Inledning Den här studien syftar till att undersöka övergångspraktiken från förskoleklass till årskurs 1 med fokus på läsning och skrivning. För att ta reda på vad som sker i övergången har vi med utgångspunkt i teorin om praktikarkitektur utformat fyra frågeställningar att besvara. Frågeställningarna berör säganden, göranden och relateranden, samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i praktiken. Metod För datainsamlingen valdes kvalitativ metod där öppna och ostrukturerade intervjuer i fokusgrupp användes som verktyg. Urvalet representeras av sju lärare som är verksamma i förskoleklass eller årskurs 1-3 från två olika verksamheter, samt en rektor. Intervjun präglades av utvalda teman och några få frågeställningar. I analysprocessen har vi använt oss av en analysmall som utformats utifrån olika texter inom praktikteorier. Analysmallen har fungerat som ett verktyg för att identifiera deltagarnas säganden, göranden och relateranden kopplat till överångspraktiken samt för att synliggöra mönster i deltagarnas utsagor utifrån olika aspekter. Resultat Resultaten i studien har visat vad det talas om, vad som sker och vad som relateras till samt vilka möjligheter, begränsningar och dilemman som framkommer i övergångspraktiken i två olika verksamheter. Resultatet visar att det finns en del återkommande aktiviteter så som överlämningssamtal. Det framkommer även att deltagarna är medvetna och engagerade i övergångspraktiken och att övergången ska bli så lyckad som möjligt för alla inblandade. I samtalen diskuteras även att lärare styr mycket på egen hand i övergångarna och att det egna intresset och engagemanget hos lärarna spelar stor roll för överlämningens utfall. Ytterligare något som framkommer i samtalen är att det sker en del upprepning i undervisningen kring läsning och skrivning vilket kan påverka elevernas utveckling. Båda verksamheterna använder Bornholmsmodellen i förskoleklass. Bornholmsmodellen syftar till att göra eleverna läsberedda. Sammanfattningsvis visar resultatet hur övergångspraktiken kan se ut.

Högläsning är viktigt i lågstadiet, och därför bör valet av böcker vara noggrant genomtänkt för att passa elevgruppens behov och intressen. Böckerna bör följa läroplanens riktlinjer samtidigt som de engagerar eleverna. En studie gjordes för att undersöka vilka kriterier förskole- och årskurs 1-lärare använder när de väljer böcker. För att utforska de faktorer som styr lärarnas val av högläsningsböcker genomfördes en forskningsstudie. Sju lärare deltog i studien, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Genom en tematisk analys kategoriserades och utvärderades sedan resultaten som visade att lärarna tar hänsyn till flera aspekter när de väljer böcker för högläsning, inklusive språket, budskapet och temat i boken. De anpassar också sina val efter elevgruppen och deras specifika intressen, vilket kan variera beroende på olika faktorer. Vissa lärare prioriterar bilder och humor när de väljer böcker, medan andra fokuserar på elevernas mognadsnivå.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas berättelser när det kommer till deras övergång mellan förskola och förskoleklass. Att pedagogerna skapar rätt förutsättningar med trygghet för barnen när de ska göra övergången från förskola till förskoleklass och bli elever. Studien är kvalitativ och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Vid 4 tillfällen genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med elever från två olika förskoleklasser och de ligger i samma kommun. Den insamlade datan är transkriberad och analyserad utifrån det sociokulturella perspektivet med inriktning på den sociala och fysiska kontinuiteten och diskontinuiteten. Tolkning av resultatet i denna studien visar att en viktig del är kompisarna i samband med en övergång.

Följande examensarbete är en interventions-studie med utgångspunkt i aritmetik-undervis-ning och tals del-helhetsrelationer. Vissa fors-kare menar att del-helhetsrelationer är en grund för vidare aritmetikkunskaper, medan andra forskare menar att det är viktigare att elever utvecklar räkneförmågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur undervis-ning om tals del-helhetsrelationer i addition och subtraktion kan utformas ur ett variat-ionsteoretiskt perspektiv. Lärandeobjektet för undervisningssekvensen är att identifiera ett okänt tal i en del-helhetsrelation inom talom-rådet 0-10. Undersökningen gjordes med 13 elever i för-skoleklass genom ett förtest, en undervis-ningssekvens om tre lektioner samt ett efter-test. Undervisningssekvensen och testerna vi-deoinspelades för att utgöra underlag för ana-lys. Lektionerna gjordes för att visa olika vari-ationsmönster som kontrast, separation, gene-ralisering och fusion för att eleverna skulle kunna urskilja kritiska aspekter. Exempelvis användes ”part-whole bars” och kommutati-vitet i undervisningen för att synliggöra de kri-tiska aspekterna. De kritiska aspekterna som kom fram i resultatet var att urskilja att de två delarna ryms i och tillsammans är lika mycket som helheten, kunna ta hjälp av två tal i en relation mellan helhet och delar för att finna det tredje talet, kunna ta hjälp av helheten och en del för att hitta den andra delen och att kunna ta hjälp av kunskaper om tidi-gare del-helhetsrelationer för att hitta okända tal i nya del-helhetsrelationer. / The following thesis is an intervention study based on arithmetic teaching and part-whole relationships of numbers. Some researchers argue that part-whole relationships are a basis for further arithmetic skills, while other re-searchers believe that it is more important that students develop counting abilities. The pur-pose of this study is to investigate how teach-ing of part-whole relationships in addition and subtraction can be designed from a variation theory perspective. The object of learning for the teaching sequence is to identify an un-known number of a part-whole relationship, in the number range 0-10. The study was conducted with 13 students in preschool class through a pre-test, a teaching sequence of three lessons and a post-test. The teaching sequence and the tests were vide-otaped to provide a basis for analysis. The les-sons were designed to show different patterns of variation such as contrast, separation, gen-eralization and fusion so that the students would be able to discern critical aspects. For example, "Part-whole bars" and commuta-tivity were used in the lessons, in order to highlight the critical aspects. The critical as-pects that emerged in the result were to discern that the two parts fit in and together is as much as the whole, be able to use two numbers in a relation between the whole and the parts to find the third number, be able to use the whole and one part to find the second part and to be able to use knowledge about previous part-whole relationships to find the unknown number in new part-whole relationships.

<p>Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare och grundskollärare värderar leken inom förskoleklassen och årskurs 1. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Vad uppfattar dessa pedagoger som det viktiga i leken?  Hur uppfattar dessa pedagoger att leken kan användas som en resurs i lärandesituationer inom förskoleklassen och årskurs 1? samt Hur uppfattar dessa pedagoger att möjligheten till lek förändras i årskurs 1 i förhållande till förskoleklass?</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats enligt fenomenografiskt analyssätt. I studien har sex pedagoger intervjuats, dessa pedagoger har vi valt ut från tre olika skolor, det vill säga en förskollärare och en grundskollärare från respektive skola. Intervjupersonerna är även utvalda utifrån att de har minst tio års yrkeserfarenhet. Av insamlat datamaterial har åtta kategorier utformats.</p><p>Resultatet visar att de två verksamheterna, förskoleklass och årskurs 1, värderar leken ganska lika. Det viktiga i leken är framför allt att utveckla den sociala kompetensen Förskollärarna anser att allt lärande kan rymmas i leken, medan grundskollärarna anser att inlärning sker genom den pedagogiska leken och den fria leken är en paus för barnen för att återhämta sig. Fastän de båda yrkeskategorierna är medvetna om att leken ska vara en del även av verksamheten i årskurs 1, så får inte förstaklassarna alltid möjlighet till det.</p> / <p> </p><p>The purpose of this study is to describe how playing is estimated by some pre-school teachers and primary school teachers within a pre-school class and a primary school form 1. The issues which this study is based on are as follows: What is important in playing? How can games and playing be used as a resource in situations of teaching and learning in a pre-school class and a primary school form 1? and What is the possibility of changes in playing between pre-school compared to primary school form 1?</p><p>The study has been effected with a qualitatively high effort according to a phenomenographic way of analysis. In this study six pedagogues (teachers) have been interviewed, chosen from three different schools, one pre-school teacher and one primary school teacher from each school. They were also chosen by the duration of their  professional experience which is at least 10 years. From collected facts eight categories have been worked out.</p><p>The result shows that the two activities, pre-school class and primary school form 1 estimate playing almost in the same way. The important thing in playing is above all to develop social ability. Pre-school teachers think that all learning can be contained in playing, while primary school teachers think that learning takes place only through educational games, and that free playing serves only as a break for children to relax and recover. Although both professional categories are aware of the fact that free playing is supposed to be part of the activity in primary school form 1, it won't  normally be possible for these children to practice it.</p>

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell &amp; Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor.

Syftet med undersökningen är att bilda mig en uppfattning om skrivverktygens betydelse för elevers lärande. Jag har valt att undersöka två förskoleklasser som jobbar med olika verktyg i skrivandet. Den ena använder iPad och den andra penna. Huvudmålet med undersökningen är att få förståelse för om metoden loggboken och den process som sker vid skrivandet av den påverkas av det verktyg som eleverna får möjlighet att använda. Vidare vill jag se om eleverna kan utvecklas under skrivandet av loggboken och om även utvecklingen är beroende av det skrivverktyg som eleven använder. Metoderna jag har valt är kvalitativa intervjuer, strukturerade observationer och en form av textanalys kring materialet loggboken. Mitt huvudmaterial är loggboken. Jag har valt ut 2 elever från varje klass vars loggböcker jag studerat från början av höstterminen tills idag. Genom att gå igenom loggböckerna över skolåret som gått kan jag se om det går att utläsa en progression. Intervjuer genomfördes med klasslärarna från respektive förskoleklass. De två utvalda eleverna från varje klass deltog även i två intervjuer. Observationerna utfördes under 8 loggboks-lektioner med stöd av ett observationsschema. Resultatet blev att eleverna utvecklas oavsett vilket verktyg de skriver med. Det jag kommit fram till är att de två verktygen hjälper till att skapa grunden för skrivandet men med olika stil. Jag kom till insikt om att skrivverktygen iPad och penna var svåra att undersöka utifrån ett av kursplanens krav som undersökningen syftar till. Inget av verktygen är mindre bra utan det handlar om att få lärare att bli medvetna om att verktygen bidrar på skilda sätt till att lära eleverna skriva enligt våra ramar. Grunden till skrivandet anläggs under de tidiga åren och eleverna behöver bearbeta skriften med hjälp av olika verktyg. Detta innebär att eleverna ska ges möjlighet att öva och pröva olika skrivverktyg för att lära sig känna trygghet i flera sätt att skapa en text. / The purpose with this study is to find myself a perception if the tools that are being used in the writing process has any meaning for students' learning. I've choosed to examine two classes in preschool who are working with different tools for writing. One of them is using iPads and the other one is using pencils. The main goal with my survey is to get an understanding whether the logbook and the process that comes with it has any affects from the different tools that are being used in the process of writing in the logbook. Furthermore, I want to see if the students can develop during the writing of the logbook and if the development is dependent on the writing tool used by the student. The methods I have chosen are qualitative interviews, structured observations and a form of text analysis around the material logbook. My main material is the logbook. I have chosen 2 students from each class whose logbooks I studied from the beginning of the autumn term until today. Interviews were conducted with class teachers from each pre-school class. The two selected students from each class also participated in two interviews. The observations were performed under 8 logbook lessons based on an observation schedule. As a result, pupils developed no matter what tool they are writing with. What I also found out is that the two tools help to create the basis for writing but with different styles. I realized that the writing tools iPad and pen were difficult to investigate based on one of the syllabus requirements that the study aims at. None of the tools are less good, but it´s about getting teachers to become aware that the tools contribute differently to teaching students writing according to our frameworks. The reason for writing is placed in the early years. This means that students in pre-school have to exercise a lot and must be given the opportunity to try different writing tools to learn to feel safe in using them.

The development of language, writing and reading is crucial for pupils’ knowledge development in school. Interactive book reading has positive effects on pupils’ linguistic development and furthers their learning in school. Our study aims to find out how some teachers perceive their work with interactive book reading in preschool class and grade 3. The questions asked proceed from the didactic questions what, how and why. To achieve our aim and answer our questions, six interviews were held, three with teachers in preschool class and three with teachers in grade 3. Based on the interviews, categories were distinguished for each research question and similarities and differences between the two grades. The teachers describe interactive book reading as active participants and reflecting readers. In grade 3 the teachers work with established methods, while the majority of the teachers in preschool class work with models they have devised on their own. All the teachers state different reasons why they work with interactive book reading, but similar categories are revealed after analysis. The conclusion is that more training is needed in interactive book reading for teachers in preschool class.

The aim is to provide knowledge about educators ' views on physical activity in the transition between preschool and school. The selection consisted of pre-school teachers, teachers, and teachers specializing in sport. In total, six individual interviews were conducted and a focus group with four people. The results of the study show that transitions can be a challenge for both preschool teachers, teachers and children. If there is major change too fast between school forms and unstructured, it can contribute to a precariousness in the transition for children. There may be a risk of a decrease in physical activity without a structured interaction where the staff have an interaction between each other and their respective activities, therefore this study be important for pre-school and school activities in Transitions. Preschool teachers and teachers see synergy as an opportunity to maintain play and physics activity in transitions. It was considered important to take part of each other's experiences and competencies from the different educational contexts. One conclusion in the study is that it can be a challenge to create a sustainable transition structure for children to be able to maintain physical activity with an increased age.

No description available.