar om modersmål i förskoleklassen på finska. Tio kommuner valdes för att studera detta, fem s.k. förvaltningskommuner för finska, fem som inte var det. Studien visar att det är vanligare att kommunerna informerar om modersmål och förskoleklass på finska om kommunen ingår i förvaltningsområdet för det finska språket. För att sprida information på finska använder kommunerna både finskspråkiga myndighetstexter och automatiska översättningsprogram. Kommunernas finskspråkiga texter visade sig vara vaga och mångtydiga. De automatiska översättningarna motsvarade inte det förväntade innehållet. Denna kvalitativa studie tar sin teoretiska utgångspunkt i nationell lagstiftning ur ett språk- och minoritetspolitiskt synsätt. Huvudmaterialet består av de valda kommunernas internetsidor som samlades in under oktober 2019 och analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys. / The aim of this study was to examine how municipalities inform about mother tongue in the pre-school class in Finnish. Ten municipalities were chosen to study this, five so-called administrative areas for Finnish, five that were not. The study shows that it is more common for municipalities to provide information about mother tongue and pre-school class in Finnish if the municipality is included in the administrative area for Finnish language. To disseminate information in Finnish, the municipalities use both government texts in Finnish and automatic translation programs. The language texts of the municipalities in Finnish proved to be vague and ambiguous. The automatic translations did not match the expected content. This qualitative study takes its theoretical point of departure in national legislation from the perspective of a language and minority policy. The main material consists of ten municipalities' internet pages which were collected in October 2019 and analysed using critical discourse analysis.

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers face children who they perceive as children with behavioral problems and how they act in the daily work to prevent and counter violations. The study aims to observe how preschool teachers deal with children who they experience as having behavioral problems in the form of aggression. The study also intends to compare two preschool classes in two municipalities where some residential areas are socio-economically vulnerable. For the collection of empirical data, the study was conducted as a qualitative study consisting of interviews with teachers and observations of children and teachers. The two selected schools were deliberately chosen based on geographical areas with known socio-economic vulnerability. The results predict that the preschool teachers encountered situations where difficulties arise, and which can be considered crucial for the children's biological, cognitive, and emotional development. The difficulties highlighted in this study are analyzed with theoretical concepts such as the punctual and relational perspective, the intercultural perspective and theories of socio-economic impact, conflict management, power and norms, aggression, and more. These theories count as significant developmental aspects in children's critical periods. The results show that the teachers in theory share a common view of the prosocial development work with children who are regarded by the preschool teachers as "children with behavioral problems". Despite this, we found significant contradictions that create a distance between what preschool teachers say they do and what they do in practice. The results of this study also show that preschool teachers use methods and strategies, in which children who are perceived as having behavioral problems get reprimanded, are threatened with punishment, and are made invisible. / Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barn som de upplever som barn med beteendeproblem och hur de agerar i det dagliga arbetet för att förebygga och motverka kränkningar och beteendeproblem i form av aggression. Studien ämnar även att jämföra två förskoleklasser i två kommuner där en del bostadsområden är socioekonomiskt utsatta. För insamlingen av empiriska data genomfördes studien som en kvalitativ studie bestående av intervjuer med förskollärare samt observationer av barn och förskollärare. De två utvalda skolorna valdes medvetet utifrån geografiska aspekter med känd socioekonomisk sårbarhet. Resultaten förutspår att lärarna stött på situationer där svårigheter uppstår och som kan anses vara avgörande för barnens biologiska, kognitiva och emotionella utveckling. De svårigheterna som lyfts fram i denna studie analyseras med teoretiska begrepp som det punktliga och relationella perspektivet, det interkulturella perspektivet samt teorier om socioekonomisk påverkan, konflikthantering, makt och normer, aggression med fler. Dessa teorier räknas som viktiga utvecklingsaspekter i barns kritiska perioder. Resultaten visar att förskollärarna i teorin delar en gemensam syn på det prosociala utvecklingsarbetet med barn som av förskollärare betraktas som "barn med beteendeproblem". Trots detta fann vi betydande motsättningar som skapar ett avstånd mellan vad förskollärare säger att de gör och vad de faktiskt gör i praktiken. Studiens resultat visar även på medvetna och omedvetna metoder och strategier som förskollärare använder sig av i bemötandet av barn som upplevs ha beteendeproblem. Barnen blir tillsagda, hotade med bestraffning och osynliggjorda respektive bemötta med positiv uppmuntran.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.

Språklig sårbarhet uppstår i situationer där omgivningens krav och förväntningar inte överensstämmer med de språkliga förutsättningar som finns hos en individ. Flerspråkiga barn med bristande exponering på sina språk riskerar att hamna i språklig sårbarhet och saknar ofta basordförråd på svenska, vilket påverkar senare läs- och skrivinlärning. För att hjälpa dessa barn att utveckla ordförrådet krävs direkta interventionsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en ordförrådsintervention som utgår från metoderna Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling har en effekt på utvecklingen av basordförrådet på svenska hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Studien syftade även till att utvärdera om barnen har tillägnat sig ordinlärningsstrategier efter interventionen. Studien inkluderade 26 deltagare, varav 18 slutförde studien. Deltagarna fördelades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga barns ordförråd undersöktes före och efter interventionsperioden genom tre olika test: Semantiskt ordflöde med kategorin djur, deltestet Likheter 1 ur CELF-4 samt ett ordskattningstest. Resultatet visade att barnen som tog del av interventionen tillägnade sig fler nya ord och strategier för ordinlärning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten visade ingen förbättring gällande ordmobilisering eller förmåga att kunna se samband mellan ord inom samma semantiska kategori, mätt med standardiserade test. Sammanfattningsvis visar resultaten i föreliggande studie att Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling i kombination med fördel kan användas för att stötta ordförrådsutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet.

Syftet med följande studie har varit att bidra med kunskap om hur samverkan och utbytet av kunskaper, erfarenheter och information vid övergången mellan förskola och förskoleklass enligt lärare i dessa skolformer kan bidra till kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling. Syftet med studien har även varit att synliggöra hur och i vilka avseenden förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass använder sig av överlämningsdokumentation och bedömning vid övergången. Studien utgår från en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer deltar totalt sex informanter i studien. Insamlade data har analyserats med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp såsom övergångens yttre villkor, lärares inre logik och den dolda läroplanen. Vidare har kontinuitetsbegreppet analyserats i olika dimensioner, det vill säga, undervisningskontinuitet, social kontinuitet samt fysisk- och kulturell kontinuitet. Respektive kontinuitet kunde också beskrivas som diskontinuitet. Resultatet visar att det finns samverkansstrategier som i varierande grad möjliggör kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling mellan förskola och förskoleklass. Överlämningsdokumentet på gruppnivå tolkas bidra till att delar av förskolans utbildning får möjlighet att beskrivas för läraren i förskoleklass. Att det går förhållandevis lång tid mellan tidsperioden då överlämningsdokumentation skrivs, fram tills att barn börjar i förskoleklass framkommer som en avgörande faktor för att inte beskriva enskilda barn detaljerat. Barn befinner sig ständigt i utvecklingsfaser, vilket påverkar informanternas sätt att se på barns lärande och utveckling i övergångens sammanhang. Studien visar också att det sker ett starkt avståndstagande från att det i något avseende förekommer bedömning av enskilda barn under övergången. Samtidigt visar förskollärare och lärare sig medvetna om att kriterier för bedömning inte alltid är lätta att tolka. Avslutningsvis tyder resultatet på att det på en nationell nivå behövs öka möjligheter för samsyn mellan skolformer. Det behöver finnas en eftersträvan av att fler samverkansformer förekommer under läsåret än just vid övergångar för att öka förutsättningarna för kontinuitet och progression mellan skolformer.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.