Begreppen delaktighet och inflytande används flitigt i skolans verksamhet, men hur görs barn och elever delaktiga i undervisningen och när tillåts de egentligen ha inflytande? Studiens syfte är att belysa elevernas delaktighet och inflytande utifrån deras perspektiv. Den teori som används är Shiers delaktighetsmodell och som metod har intervjuer använts i form av barnsamtal. I en kvalitativ studie med öppna intervjufrågor har samtal genomförts med elever på två olika skolor. Resultatet visar att det finns begränsningar när det gäller elevernas medbestämmande och möjligheten till att påverka sin undervisning. Majoriteten av eleverna upplever att lärarna endast lyssnar ibland, men att de inte tar hänsyn till det som eleverna säger. En minioritet av eleverna upplever att de blir lyssnade till när de kommer med tankar och idéer. Elevernas möjlighet till delaktighet och medbestämmande blir större när de går in i en roll som till exempel vid morgonsamlingen då eleverna får möjlighet att vara dagens värd. I de olika ämnen som är i förskoleklass är det i den fria leken som eleverna känner att de har störst inflytande medan i matematik och svenska har eleverna inget att bestämma om. Studien visar utifrån elevers upplevelser hur en begränsning av delaktighet och inflytande är för eleverna. Studien kan inspirera lärare i förskoleklass till att våga tänka utanför ramarna och utifrån ett elevperspektiv. Det kan bidra till att låta eleverna få mer delaktighet och inflytande i sin undervisning. / The concepts of participation and influence are widely used in school activities, but how are children and students involved in teaching and when are they actually allowed to have influence? The purpose of the study is to shed light on students' participation and influence from their perspective. The theory used is Shier's participation model and as a method interviews have been used in the form of child interviews. In a qualitative study with open interview questions, interviews were conducted with students at two different schools. The results show that there are limitations when it comes to students' participation and the opportunity to influence their teaching. The majority of students experience that the teachers only listen occasionally, but that they do not take into account what the students say. A minority of students experience that they are listened to when they come up with thoughts and ideas. The students' opportunity for participation and co-determination becomes greater when they enter a role such as at the morning assembly when the students are given the opportunity to be the host of the day. In the various subjects that are in the preschool class, it is in the free play that the students feel that they have the greatest influence, while in mathematics and Swedish the students have nothing to decide on. The study shows, based on students' experiences, how a limitation of participation and influence is for the students. The study can inspire preschool teachers to dare to think outside the box and from a student perspective. It can help to give students more participation and influence in their teaching.

Övergången är en komplex process för alla barn. Tidigare forskning visar att barn med autism har en mer ingående övergångsprocess än andra barn i förskolan, men inte alltid samma förutsättningar. Vårt syfte var att lyfta hur övergångsprocesserna mellan förskola och förskoleklass kan se ut och vilka rutiner som följs vid en överlämning av barn med autism. Studien utgår från en teoretisering av känslan av tillhörighet samt den sociokulturella teorin, som tillsammans har koppling till trygghet och gemenskap. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger från tre olika yrkesroller i två skolformer som genomfördes digitalt. Resultatet visar att det finns varierade men detaljerade rutiner för hur övergångsprocessen ska gå till, dock är det upp till rektorn och samverkan mellan verksamheterna och hemmet som avgör huruvida övergången blir framgångsrik eller inte. Slutsatsen som vi kom fram till är att mer resurser behövs för att tillgodose behoven hos barn med autism och på grund av det ökade antalet barn i behov av stöd kan vidare kompetensutbildning vara en god förutsättning för pedagogerna i skolformerna.

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskaper kring hur lärare i förskoleklass kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar: Studien vill synliggöra olika professioners uppfattningar om användningen av multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling.  ● När och hur använder förskoleklasslärare multimodal kommunikation? ● Vilka uppfattningar har de olika professionerna om betydelsen av multimodalkommunikation för alla elevers lärande och utveckling i förskoleklassen? ● Vilka framgångsfaktorer och utmaningar beskrivs av professionerna när multimodalkommunikation ska användas i undervisning? Teori: För att tolka resultatet användes olika begrepp från designorienterat och multimodalt perspektiv på lärande. Perspektivet har varit relevant i denna studie eftersom den syftar till att undersöka hur lärare i förskoleklass använder olika multimodala resurser för att skapa lärmiljöer och processer som främjar alla elevers lärande och utveckling. Metod: Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare, specialpedagoger och skollogopeder. Respondenterna kommer från tre olika skolor men förskollärarna arbetar alla på samma skola. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell. Resultat: Förskollärarna använder multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja språk, kunskap, lustfyllt lärande, sociala utveckling och grupplärande. Dock används verktygen begränsat och det finns osäkerhet kring hur de kan främja lärande, delaktighet och inkludering av elever i språklig sårbarhet. Professionerna har olika syn på hur verktygen ska anpassas, vilket skapar spänning kring användningen som generell insats eller som stödstrukturer för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visar också att stöd från elevhälsan och positiv sammanhållning är viktiga för att stärka förskollärarnas kunskaper och motivation. Specialpedagogiska implikationer: En kommunikativt tillgänglig lärmiljö i förskoleklassen handlar om att skapa en lärmiljö som kan stödja lärande och delaktighet för elever i språklig sårbarhet. För att skapa en inkluderande och likvärdig lärmiljö för alla elever i förskoleklass är det viktigt att öka kunskap och medvetenheten hos förskoleklasslärare om hur man kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisningen. Det är även viktigt att ha fokus på elever i behov av stöd och att öka samarbetet mellan professioner för att tydliggöra skolkulturen kring förväntningar på dessa elever. Detta är också betydelsefullt för att stärka kvaliteten på undervisningen i förskoleklassen.

Denna studie undersöker åtta lärares beskrivningar av literacyutvecklande arbetssätt i relation till övergångsprocessen. Syftet med vår studie är att få en djupare inblick i förskoleklasslärares och lärares arbete med tillvaratagandet av barns literacyerfarenheter i svenskundervisningen inför och efter övergången från förskoleklass till årskurs 1. Arbetet utgår från Hirshs (2021), Rubins (2021) och Säljös (2022) tolkningar av Lev Vygotskijs beskrivning av det sociokulturella perspektivet på språkutveckling. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna utfördes på fyra förskoleklasslärare och fyra lärare i årskurs 1-3. För att identifiera, analysera samt beskriva studiens teman analyserades det empiriska materialet utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Analysen av resultatet resulterade i tre huvudkategorier: möta barnen i deras literacyutveckling, arbetet med språkliga aktiviteter och språklig progression genom kontinuitet i övergångar. Resultatet visar att arbetet med tillvaratagandet av barnens literacyerfarenheter ser olika ut beroende på skola och informant. En av våra slutsatser är därför att förskoleklasslärares och lärares olika tolkningar av den didaktiska frågan hur många gånger ligger till grund för hur det språkutvecklande arbetet i svenskundervisningen ser ut.

Syftet med detta arbete var att undersöka det specialpedagogiska arbetet kring elever som visar indikation eller befaras att inte nå kriterier för bedömning av kunskaper i grundskolans årskurs 3, utifrån kartläggningsmaterialet Hitta matematiken på höstterminen i förskoleklass. Genom semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger undersökte vi hur arbetet med tidiga stödinsatser i matematik genomfördes efter kartläggningen, stödinsatsernas innehåll och vilka ramar som styrde detta arbete. Vi ville också undersöka hur de centrala begreppen visar indikation och befara tolkades av specialpedagogen. Vi valde att inrikta oss på Hitta matematiken, den matematiska delen i kartläggningen, då vi hade uppfattat tendenser att matematiken kom i skymundan av läs- och skrivinsatserna i skolan. Förskoleklassen, tillika kartläggningsmaterialet, har varit obligatoriska sedan 2019 och vår uppfattning var att trots att det nu gått fem år sedan införandet samt att riktlinjerna och styrdokumenten påvisar tydlighet så skiljer sig arbetet åt samt tolkas olika ute på skolorna i Sverige. Vår studie visade att på många skolor saknas tydliga rutiner kring tidiga insatser i matematik med samråd, analys och uppföljning tillsammans med personal med specialpedagogisk kompetens och att tid inte avsätts till detta från ledningshåll. Detta leder till att läraren lämnas ensam i det vidare arbetet efter kartläggningen vilket kan leda till ”vänta-och-se” i stället för tidiga insatser som skulle skapa förutsättningar att höja kunskapsnivån i den svenska skolan. Bristen på rutiner och återkommande möten kring tidiga insatser leder också till att det inte finns ett gemensamt yrkesspråk och en osäkerhet i hur viktiga begrepp tolkas. Utifrån vår studie kunde vi sammanfattningsvis konstatera att den matematiska kartläggningen i förskoleklass fortfarande inte bidrar till tidiga insatser och att det inte skett några större förbättringar organisatoriskt kring det särskilda stödet och de specialpedagogiska insatserna i förskoleklass sedan införandet 2019.

Denna studie jämförde kunskaper och uppfattningar som elever i förskoleklass och i grundskolans årskurs tre har om människoskelettet och de olika skelettdelarnas struktur och funktion. Fjorton elever tilldelade ett pappersark med en färdigskissad människokropp på och instruerades att rita hur de uppfattade att människoskelettet såg ut. Därefter intervjuades eleverna om sina skelettkunskaper utifrån deras ritningar. Studien omfattade enskilda semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans årskurs tre. Elevers uppfattning i båda årskurserna om skelettdelarnas funktion var att skelettdelarna behövdes för att kunna röra sig, gå, stå, plocka upp och hålla i saker. Dock visade det sig att det enbart var eleverna i grundskolans årskurs tre som hade kunskaper om skelettets funktion, att skydda kroppens inre organ. Vidare visade det sig att eleverna i båda årskurserna hade goda kunskaper om skelettdelarna i lemmarna. Den skelettdel som eleverna i båda årskurserna hade minst kunskap om var höftbenet, jämfört med de andra skelettdelarna. / This study compared pre-school and primary school year three pupils’ knowledge and perception regarding structure and function of the human skeleton and the various skeletal components. Fourteen pupils where provided with a sheet of paper consisted of an outline of the human body and were instructed to draw the human skeletal system, as they perceived it to be. Thereafter, the pupils were interviewed on their skeletal knowledge based on their drawings. The study utilized individual semi-structured interviews. The results depicted an increase in knowledge between pre-school and primary year three pupils. In both grades the pupils’ perception of the skeleton component functions were: movement, walking, standing, pick up and hold objects. Nonetheless, only the pupils in primary year three displayed knowledge of the skeleton’s capability to protect the body’s organs. Furthermore, the results showed that the pupils in both grades had adequate knowledge, regarding the skeleton components in the limbs. Pupils in both grades displayed a decreased amount of knowledge regarding the hipbone compared to the rest of the skeleton components.

This study, with an intercultural perspective, aimed to find out which groups of people and what type of norms was most commonly represented in the examined children’s literature of two preschools and one preschool class. This study also aimed to find out how teachers at these work places work with this literature. We wanted to find out what teachers believe is important to exist within their books, and what the work regarding the subject of children’s literature meant to them. Our methods to gather data have been to conduct qualitative interviews with the teachers and quantitative analysis of their work place’s children’s books. The result showed that the teachers believed that having conversations about the books are particularly important, both for the children’s language development, but also to learn more and to be able to describe their own feelings. The study of the examined children's literature showed, among other things, that boys are more commonly represented in main roles than girls, and that animals make up for a big percentage of the main roles as well. The study also showed that people of foreign ethnicity, people with disabilities, as well as parents in same-sex relationships were for the most part absent in the examined children’s literature.

Thepurpose of my study is to investigate pedagogues experience of working methodsto promote linguistic phonological development in pre-school children whoselanguage development is weak. The aim is further tohighlight the obstacles and opportunities that the pedagogues in the studyconsider to aggravate and stimulate the work of language development inchildren with weak phonological awareness and how the organization's designaffects the teachers 'work in this area. Today's society places highdemands on reading and writing skills for citizens who, in turn, place highdemands and good knowledge of reading and writing lessons for all educators andteachers. Through qualitative semistructured interviews, I interviewed fiveeducator active pre-school class. The five teaching educators are from fivedifferent schools in four municipalities. The results of the study have shownthat all educators work conscious language development with language games,more or less systematically and organized. The Bornholm model is the screeningmaterial and exercises used most frequently. The biggest obstacles theeducators need to deal with is the absence of colleagues. Then the planningtime that everyone considers necessary to provide quality education is lost.Factors that promote linguistic work on phonological awareness are commoncompetence development and collaboration in the work team. In my limited study,I have gained insight into how language development works in the municipalities.I have also received good examples of language development, fun working method andmethods.

I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. / In this study, the 21st century scientific literature addressing rhythmic music reading in children aged 5–8 is explored and compared. The described strategies are the main focus of the study but research on music reading´s effect on the development of reading and writing skills is also discussed. In order to meet the purpose of this study and answer the scientific question, the methods general literature study with systematic approach together with informal interviews with three neurology-scientists, are applied. Four scientific articles are included in the study. They were all thoroughly reviewed from a quality- and knowledge perspective. The scientific theory used for this study is Vygotskij´s cultural-historical psychology but my own background as a teacher of eurythmics, educated and experienced in Dalcroze´s methodology, is inevitably the light in which I view the results of this study. One of the study´s results, is that this subject did not yet render much attention from researchers during the 21st century, leaving a lot of room for further development of practice. The main results of the studied articles are that a) children tend to prioritize tone before rhythm when reading notated music, b) underlying beat on the shortest note-duration in the rhythm, rather than beat that corresponds to the “worth” of the bar, simplifies the development of music reading skills, c) accomplished music reading demands early developed strategies rather than practice and d) rhythmic music reading may develop in a trajectory similar to that of language and literacy acquisition and should be fostered within that perspective through all of the following: oral and aural exercises, writing and reading. The interview-section shows, amongst other things, that rhythmic training may promote the development of articulation and writing, but there are no direct transfer effects between reading and music reading.