Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling. Vi intervjuade pedagoger i förskoleklass och grundskola (åk 1-2) där vi undersökte hur och varför de använde sig av högläsning, om pedagogerna anser att läsa högt har någon betydelse för språkutvecklingen samt deras syn på att läsa högt och vad det betyder för dem i sitt arbete. Vi gjorde även verksamhetsobservationer där syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med barns språkutveckling. Resultatet av undersökningarna visade att pedagogerna använde sig av att läsa högt/högläsning i sin undervisning men i varierad utsträckning. / The objective of our work was to examine if reading loudly has any importance for the development of children’s language. In the beginning we looked in a retrospect at the children literature’s history and continued to describe the development of children’s language according to various theories. At this point we describe how reading loudly can develop language, creating inspiration to learn to read or to write and language’s consciousness. Additionally one needs to consider the effect of children’s difference in experiences and awareness. We interviewed teachers of preschools and elementary classes where we examined how and why they apply the usage of reading loudly, if the teachers acknowledge the importance for the development of children’s language including their view on reading loudly and what it has for an importance on their work. We as well were present at classes and observed their activities with the objective to examine how teachers work with children’s language development. The result of these observations showed that teachers apply the usage of reading loudly at class but in different extends.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

Studien grundade sig i hur förskoleklassens pedagogers olika förutsättningar i arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet påverkar elevers möjligheter till tidiga insatser och rätt till en likvärdig utbildning. Syftet med studien var att undersöka om Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass har lett till tidiga insatser för förskoleklassens elever, vilket stöd som ges och hur stödet organiseras. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där sju pedagoger i förskoleklass deltog genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av utvidgad ramfaktorteori för att förklara hur olika ramfaktorer påverkar förskoleklassens kartläggningsarbete. Studiens resultat visade att det skiljer sig åt i pedagogers uppfattningar om förskoleklassens kartläggningsmaterial leder till tidigare insatser och hur stödet organiseras. En del pedagoger ansåg att kartläggningsmaterialet har stöttat i att utveckla undervisningen och tidigare synliggjort elever i behov av tidiga insatser medan andra ansåg att eleverna i behov av stöd hade upptäckts ändå. Likaså visade resultatet skillnader i hur verksamheter har implementerat och organiserat kartläggningsarbetet. Resultatet visade även på skillnader i hur resurser fördelas vid genomförandet av kartläggningen, att det finns olika tillgång till specialpedagogisk kompetens, hur stödet är organiserat, när stöd sätts in och att anpassningar som görs oftast sker på gruppnivå. Sammanfattningsvis visade resultatet att dessa skillnader leder till en bristande likvärdighet för eleverna i förskoleklassen.

Övergången mellan förskola och skola kan för en del barn upplevas som utmanande.Tidigare forskning har pekat på komplexiteten i barns övergångar och vikten av attgod samverkan mellan alla aktörer i barns närhet sker, för att främja deraskontinuitet. Ur detta tar föreliggande studie sitt avstamp, med syfte att bidra medkunskap om hur övergångar mellan förskola, förskoleklass och fritidshem kanpåverka barns kontinuitet, samt att visa specialpedagogens roll som förebyggandeoch främjande aktör i övergångarna. För att få ett helhetsperspektiv på vilka faktorersom påverkar barns övergångar, växer begreppet utbildningskontinuitet fram underuppsatsprocessen. I fyra olika kommuner i södra Sverige genomfördes studien somhar haft en kvalitativ forskningsdesign. Genom halvstrukturerad intervju som metodfångades respondenternas erfarenheter och kunskapsbidrag in, för att sedan tolkas,tematiseras och kategoriseras in i ett analysverktyg. Som hjälp gjordes eninnehållsanalys för att hitta dessa teman. Studiens resultat visade främst attsamverkan mellan alla aktörer som är delaktiga i övergångsaktiviteter för barn, är enav de faktorer som är mest avgörande för hur barns utbildningskontinuitet kan bli sågod som möjligt i övergången. Även samverkan mellan specialpedagogerna i deolika verksamheterna lyftes i resultatet vara en stor del i hur förebyggande ochfrämjande arbete i detta kunde ske.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

Vid övergångar från förskola till förskoleklass ses samverkan och kommunikation mellan de olika verksamheterna ofta som centralt för att barns tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas till vara. Men vad har förskollärarna och lärarna för perspektiv och förväntningar på vilka förmågor som barnen bör ha med sig i övergången mellan förskola och förskoleklass? Och vad bör ingå i kommunikationen och samverkan vid övergången? Studiens syfte är att belysa och bidra med kunskap om förskollärares förväntningar på barns förmågor samt vilken kommunikation och samverkan som bör finnas i övergången mellan förskola och förskoleklass. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre förskolor och tre förskoleklasser insamlades relevant empiri utifrån intervjufrågor med utgångspunkt från våra forskningsfrågor. Svaren transkriberades, analyserades, kategoriserades och teman bildades utifrån forskningsfrågorna. Förskollärarna och lärarna har olika förväntningar på förmågor som barnen ska ha med sig i övergången från förskola till förskoleklass. Samtidigt finns det en enighet kring vikten av god kommunikation och samverkan mellan de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är viktigt utifrån ett förskollärarperspektiv och ett lärarperspektiv att det finns en god kommunikation och tydlig struktur mellan förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen vilket gynnar övergången mellan de båda verksamheterna.

Det finns ett behov av tydligare mål och riktlinjer i skolan för barn i yngre åldrar. Tidigare forskning har visat att lärares planering av matematikundervisning i förskoleklass varit bristfällig och saknat tydliga mål och riktlinjer. Vilket resulterat i en osäkerhet hos lärare i deras planering av undervisning. Denna studie har haft för avsikt att bidra med insikter om hur matematikundervisning i förskoleklass kan utformas och bedrivas, för att lägga en stabil grund inför elevernas kommande skolår. Vidare syftade studien till att synliggöra aspekter som påverkar lärares planering av undervisning, såväl framgångsfaktorer såväl som utmaningar. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer. Tio lärare har intervjuats, som tidigare varit eller är aktiva i förskoleklass. Intervjuerna transkriberades i skrift och analyserades för att synliggöra ett sammantaget resultat. Studien vilar på ramfaktorteorins ramverk. Genom att applicera denna teori bidrog ramfaktorteorin till en förståelse för de ramfaktorer som påverkar lärare i deras planering av undervisning. Studiens resultat påvisade bland annat att lärare i förskoleklass inte mäter elevers kunskaper i matematikundervisningen. Vilket vidare resulterade i att vi inte kunde redogöra för ramfaktorteorins sista ram, undervisningens resultat. Detta i sin tur skulle kunna relateras till att läroplanen helt saknar mål och kunskapskrav för förskoleklassen. / There is a strong need for clearer goals and guidelines in school for younger children. Previous research has shown that teachers' planning of the mathematics education in preschool classes has been defective and has a lack of distinct goals and guidelines. This has resulted in an uncertainty among teachers in their planning.  This study has aimed to provide insights into how the mathematics education in preschool classes can be designed and conducted to lay a solid ground for students' upcoming school years. Furthermore, the study aimed to highlight aspects that´s influencing teachers' planning, both success factors and challenges. We did a qualitative study in the form of personal interviews. Ten teachers, who have been or are currently active in preschool classes, were interviewed. The study is based on the framework of frame factor theory. By applying this theory, the study aims to understand how the framework theory contributes to an understanding of the framework factors influencing teachers in their planning of education. The study's results showed, among other things, that preschool teachers do not assess students' knowledge in the mathematical subject. Consequently, we were unable to account for the final frame factor of the theory, the teaching outcomes. This, in turn, could be related to the curriculums completely lack of goals and knowledge requirements for the preschool class.

Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden.  Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som  normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett. / The aim of the thesis is to explore one of the first transitions that Swedish school children encounter and how children get to know and make sense of the school system. The point of departure is to study what activities are undertaken to mark the transition from preschool class to first grade and the meaning-making processes in which children are involved. Ethnographic data from two Swedish school settings are used in the study. The material contains participant observations and field notes from different school settings, as well as ethnographic interviews with the children. The transition is analysed using theoretical perspectives on time together with concepts such as rites of passage and socialization. The analyses show that the preschool class and first grade are marked as different in several ways during the transition process. The analysis also show that time is important for the meaning ascribed to the transition. Different aspects of time (past, present and future) are used to do and make sense of the transition. Talk about the future and activities pointing at the future are used to understand transition, but transition also strengthens the focus on the future. The transition from preschool class to first grade can be understood as a phase of separation, a liminal phase and a period of incorporation. But the preschool class itself can also be understood as a liminal phase, a time in between preschool and school. It was found that transitions constitute a collective process through which children do transition together. At the same time, transitions can be understood as multiple, as children deviate from a normal transition. Such deviant experiences further add to how a “normal” transition is understood. In socialization processes, meanings are constructed in interactions between children, teachers and school. Children’s orientation to the temporal order of school and their participation in socializing activities contribute to the construction of children as students, but also to the construction of school and transition.

A prerequisite in today´s society is to be able to read and write in order to be able to develop fully into a participant community citizen. The aim of the Swedish curriculum is for the pupils to learn to read and write so that they can benefit from the education (Skolverket, 2011a). The school should be able to meet all children´s differences and needs to fulfill this. Several research studies have shown that the earlier the pupils in the risk zone for reading difficulties are identified and the earlier cost-effective reading interventions are implemented the lower the risk of school failure. The purpose of this study was to analyze whether a specific teaching package supports the development of pupil´s knowledge of letters, letter sounds and word decoding. In addition, the pupil´s experiences of participation in the reading intervention were studied. The study included seven pre-school class pupils who were at risk for reading difficulties, they were randomized into a experimentgroup of four and a controlgroup of three pupils. When collecting data, both quantitative and qualitative methods were used. The pupils conducted a pre- and posttest in the form of the Swedish National Agency for Education´s mapping material for the preschool class (Skolverket, 2018). In addition, observation of the reading data sessions and interviews with the pupils were used after this was completed. As far as the measurable results about the pupil´s knowledge development were concerned there was a positive result, but it is not possible to draw any conclusions about the impact of the reading intervention.  Regarding the pupil´s experiences of the reading intervention they were positive to both the participation and reading. One conclusion we draw from this is that the playful element of the reading intervention together with the multisensory supplement probably contributed to the pupil´s finding it both joyful and motivating. From a special educational perspective early reading intervention enables inclusion and participation. / En förutsättning för att kunna utvecklas till en delaktig samhällsmedborgare är att kunna läsa och skriva. Ett övergripande mål i läroplanen är att eleverna tillägnar sig skriftspråket vilket är ett medel för att kunna tillgodogöra sig utbildningen (Skolverket, 2011a). Skolan ska kunna möta alla barns olikheter så att de får den undervisning och det stöd de behöver för att kunna erövra och utveckla läs- och skrivförmågan. Flera studier har visat att ju tidigare eleverna i riskzonen för lässvårigheter identifieras och ju tidigare kostnadseffektiva läsinsatser genomförs, desto mindre risk för framtida skolmisslyckanden. Syftet med denna studie var att analysera huruvida ett specifikt undervisningspaket stöder utvecklingen av elevernas kunskaper om bokstäver, ljud och ordavkodning. Dessutom studerades elevernas erfarenheter av deltagande i läsinsatsen. Studien omfattade sju förskoleelever som bedömdes vara i riskzonen för lässvårigheter vilka bildade en experimentgrupp om fyra elever och en kontrollgrupp om tre elever. Vid insamling av data användes både kvantitativa och kvalitativa metoder. Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklassen (Skolverket, 2018) användes som för- och eftertest. Dessutom gjordes observationer av läsinsatsen samt elevintervjuer efter avslutad läsinsatsperiod. De mätbara resultaten kring elevernas kunskapsutveckling visade ett positivt resultat, men det gick inte att dra några slutsatser kring undervisningspaketets effektivitet. Utifrån resultatet kring elevernas upplevelser av läsinsatsen fann vi att eleverna var positiva till både läsinsatsen och läsning. En slutsats vi drar av detta är att det lekfulla inslaget i läsinsatsen tillsammans med det multisensoriska tillägget förmodligen har bidragit till att eleverna tyckte att det både var lustfyllt och motiverande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det angeläget med tidiga insatser som kan göra eleverna läsförberedda och därmed öka chansen till inkludering och delaktighet.

Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera?   I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet?   Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas.   När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten. / The purpose of our study is to find out if there are variations in the learning environments and working methods in preschool and preschool class, and to illustrate how the educators view transitions between preschool - preschool class. We also want to find out how the educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. Our study is based on a socio-cultural perspective, where we assume that learning takes place in a context, a context in which meaning is created through communication. People are constantly under development and change, and in all situations we can appropiate, thus take over and take on knowledge from our fellow human beings. The socio-cultural perspective has been inspired by the Russian researcher Vygotsky, who says that the child develops through his actions and his interaction with others and through biological changes. Mediated learning is a learning that takes place through knowledge acquired in different ways and with different tools. By using the socio-cultural perspective in our survey, we want to see which working methods are used and which learning environments have been built up. What opportunities are there for the children / students to communicate, appropiate and mediate?   In the study, we also examined how educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. As well as the importance of good transitions between preschool - preschool class. Is it a child / student with special needs, the categorical perspective, or is it a child / student in special needs, the relational perspective?   We have conducted the study with the help of interviews and observations of learning environments. The results show that the learning environments in both preschools and preschool classes offer different meeting places, different opportunities for communication, different constellations, different materials, different aids and different environments for the children / pupils to meet, communicate and develop together in. The biggest difference between preschool and preschool class is that the expectations are greater in the children in the care and knowledge bit in preschool class than in preschool. Several of the respondents also say that in the preschool, more is seen to the whole child and the children are given more opportunity and space to finish playing and to talk to each other. It is not possible to determine which perspective prevails in preschool or in preschool class. The categorical perspective could be discerned, among other things. When a preschool teacher teaches that everyone is expected to do the same. Sometimes the relational perspective is discerned, as the awareness of the positive with differences is expressed and the idea of ​​adapting the environment and working methods is emphasized for all children / pupils to succeed.   Regarding the handover from preschool to preschool class, there is often an elaborated action plan. However, the opinions about the handover talks are different. Some of the respondents say that the handover talks are not needed, while others say that more professions should participate in such important meetings.