Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

En god taluppfattning är grundläggande för förståelse i matematik. Forskning (Lundberg & Sterner, 2009; Sayers, Andrews & Björklund Boistrup, 2016) visar på hur viktig barns tidiga matematiska kunnande är för goda skolframgångar i matematik i grundskolan samt att tidiga insatser i matematikundervisningen verkar främjande för elevers matematiska utveckling. Med utgångspunkt i detta har denna studie undersökt i vilken mån förskoleklasselever, med påvisad bristfällig taluppfattning, kan utveckla förståelse av antal och talraden. Detta med en tidsbegränsad och strukturerad undervisningsinsats med fokus på dessa två delar inom taluppfattningen. Som kartläggningsmaterial för att undersöka elevernas kunskap i taluppfattning användes Elevintervju vid skolstarten (McIntosh, 2008). Utformandet av undervisningen i interventionen tog sin utgångspunkt dels från resultatet av kartläggningen, dels från boken Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (Sterner, Helenius & Wallby, 2014) och genomsyrades av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där det är i det matematiska samtalet i gruppen som elevernas förmågor och kunskaper utvecklas. Under interventionen användes olika representationer för tal, exempelvis konkret och visuellt material för att stödja elevernas matematiska förståelse. Resultatet av studien visar på att en strukturerad undervisningsinsats gav positiv utveckling för den aktuella elevgruppen i denna studie, vilket är i linje med tidigare forskningsresultat (Sterner, 2015; Vennberg, 2015). / A strong number sense is foundational for mathematical understanding. Research (Lundberg & Sterner, 2009; Sayers, Andrews & Björklund Boistrup, 2016) has shown strong evidence of the relationship between student’s mathematical abilities when starting school entry and their later performance in mathematics. An early intervention in mathematics has significant positive effects on the student’s mathematical development through elementary school. As a continuation from this prior research the present study examined how preschool-students, with inadequate number sense, can develop an understanding of quantity and number sequence using the support of a structured and time specific intervention with focus on those two parts within number sense. Student interview at school entry (McIntosh, 2008) was the basis for examining the student’s number sense. The structure of the intervention lessons was based on the results from the survey and from the pedagogical literature Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (Sterner, Helenius & Wallby, 2014). A sociocultural perspective pervaded where it is assumed the students’ abilities and knowledge develop from mathematical collective reasoning. During the intervention different representations where used, for example concrete and visual material to support the students mathematical understanding. The result demonstrated that a structured intervention in this study had significant effect on the group of preschool-students, which supports research (Sterner, 2015; Vennberg, 2015).

The study seeks to investigate four preschool teachers’ views of making literacy learning a pleasurable experience in preschool class and to identify any differences in their views. The study is based on interviews with four teachers with at least ten years’ experience of work in preschool class. The teachers work in three different municipalities. The result shows that making literacy learning pleasurable is a complex concept, which means that a varied way of working is necessary so that as many pupils as possible will find learning to read a pleasurable experience. Above all, the teachers make learning to read a pleasure through shared activities, in which play, reading aloud and linguistic awareness are important elements in the teaching. The Bornholm model is a common denominator in the work of learning to read for the four preschool teachers, as a consequence of which the teachers’ views of making literacy learning pleasurable are relatively similar.

Mathematics is a subject that contains many different concepts that are ultimately important for students to have knowledge of in order to cope with the subject, but also everyday situations. The teaching of mathematics often means that the students get to meet mathematics by working through the mathematics textbook, where an alternative could be to let the students meet mathematics and its concepts through play. Play is especially important as a teaching method in preschool class, because preschool class is expected to use the playful pedagogy from preschool to prepare students for the school years to come. The purpose of this study is therefore to gain more knowledge in how preschool class teachers can promote students´ concept development in mathematics, by using play as a teaching method. The following research questions are addressed:  ·       What kinds of games are presented by teachers on social media to develop students´ mathematical conceptual ability in mathematics?  ·       What aspects of the teacher´s role are displayed on social media when it comes to students´ mathematical concept development through play? Posts on social media were collected, to see how active teachers in preschool class work with play in the subject of mathematics. The prevailing pandemic that took place at the time the work was written, influenced the choice of method. Social media is a collective name for a number of different platforms and for this work, 4 different platforms were selected to see how teachers use play in their mathematics lessons. To help analyzing the various posts, an analysis protocol was developed with various aspects around, among other things, the teacher´s role in the play. The results show that play in many posts is used in concept development. The results also show that teachers let their students work with different pedagogically materials and play to attach many of all the concepts of mathematics.

Syftet är att beskriva faktorer som skapar och lindrar stress utifrån hur eleveri en förskoleklass resonerar kring stress i grundskolan. En kvalitativ ansatsanvändes för att undersöka hur elever resonerar kring stress. Studien omfattarsemistrukturerade intervjuer med tio informanter som alla går i enförskoleklass. Inför studien lade jag vikt vid att både vårdnadshavare ocheleverna kunde göra ett informerat samtycke. För att skapa godaförutsättningar för intervjun så valde jag för ett inglasat rum där annanpersonal hade insyn och eleverna sedan tidigare kände sig bekväma, för attsäkerställa ett tryggt rum under intervjun.Resultatet visar att eleverna kunde redogöra för sådant som skapar stress ochsådant som lindrar och motverkar stress. I resultatet framkommer att miljönsoch vuxna i skolan har betydelse för barnens upplevelse av stress i skolan.Resultatet är relevant då stress påverkar barns lärande. Det framkommer iresultatet hur viktigt det är att vi uppmärksammar elevers tankar kring stress.Genom att låta lek och glädje vara en ledstjärna i undervisningen, skapastrygga miljöer, där eleverna lär sig att hantera olika stressituationer. Målet äratt lärare och annan skolpersonal som förstår vilka faktorer som stressar kanmöta elevernas behov, samt motverka och lindra stress.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken omfattning lärare i förskoleklass till årskurs 3 känner säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning. I studien undersöks även om känsla av säkerhet påverkar vilket arbetssätt och läromedel som används i undervisningen. Frågorna som studien utgår ifrån är: I vilken omfattning känner lärare i förskoleklass till årskurs 3 säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning och vilka skillnader i känsla av säkerhet finns i relation till de olika naturvetenskapliga ämnena? Vilket samband har känslan av säkerhet till vilket läromedel som används i undervisningen? Metoden som används vid studien är den kvantitativa metoden enkät. Resultatet som visas i studien är att den största delen av respondenterna känner sig mer eller mindre säkra i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar även att läromedlet som används mest är fakta- och läroböcker. De flesta respondenterna arbetar mest med ett praktiskt arbetssätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Viss skillnad förekommer mellan de olika naturvetenskapliga ämnena. Exempelvis känner fler respondenter säkerhet i sin biologiundervisning än i sin kemi- och fysikundervisning. Respondenterna arbetar även mestadels praktiskt i större utsträckning i kemi- och fysikundervisningen än respondenterna gör i biologiundervisningen.

I vår studie undersöker vi hur yrkesverksamma lärare i årskurs F–3 arbetar med högläs­ning i undervisningen. Vi undersöker huruvida de lärare som deltagit har ett pedagogiskt, genomtänkt ändamål när de högläser för att skapa lärandemöjligheter. Studien avser också att undersöka vilka inställningar och erfarenheter de medverkande lärarna har till högläsning. För att besvara dessa frågor har vi utgått från vårt underlag bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma lä­rare i årskurserna F–3 utförts. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, som fokuserar på att tolka och identifiera likheter och skillnader. Vidare används den sociokulturella lärandeteorin som ett teoretiskt ramverk, som förespråkar att lärande sker i kommunikation och samspel med andra. Den information som framkommit från våra informanter har sedan kopplats till relevant litteratur och den tidigare forskning som vi har tagit del av kring ämnet. Resultatet visar på att lärarna har positiva inställningar till högläsning och uppskattar att använda det i sin undervisning. Det framgår även att syftet med högläsningen varierar beroende på vad lärarna vill förmedla. För det mesta tillämpas högläsning med ett pedagogiskt lärandesyfte, med det används också för att en lugn stund.

Matematisk problemlösning är för elever ett utmanande område som är beroende av att lärare har en genomtänkt plan för hur undervisningen ska struktureras. De olika syner som visat sig finnas på problemlösning har vidare inspirerat till den här studiens syfte, vilket är att synliggöra olika uppfattningar av vad problemlösning i förskoleklass och årskurs 1–3 innebär. För att svara mot syftet för studien har en fenomenografisk ansats använts och frågeställningarna ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare problemlösning i de lägre årskurserna?” och ”På vilka kvalitativt skilda sätt uppfattar lärare syftet med att undervisa i problemlösning i de lägre årskurserna?” har formulerats. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare har data samlats in och analyserats. Resultatet visar på fem olika uppfattningar av problemlösning vilka handlar om att se problemlösning som en textuppgift, en utmanande process, en procedur, ett gemensamt arbete eller ett kreativt tänkande. Därefter presenteras fyra uppfattningar av vad syftet med undervisning i problemlösning är. Syftet uppfattas handla om att följa läroplan och förbereda inför nationella prov, att ge eleverna förberedande verktyg, att skapa en förståelse för problemlösning och att testa elevernas kunskaper. Avslutningsvis diskuteras studiens metodval följt av en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning och yrkesverksamheten. / Mathematical problem solving is a challenging area for younger students that relies on teachers having a well-thought-out plan for how the teaching should be structured. The different views that have been identified regarding problem solving have further inspired the purpose of this study. The purpose is to highlight different ways of experiencing what problem solving in preschool and grades 1–3 entails. With regards to the purpose of the study, a phenomenographic approach has been used, and the research questions "In what qualitatively different ways do teachers experience problem solving in the lower grades?" and "In what qualitatively different ways do teachers experience the purpose of teaching problem solving in the lower grades?" has been formulated. Data has been collected and analyzed through semi-structured interviews with four teachers. The results reveal five different understandings of problem solving, which involve seeing problem solving as a word problem, a challenging process, a procedure, a collaborative work, or a creative thinking. Furthermore, four different ways of experiencing the purpose of teaching problem solving are presented. The purpose is experienced to be about following the curriculum and preparing for national tests, providing preparatory tools for students, fostering an understanding of problem solving, and testing students' knowledge. Finally, the study's choice of method is discussed, followed by a discussion of the results in relation to previous research and professional practice.

No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar kring barns erfarenheter och lärande om kemiska processer och möjligheten till progression i övergången mellan förskola och förskoleklass, enligt lärare i dessa två skolformer. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med stöd av semistrukturerade intervjuer där nio informanter deltagit i studien.  Resultatet visar att lärarna uppfattar naturvetenskap på två olika vis, naturvetenskap som en helhet och naturvetenskap som biologi. Studien pekar även på att det till viss del finns en otydlig kommunikation vid samverkan kring övergångar mellan förskola och förskoleklass. Slutligen visar studien att de förmågor och kunskaper som lärarna beskriver prioriteras i informationsutbytet mellan förskola och förskoleklass är det sociala samspelet, språket och barns intressen.  Slutsatsen är att förskollärare och förskoleklasslärare behöver mer kunskap inom naturvetenskap med fokus på kemikaliska processer och fenomen, men också insyn och kunskap om varandras arbete. Det blir utmanade för lärare att skapa möjlighet till progression i barns lärande om kemikaliska processer och fenomen i ett övergångsarbete om det inte finns medveten undervisning eller samsyn kopplat till ämnesområdet. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' perceptions of children's experiences and learning about chemical processes and the possibility of progression in the transition between preschool and preschool class, according to teachers in these two school forms. The study is based on a qualitative method supported by semi-structured interviews where nine informants participated in the study.  The results of the study show that the teachers perceive science in two different ways, science as a whole and science as biology. The study also points out that there is to some extent an unclear communication when collaborating on transitions between preschool and preschool class. Finally, the study shows that the abilities and knowledge that the teachers describe prioritized in the exchange of information between preschool and preschool class is social interactions, language and children's interests.  The conclusion is that preschool teachers and preschool class teachers need more knowledge in science with a focus on chemical processes and phenomena, but also insight and knowledge about each other's work. It will be challenging for teachers to create the opportunity for progression in children's learning about chemical processes and phenomena in a transition work if there is no conscious teaching or consensus linked to the subject area.