Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Detta examensprojekt i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack, utforskar och utvecklar metoder för hur inredningsarkitektur kan gestaltas utifrån musik. Genom ett praktikbaserat undersökande analyseras subjektiva upplevelser av musik, vilka beståndsdelar som finns och hur musiken är uppbyggd. Ett undersökande som skapar ramar för inredningsarkitekten att förhålla sig till i en gestaltningsprocess. Inte som en begränsning, utan som ett gränssnitt som välkomnar alternativa arbetssätt och undersöker nya gestaltningsmöjligheter. Utifrån ett utvalt musikstycke gestaltas en interiör översättning av musiken och upplevelser den genererar. Projektet itererar mellan musikteori, studier av subjektiva upplevelser och färg-, ljus- och materialutforskning. Resultatet blir ett förslag på metoder för att analysera och studera rumslighet i direkt relation till musik, men också ett konkret gestaltningsförslag utifrån denna metodutveckling. Ett exempel på en översättning av ett medium till ett annat, som i sig blir ett fristående verk. Rytm, mörker och ljus formar tillsammans en temporal upplevelse. Ett musikstycke blir till interiör i långt, smalt rum, där ljuset hamnar i fokus mellan två skikt av väggar, med inslag av överraskningar som visar sig i ljusfärg, ytfärg eller material. / This degree project in interior architecture and furniture design at Konstfack, explores and develops methods for how interior architecture can be designed based on music. Through practice-based studies, the project analyzes subjective experiences of music, which components that exist and how the music is structured. Studies that creates frames for the interior designer to relate to in a design process. Not as limitations, but as an interface that welcomes alternative ways of working and investigates new design possibilities. Based on a selected piece of music, a translation into interior is created of the music and experiences it generates. The project iterates between music theory, studies of subjective experiences and color, light and material exploration. The result is a proposal for methods created for analyzing and studying spatiality in relation to music, but also a design proposal based on this method development. An example of a translation of one medium into another, which in itself becomes an independent work. Rhythm, darkness and light form a temporal experience together. A piece of music becomes an interior in a long, narrow room, where the light comes into focus between two layers of walls, with elements of surprises represented in colored light, surface color or material.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka utvecklingen av elevers förmåga att använda och transformera olika matematiska representationsformer genom att skapa en sekvens av lektioner. De matematiska representationsformerna som presenteras och analyseras i denna studie är bilder, laborativt material, text, matematiska symboler och verklighetsförankring. Learning Design Sequences är en modell som i den här studien ligger till grund för arbetet och används som både planerings- och analysverktyg. Lektionerna har planerats utifrån de tre stadierna i Learning Design Sequences, förutsättningar och iscensättning, första transformationscykeln och andra transformationscykeln. För denna studie har tre cykler skapats som bygger på varandra, där varje cyklisk process består av planering, genomförande och analys. Cyklerna består av lektioner utformade för att synliggöra transformering och formering i arbetet med matematiska representationsformer. Lektionerna planerades och genomfördes av författarna i en årskurs ett med 12 elever där undervisningsmaterial och ramar anpassades till den specifika kontexten. För att analysera och kunna dra slutsatser spelades lektionerna in på film i kombination med observation. Elevernas dokumenterade lösningar ligger också till grund för analys och slutsatser. Resultatet stärker tidigare forskning då de lektionssekvenser som skapats och genomförts i den här studien visats fungera i praktiken. Resultatet visar att lektionsstrukturen, utifrån Learning Design Sequences, varit till stor nytta och skapat möjligheter för eleverna att transformera och formera mellan olika matematiska representationsformer. Då resultatet visat att eleverna fått möjlighet och att de klarat genomföra transformeringar och formeringar kan slutsatsen dras att eleverna även visat tecken på lärande. En annan viktig slutsats som kan dras utifrån resultatet är att ett interaktivt arbete med matematiska representationsformer gynnar elevers lärande.

Sedan etableringen 2017 har en drastisk ökning av elscootrar skett i Sverige och framförallt i Stockholms innerstad. Denna radikala förändring inom färdmedel har skakat om den rådande trafikmiljön. Olyckor och parkeringsproblematik har stått i fokus för medias rapportering kring fenomenet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur företagen som utvecklar elscootrar arbetar med säkerhet för användarna och anpassar sin produktutveckling efter svenska lagar och trafikregler. Studien behandlar även hur man på ett säkert sätt kan integrera nya färdmedel i samhället. För att lägga en grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts och en teoretisk referensram tagits fram. Informationsinsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre företag som utvecklar eller hanterar elscootrar, ansvarig för elscootrar på Stockholms Stad samt respondenter från Transportstyrelsen med regeringsuppdraget Att utreda behov av förenklade regler av eldrivna enpersonsfordon. Intervjuerna har transkriberats, kodats, delats upp i teman och analyserats. Idag är de flesta elscootrar som finns i Stockholm klassificerade som cyklar. Detta innebär utöver krav på bland annat broms och ringklocka att maxhastigheten ej får överstiga 20 km/h och motoreffekten max får vara 250 W. Flera aktörer ser en problematik i detta och en gemensam önskan hos alla respondenter är att hitta en klassificering som ger tydlighet för vad som gäller, reder ut oklarheter och främjar utvecklingen av färdmedlet. Resultatet av studien har visat att ett stort fokus ligger på säkerhet i utvecklingsprocessen och en stor del av arbetet med säkerheten sker i utvärderingsfasen. Utvecklingen sker inkrementellt för att ständigt förbättra säkerheten hos elscootrarna och förhindra att olyckor sker. Idag arbetar företag med en mer linjär process men för att hantera framtida utmaningar skulle en mer agil process kunna främja produktutvecklingen. Då att fenomenet med elscootrar fortfarande är nytt så är olycksstatistiken som finns ytterst begränsad. Den som finns pekar dock på att olycksgraden med elscootrar involverade inte är högre än för traditionella cyklar. Studien visar också att det sker en dialog mellan Stockholms Stad och de ledande scooter-företagen i Stockholm för att på ett säkert sätt integrera färdmedlet i stadstrafiken. / Since its establishment in 2017, there has been a dramatic increase of e-scooters in Sweden and especially in Stockholm city. This radical change in transport has shaken the current traffic environment. Accidents and parking problems have been the focus of media reporting of the phenomenon. The purpose of this report is to investigate how the companies that develop e-scooters work with safety for the users and adapt their product development to Swedish laws and traffic rules. The study also deals with how to safely integrate new means of transport into society. In order to lay a foundation, a literature study has been conducted and a theoretical frame of reference has been developed. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews with three companies that develop e-scooters, responsible for e-scooters in Stockholms Stad and respondents from the Swedish Transport Agency with a government assignment to clarify the situation. The interviews have been transcribed, coded, subdivided into themes and analyzed. Today, most e-scooters in Stockholm are classified as bicycles. This means, in addition to requirements for brake and bell, that the speed must not exceed 20 km/h and the engine power must be no more than 250 W. Several affecting parties consider this classification problematic and a common wish among all interviewed respondents is to find a classification or approach to the e-scooters that gives clarity for which rules that applies, clarifies ambiguities and promotes future development of the e-scooters. The results of the study have shown that a large focus in the development process is on safety and a large part of the work to enhance safety takes place during the evaluation phase. The development is incremental in order to constantly improve the safety for the users of the e-scooters and prevent accidents from happening. Today, companies are working with a relatively linear development process, but in order to handle future challenges, a more agile work process could promote product development. Since the phenomenon of e-scooters is still new, the accident statistics are very limited. However, the statistics that exist point out that the accident rates with e-scooters involved is not higher than for traditional bicycles. The study also shows that there is a dialogue between Stockholms Stad and the leading scooter companies in Stockholm in order to safely integrate the means of transport into city traffic.