I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.

No description available.

Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som låg till grund var, Vad innebär vuxnas delaktighet i barnens fria lek? På vilket sätt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och på vilket sätt de deltar i barnens lek. Vår studie är kvalitativ och i metoden är vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig på sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och på observationer, en i förskola och en i förskoleklass. I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig på flera olika sätt. De vanligaste uttrycken är handledare och förespråkare för verkligheten, däremot kunde vi se att deltagande som lekkamrat inte förekom så ofta även om respondenterna uttrycker att de gärna vill. / The purpose of this study was that through interviews and observations to examine pedagogues participation in the free play in preschool and preschool classes. The issues which formed the basis was, What does adult involvement in children's free play mean? How will the adult's participation be reflected in the free game? This is because we wanted to know about the adults involved and how they participate in children's play. Our study is qualitative and the method we are inspired by is phenomenography and socio-cultural perspective. The study is based on seven interviews with teachers in preschool and preschool classes and observations, one in preschool and one in the preschool class. In the result, we concluded that the adult expression of participation has proved in several different ways. The most common expressions are play tutor and spokesman for reality, however, we found that participation playmate was not so often, even if respondents say that they want to.

Undersökningen i arbetet syftar på att jämföra de gällande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och på Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gällande hur länderna arbetar inom verksamheterna där sexåringarna befinner sig i, faktorer som skiljer länderna åt inom daghemmets och förskolekassens värld samt få ta del av deras synpunkter och funderingar kring ländernas vision om vad just deras sexåringar skall befinna sig i för miljö året innan de börjar årskurs ett.   Jag har studerat styrdokumenten för länderna i fråga och jämfört de ämnen som jag anser vara relevanta i en jämförelse, värdegrund, uppdrag och mål, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mål, men hur mycket skiljer det sig mellan länderna för vad som exempelvis skall uppnås när barnet är sex år. Jag skulle önska att detta ämne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi får läsa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA är att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan är mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden.   Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten användes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frågorna utformades så att respondenten fritt kunde resonera i ämnet så ingående som hon eller han ville. Jag fick svar av 10 barnträdgårdslärare/daghemsföreståndare och tre svar av personer med en högre position som besitter kunskap i de frågor som jag bestämde mig för att fråga.   Resultaten visade på att respondenterna upplever att de har det väldigt bra som det är och att de anser att barnen har det bäst om de får gå kvar på daghemmet till det att de skall in i skolvärlden.

<p>Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.</p><p>Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan.</p> / <p>The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools.</p><p>The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur samverkan och dialog ser ut mellan förskollärare och lärare i förskoleklass och år 1. Våra frågeställningar handlade om hur de olika lärarkategoriernas kunskapssyn ser ut, hur deras samarbete fungerar och vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder som används. Metoden vi valde var litteraturstudier och enkätundersökning. Resultatet visar att kunskapssynen mellan förskollärare och lärare inte skiljer sig markant, medan det är större skillnad mellan grundskollärare som har olika sorters lärarutbildningar. Ett flertal läs- och skrivutvecklingsmetoder används av bägge lärarkategorierna. Samverkan sker oftast vid stadieövergångar och inte kontinuerligt under läsåret. Studien har också visat att de båda lärarkategorierna uttrycker önskemål om ett ökat samarbete.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod? Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data. Vi ville kunna dra logiska slutsatser utifrån den fakta som den insamlade och analyserades datan försett oss med. Urvalet av respondenter begränsades till verksamma förskoleklasslärare från fyra mindre kommuner i Sverige. Datainsamlingen bestod av ifyllandet av en enkät. Antalet respondenter som deltog i undersökningen var 41 stycken. Analysen av resultatet visade att majoriteten av respondenterna främst valde att arbeta med matematiskt innehåll som innefattas i området taluppfattning och tals användning. De områden som generellt var mer förekommande i respondenternas matematiska verksamhet var taluppfattning och tals användning, geometri, samt problemlösning. Således var algebra, sannolikhet och statistik, samt samband och förändring mindre förekommande. Angående val av metoder i arbetet med det matematiska innehållet visade analysen av resultatet att flest respondenter främst använder sig av lärarledda samlingar. Många använder sig också av leken och fångar matematiken i vardagshändelser. Ett färre antal respondenter använder sig även av gruppaktiviteter och läromedel. Flest respondenter angav att de stödde sin matematiska verksamhet på kursplanen i matematik och den egna erfarenheten. Inte lika många respondenter angav att de stödde sin verksamhet på beprövad erfarenhet eller forskning. Några respondenter angav även att de stödde sin matematiska verksamhet på de läromedel. Den slutsats som dras utifrån denna empiriska studie är således att den matematiska verksamhet som bedrivs i förskoleklass idag är av varierande slag. Generellt verkar det ändå som om barn i många av dessa förskoleklasser får en relativt god grund att stå på inför den matematiska verksamheten i grundskolan. Dock får de inte en likvärdig grund att stå på inför grundskolans matematikundervisning. / The purpose of this study is to contribute to knowledge about which mathematical activities occur in the preschool classes, and how this appears in relation to previous research on what can be considered as a good basis in preschool, for the childrens future mathematical development. This purpose will be met by answering the questions: what mathematical contents do the teachers choose to work the most with in preschool, how do the teachers in preschool primarily choose to convey the mathematical content and which are the different grounds that the teachers’ choices of mathematical contents and methods are based on?  Our study is based on an earlier one, in which both national and international researches were reviewed. Both the previous study and our empirical investigation rest on the desire to get an idea of ​​what can be considered as a good basis for children's future mathematical development. In our empirical study we assume a positivistic view of knowledge, hence we used the quantitative method to collect data. We wanted to be able to draw logical conclusions from the facts revealed by the collected and analyzed data we received. The sample of respondents was limited to active preschool teachers from four small municipalities in Sweden. The data was collected using surveys. The number of respondents who participated in the survey was 41. The analysis of the results showed that the majority of the respondents primarily chose to work with mathematical contents included in the areas of numbers and their usage. When it comes to mathematical operations, the areas that were used more often by the respondents were the understanding of numbers and their usage, geometry, and problem solving. Thus, algebra, probability and statistics, as well as associations and conversions were used less frequently. Regarding the results concerning the selection of methods to convey the mathematical contents, the analysis showed that most respondents primarily use teacher led activities. Many also use games and capture the mathematics of everyday life. A smaller number of respondents makes use of group activities and teaching materials. Most respondents stated that they based their mathematical activities on the mathematics curriculum and their own experience. Not as many respondents indicated that they supported their business on proven experience or research. Some respondents also indicated that they supported their mathematical operations on the teaching materials they use.  The conclusion drawn from this empirical study is that the mathematical operations and activities conducted in preschools today vary between different preschools. Nevertheless it appears that children in many of these preschool classes have a relatively good basis for their future mathematical education. However, they may not get an equivalent basis for the primary school mathematical learning.

This study investigates four pre-school teachers point of view on loud-reading. The study aims to illuminate the pre-school teachers motive of reading loudly. The case study has been done with a socio-cultural perspective on teaching as a basic. I have chosen to use the qualitative interview technique in order to examine how teachers include loud-reading in their lessons. Informants claimed that reading-loudly nearly always is done in group, but how large the group is could vary of course. All of the teachers stated there were a lot of reasons for loud-reading. In spite of the informants claim that there are a lot of reasons to do so, the overall motive was to calm down the pupils. As for that the consensus was complete, whilst the reason for reading loudly spontaneously or plannedly did differ.