I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet ochförskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är engrekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeiskarbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annatbolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de tvåläroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati. Undersökningen är menad att besvarafrågan om huruvida det finns möjlighet för förskollärares mobilitet mellan de två länderna.Utfallet av undersökningen – hur lika och/eller olika läroplanerna är - kan vara avgörande för enförskollärares beslut att söka arbete i det andra landet. Metoden som används är dokumentanalys.Komparationen är tredelad. Först ges en allmän och kortfattad beskrivning av de två ländernasutbildningssystem där även läroplanernas struktur jämförs. Dessutom förklaras ett antal viktigabegrepp. Andra delen består av själva dokumentanalysen med vilken ett antal punkter från bådaläroplanerna jämförs genom att kopplas till kategorier som har den gemensamma nämnaresfunktion. Tredje och sista delen behandlar ett specifikt perspektiv, nämligen värdegrund ochdemokrati. Slutsatsen som har kommit fram visar att likheterna mellan de två läroplanerna är flerän olikheterna. Det kan innebära att de två länderna är ganska nära varandra i frågan om hurförskoleklassen bör fungera.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lärande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhållningssätt inverkar på barnens möjlighet till lärande kring lärplattan. Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar gällande lärplattan granskas. Studiens frågeställningar besvarades utifrån den sociokulturella teorin. Centrala begrepp som artefakter, mediering, proximal utvecklingzon och förhållningssätt verkade som analysverktyg. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där intervjuer och observationer har gjorts på tre förskolor och en förskoleklass. Resultatet visar att lärplattan kan användas som både dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg i barngruppen. Barnens lärande kring plattan utvecklas genom turtagning och samarbete. Den medforskande pedagogen ger större möjligheter för barns lärande genom att se och utmana dem på rätt nivå. Pedagogerna anser att en av lärplattans fördelar är dess lätthanterlighet. En nackdel är att vissa pedagoger känner att de har för lite kunskap om tekniken. Slutsatsen av våra resultat visar att lärplattan kan ha flera olika användningsområden, lärandet blir möjligt genom att barnen interagerar med varandra och lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt har en inverkan på barns möjlighet till lärande. Utbildning rörande lärplattan är betydelsefull för att pedagogerna ska kunna nyttja plattan så optimalt som möjligt.

Det här är ett examensarbete som handlar om olika lärares resonemang om läsundervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Sju legitimerade grundskollärare intervjuas om hur de tidigare undervisat i eller hur de undervisar i läsning och hur de motiverade sitt val av en läsmetod eller flera läsmetoder i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar och ställningstaganden kring den valda läsmetoden eller de läsmetoder i undervisningen de valt använda sig av och hur undervisningen sker i praktiken. Studiens utgångspunkter omfattas av teoretiska perspektiv angivet som syntetisk metod, analytisk metod och sociokulturell teori.    Resultatet visar att lärarna i förskoleklass bedriver läsundervisning på olika sätt utifrån enbart en läsmetod medan lärarna i årskurs ett blandar olika metoder. Alla förskoleklasslärarna arbetar med bokstäver och ljud. Majoriteten av de intervjuade lärarna i årskurs ett använder läromedel och vissa av dem använder även den tillhörande arbetsboken i undervisningen. Någon lärare skapar och använder eget material. Dessutom visar det sig i resultatet att valet av läsmetod eller flera läsmetoder motiverades av lärarna på olika sätt. En del motiverade exempelvis sitt val utifrån eleverna och vad de behöver för att utvecklas vidare i läsningen. Andra lärare motiverade sitt val exempelvis utifrån vad de hade för inspiration och utbildning.    Slutligen kan det konstateras utifrån detta examensarbete att många lärare tänker, motiverar och bedriver läsundervisning på lika och olika sätt. Alla lärare använder aktiviteter för att utveckla så att eleverna kan bli självständiga läsare.

Förskolans läroplan har en helhetssyn gällande förskolans utbildning och menar att omsorg, utveckling och lärandet blir en enhet. Denna helhetssyn kan påverkas in övergången mellan förskola och förskoleklass. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares uppfattningar gällande arbetet som utförs på förskolan för att bidra till barnens trygghetskänsla vid övergången från förskola till förskoleklass. För att undersöka syftet valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju förskollärare från fem olika förskolor deltog i studien. Resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och nanalyserades därefter utifrån barnets bästa och sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att förskollärarna uppfattar att rutiner, samverkan och kontinuitet ökar tryggheten i barnens övergång mellan förskola och förskoleklass.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med en övergång mellan förskola och förskoleklassen ser ut utifrån lärarnas perspektiv. Studien som presenteras i examensarbetet har gjorts i en specifik kommun för att få en inblick om hur arbetet med övergångar genomförs. Övergångar idag är konstruerade utifrån lärarnas tolkning av läroplanerna, då det inte finns en bestämd handlingsplan för hur en övergång ska ske. Till studien användes både en kvantitativ metod som bestod av enkäter som blev utskickade till förskolor och skolor i den specifika kommunen, samt en kvalitativ metod som bestod av semistrukturerade intervjuer med lärare och förskollärare.  Studiens resultat analyseras med hjälp av anknytningsteorin av Riddersporre och Bruce (2016), postmodern teori av Dahlberg, Moss och Pence (2014), samt med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv av Halldén  (2007).  Resultatet av vår studie visar att lärarna vill samverka mellan verksamheterna, men hur de ska gå tillväga är oklart för samtliga parter. Då ingen handlingsplan finns kan det bli otydligt om hur och vem av verksamheterna som ska ta kontakt med den andra. Detta försvårar lärarnas mål om en trygg och likvärdig övergång till skolan för alla barn.

Att möta alla elevers behov i matematikundervisningen kan göras på olika sätt. En väg att gå är genom att använda sig av olika arbetssätt och uttrycksformer. För att få en djupare förståelse så är syftet med denna studie att öka kunskapen kring detta genom beskrivningar från lärare i förskoleklassen om deras matematikundervisning. Det har varit två frågeställningar till hjälp för att få svar på studiens syfte. Frågeställningarna är: - Hur beskriver lärarna deras användning av arbetssätt och uttrycksformer i matematikundervisningen, samt -Vilka möjligheter beskriver lärarna att arbetssätt och uttrycksformer kan ha för lärande. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i förskoleklass. Den teoretiska utgångspunkt studien har är den sociokulturella teorin där socialt samspel, medierande redskap och språk är i fokus. Studiens resultat visar på hur lärarna använder olika arbetssätt och uttrycksformer i matematiken. Det visar även vilka möjligheter lärarna ser att dessa har för lärandet. Slutligen framkommer det möjliga hinder med användningen av dessa arbetssätt och uttrycksformer. Resultatavsnittet följs av diskussionsavsnittet där både studiens metod och resultat diskuteras. / To meet all students needs in mathematics, teaching can be done in different ways. One way to do this is by using different working methods and different forms of expressions. The aim of this study is to increase the knowledge about this through the descriptions from teachers in preschool class about their mathematics teaching. Two questions help to answer the aim of the study. The questions are how the teachers describe their use of working methods and different forms of expression in mathematics teaching, and what possibilities the teachers describe that different working methods and different forms of expression can have for students’ learning. The study is based on qualitative interviews with five active teachers in Swedish preschool class (6 years old students). The theoretical starting point of the study is the socio-cultural theory where social interaction, mediating tools and language are in focus. The study illustrates how the teachers use different working methods and forms of expression in mathematics. It also gives examples of what opportunities the teachers see that these have for students’ learning. Finally, in the data, some possible obstacles to the use of these working methods and forms of expression also emerges.

Abstract The aim of this study was to examine how teaching of mathematical equalities and the equal sign is conducted in preschool class and what linguistic formulations are used. The motive for the study was students' difficulties in understanding the meaning of the equal sign. A pilot study was conducted and in addition to that, twelve teachers participated in the study which we call informants. The data collection instruments used was a combination of methods with observation and interview. The results showed that the informants conducted a varied teaching where both variation in exercises and variation of the teaching aspect were offered. In contrast, the informants tried to stay consistent in their linguistic formulations. Regarding the linguistic formulations investigated, it was specifically operational and relational formulation that was studied. The results showed that the informants see the benefit in using relational formulations like "as much as" because it reinforces the meaning of the equal sign. An informant prefers to use operational formulations like "it will be" to concretize the sign for the students. The conclusion of the study is that the informants introduce and teach about the equal sign in an arithmetic context where relational linguistic formulations are primarily used.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3 lärares förhållningssätt till kulturell mångfald som del av innehållet i SO-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat insamlad data med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. F-3 lärarna som intervjuats beskriver olika möjligheter och hinder som de upplever kan uppstå i undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna ser positivt på kulturell mångfald som en del av innehållet i SO-undervisningen, och att de samtidigt anser att undervisning om kulturell mångfald kan ge upphov till utmaningar som behöver hanteras.

Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele & Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.