Syftet med studien är att analysera hur lärprocessen med avseende på grupparbete kring problemlösning kan främja elevers meningsskapande. Empirin samlades in genom en kvalitativ observation i förskoleklass och analyserades sedan utifrån den teoretiska modellen Learning design sequences. I studien observerades och analyserades alla de steg som finns med i ett lärande, från planering av en lektion till hur lektionen i fråga avslutas. I resultatet framkom det att den observerade lärprocessen hade flera meningsskapande inslag, däremot går det att ifrågasätta om lektionen var meningsskapande i sin helhet.Resultatet visade att lärarens planerade uppgift var en bra problemlösningsuppgift och att eleverna gavs utrymme att lösa den genom olika uttrycksformer. Däremot var det gruppsammansättningen och elevernas gemensamma fokus och diskussioner som var bristfälliga. I resultatet synliggjordes också en avsaknad av en strukturerad avslutning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att grupparbete kring problemlösning inte blev framgångsrikt i denna studie. Det går även att dra slutsatsen att samtliga delar av en lärprocess är väsentliga för att främja elevernas meningsskapande.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen för hur det är möjligt att arbeta med avkodning med elever. Avkodning innebär färdigheten att tolka tecken till ord.  Undervisningen inom avkodning sker på olika sätt.   Undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i förskoleklassen till årskurs 3.   Inledningsvis redogör jag för fyra arbetsmetoder, de som är mest etablerade kring avkodning. Resultatet av intervjuerna visar att ingen av lärarna håller sig till endast en metod. Lärarna lånar delar ur en eller flera metoder. Att lärarna väljer att undervisa i vissa delar och inte kopierat en metod att undervisa efter visar på självständighet i lärarnas undervisning. Det resulterar i att jag både ser på deras arbetssätt inom ramen för avkodningsundervisningen och även från de beskrivna metoderna. De intervjuade lärarna delar uppfattning och har en gemensam syn på att optimalt lärande sker i samspel. Alla lärare betonar vikten av att all avkodningsundervisning ska bedrivas under stöttande och lustfyllda former. Skillnaderna dem emellan kan förklaras av att de har olika utbildning, olika lång erfarenhet av undervisning samt ålder på eleverna de undervisar. I grunden delar de dock inställning till ett lustfyllt lärande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

The aim of this study was to examine how five preschool teachers integrate aesthetic learning processes in their teaching, as well as exploring the teachers’ perceived pros and cons of these processes. The study was conducted by observing and interviewing five preschool teachers from five different schools. The results show that the participating teachers implement aesthetic learning processes in their teaching in several different ways by using activities such as drawing, singing, creating, and designing. These activities were mainly used to develop the students’ knowledge in other subjects as well as expanding their overall imagination. However, the teachers could identify some challenges in working with aesthetic learning processes. These included challenges in being able to involve every student in each activity as well as making them work in groups.

Att inneha fonologisk medvetenhet är grunden i att utveckla läsning. Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att urskilja de ljud som finns representerade i språkets ljudsystem. Fonologisk medvetenhet har en underkategori som kallas fonemisk medvetenhet. Det innebär att barnet kan urskilja språkljud eller fonem i ett ord. För lärare i årskurs F–3 är det intressant att ta del av vilka undervisningsmetoder som lärare i förskoleklass använder för att främja fonologisk medvetenhet. Studien har en kognitiv utgångspunkt och resultaten analyseras efter modellen Phonological awareness intervention beyond the basics (Schuele & Boudreau, 2008). Studiens insamlade material består av fyra intervjuer med förskoleklasslärare. Intervjusvaren har tematiserats under rubrikerna undervisning, möjligheter och utmaningar. Resultatet visar att lärarna använder undervisningsmetoderna FonoMix och Läsresan, men komplettera med Bornholmsmodellen. Lärarna använder konkret material som stöd för att hjälpa eleverna att lära in språkljuden. Lärarna anser att deras fonologiska undervisning är positiv för nyanlända elever och elever med svårigheter att uttala språkljud. Slutsatsen är att undervisningsmetoderna ger ett bra underlag för undervisning inriktad på fonologisk medvetenhet. Som lärare bör man dock vara uppmärksam på att ingen dessa undervisningsmetoder är fonologiskt komplett, utan bör kombineras med andra metoder för att få en mer omfattande fonologisk undervisning.

Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.

No description available.

Denna uppsats handlar om den fonologiska medvetenhetens utveckling i svenskundervisning i förskoleklass och årskurs 1. Vi har till denna studie intervjuat fyra lärare som arbetar i förskoleklass och årskurs 1 samt en speciallärare och en specialpedagog för att få en klarare bild av deras arbete med att identifiera och arbeta med elever som har fonologiska svårigheter. Syftet med denna studie är att tydliggöra vilka metoder lärarna använder sig av för att identifiera fonologiska svårigheter och hur de arbetar för att förebygga dessa. Syftet är även att få en klarare bild av samverkan mellan lärare och speciallärare samt specialpedagog vid arbetet med dessa elever. Utifrån våra intervjuer fick vi en förståelse för de metoder och material som lärarna använder sig av samt speciallärare och specialpedagogens inverkan och samverkan vid sådana situationer. Resultatet visade att Bornholmsmodellen och Gehörsskrivning används i största del i undervisningen för att utveckla men även förbättra elevernas fonologiska medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna har bra resultat i den fonologiska utvecklingen och lärarna kan börja fokusera på andra delar som exempelvis den lästekniska biten.

Förskoleklass är ett barns första steg in i skolsystemet. I studien undersöks hur de yrkesverksamma i förskoleklassens utbildning uppfattar omsorg, undervisning samt begreppens relation till varandra. Frågeställningarna studien utgår ifrån är:  Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass omsorg i utbildningen, hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass undervisning i utbildningen samt hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen? I studiens bakgrund berörs teoretisk utgångspunkt, förskoleklassens framväxt, övergången mellan förskola och förskoleklass, Educare, undervisning i förskoleklass samt omsorg i förskoleklass. Studien är kvalitativ och utgår ifrån fem intervjuer med yrkesverksamma i förskoleklass. Med utgångspunkt i Noddings omsorgsetiska teori analyseras resultatet genom en tematisk analys. Resultatet i studien visar att trygghet och balans är två viktiga komponenter för att förskoleklass ska fungera som en bro mellan förskola och skola. I studien framkommer även vikten av de yrkesverksammas fria roll utifrån de styrdokument som förskoleklass verkar under.

Learning throughout the day In this study, we have tried to find out how preschool class teachers perceive teaching in preschool class activities. We have also tried to find out what preschool class teachers believe is the basis for the planning of the teaching and whether the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective.  What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping shows.