Syftet med studien är att analysera hur lärprocessen med avseende på grupparbete kring problemlösning kan främja elevers meningsskapande. Empirin samlades in genom en kvalitativ observation i förskoleklass och analyserades sedan utifrån den teoretiska modellen Learning design sequences. I studien observerades och analyserades alla de steg som finns med i ett lärande, från planering av en lektion till hur lektionen i fråga avslutas. I resultatet framkom det att den observerade lärprocessen hade flera meningsskapande inslag, däremot går det att ifrågasätta om lektionen var meningsskapande i sin helhet.Resultatet visade att lärarens planerade uppgift var en bra problemlösningsuppgift och att eleverna gavs utrymme att lösa den genom olika uttrycksformer. Däremot var det gruppsammansättningen och elevernas gemensamma fokus och diskussioner som var bristfälliga. I resultatet synliggjordes också en avsaknad av en strukturerad avslutning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att grupparbete kring problemlösning inte blev framgångsrikt i denna studie. Det går även att dra slutsatsen att samtliga delar av en lärprocess är väsentliga för att främja elevernas meningsskapande.

Undersökningen syftade till att utforska och skapa förståelse för vilka didaktiska fördelar och nackdelar som återberättas av förskollärare relaterat till användning av surfplattor för barnens utbildning i förskolan. Detta då digitala verktyg i förskolan är en ständigt pågående debatt. För insamling avempiri användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes medförskollärare. Detta gjordes med avsikt att ta del av förskollärarnas erfarenheter, åsikter och berättelser. Empirin transkriberades och tematiserades i teman baserat på teorin design för lärande och modellen learning design sequences. Studiens resultat visade att surfplattan har flera didaktiska fördelar inom olika teman som teckenskapande,handlingsutrymme, representation, metareflektion och diskussion, eleversintresse och potentiella resurser. Det framkom även resultat som visade på didaktiska nackdelar inom temana surfplattans kvarhållande effekt,surfplattans användning i praktiken utan didaktiskt syfte och förskollärare seringet syfte. Studiens slutsats framhäver hur surfplattans didaktiska fördelar gör att den bör ha en självklar plats i förskolans kontext. Så länge den kan kopplas till ett av förskolans syften. Surfplattans sporadiska användning i förskolan utan didaktiskt syfte lägger grund till vidare forskning. Framtida forskning kan fokusera på varför förskollärare sporadiskt tillåter attsurfplattan används utan didaktiskt syfte.

Denna designstudie fokuserar på helklasskommunikation kring problemlösning. Syftet med studien är att praktiskt pröva designprinciper för hur en helklasskommunikation bör utformas för att uppnå en hög kvalitet samt hur elever synliggör ett teckenskapande. Studien bygger på den multimodala socialsemiotiska teorin och modellen Learning Design Sequences. Denna designstudie innehåller tre cykler som bygger på varandra, vilket innebär att en process upprepas på liknande sätt i varje cykel. Cyklerna är inriktade på lektioner med fokus på helklasskommunikation. En cykel innefattar en planeringsfas, ett genomförande och en analys kring designprinciperna. Studiens inledande designprinciper utformas utifrån tidigare forskning. Lektionerna planeras och genomförs av studiens författare i en årskurs tre. För att kunna analysera lektionerna och eventuellt ta fram nya designprinciper genomförs observationer. I studiens resultat presenteras prövandet av designprinciper för utformningen av en helklasskommunikation av hög kvalitet som resulterar i sex slutgiltiga designprinciper. I resultatet presenteras även hur eleverna genom arbetet med problemlösningsuppgifter och helklasskommunikation synliggör ett teckenskapande. Resultatet stärker den tidigare forskningen i stor omfattning eftersom den genom denna studie visats fungera i praktiken. Däremot synliggör resultatet även faktorer som inte berörts i den tidigare forskningen. Denna designstudie kan användas som en utgångspunkt vid utformningen av helklasskommunikation kring problemlösning. Resultatet går däremot inte att generalisera i en ny kontext eftersom flera aspekter kan skilja elever och lärare jämfört med de som deltagit i denna studie.

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka utvecklingen av elevers förmåga att använda och transformera olika matematiska representationsformer genom att skapa en sekvens av lektioner. De matematiska representationsformerna som presenteras och analyseras i denna studie är bilder, laborativt material, text, matematiska symboler och verklighetsförankring. Learning Design Sequences är en modell som i den här studien ligger till grund för arbetet och används som både planerings- och analysverktyg. Lektionerna har planerats utifrån de tre stadierna i Learning Design Sequences, förutsättningar och iscensättning, första transformationscykeln och andra transformationscykeln. För denna studie har tre cykler skapats som bygger på varandra, där varje cyklisk process består av planering, genomförande och analys. Cyklerna består av lektioner utformade för att synliggöra transformering och formering i arbetet med matematiska representationsformer. Lektionerna planerades och genomfördes av författarna i en årskurs ett med 12 elever där undervisningsmaterial och ramar anpassades till den specifika kontexten. För att analysera och kunna dra slutsatser spelades lektionerna in på film i kombination med observation. Elevernas dokumenterade lösningar ligger också till grund för analys och slutsatser. Resultatet stärker tidigare forskning då de lektionssekvenser som skapats och genomförts i den här studien visats fungera i praktiken. Resultatet visar att lektionsstrukturen, utifrån Learning Design Sequences, varit till stor nytta och skapat möjligheter för eleverna att transformera och formera mellan olika matematiska representationsformer. Då resultatet visat att eleverna fått möjlighet och att de klarat genomföra transformeringar och formeringar kan slutsatsen dras att eleverna även visat tecken på lärande. En annan viktig slutsats som kan dras utifrån resultatet är att ett interaktivt arbete med matematiska representationsformer gynnar elevers lärande.